hopelosthead

jag förstår inte hur man kan hamna i de situationer jag hamnar i hela tiden. hur det händer egentligen. hur jag helt enklet inte orkar känna något efter ett tag, fast jag ju gör det, och hur kall det får mig att se ut. jag är ingen kall människa. är jag det? va? för jag känner mig fan inte kall och om jag hade varit det hade vi inte varit här. det är jag rätt säker på men att jag vaknade imorse och mådde bra talar väl också sitt språk eller? att jag mår skit nu gör väl också det? men jag fattar inte hur jag hamnade i den här diskutionen, hur jag kan höra saker du säger som verkligen inte ens kan maka sence på något sätt och ändå hålla med på nåt sätt jag vet inte! jag vet inte varför folk tycker att jag har gjort fel, att jag inte gör tillräckligt vad skulle ni ha gjort egentligen? ingen människa har ansvar för en annan, om jag har lärt mig något så är det det. jag kan göra mitt bästa och försöka hjälpa och vara där men mer än så kan jag omöjligt göra det är faktiskt sanningen. jag vill bara att någon fucking gör något. för jag kan ju tydligen inte. jag vill bara se att något händer och det förvånar mig verkligen att du inte tror att det kommer hända något för det har jag alltid bara antagit. att någonting kommer att förändras och bli bra tror du inte att det kan bli bra? allt kan bli bra, det måste ju vara så eller? varför slutar det alltid med att jag verkligen inte vill befinna mig i den här världen för att den är så äcklig och skruvad ohc ful? för det är så det känns...