hopelosthead

altl är konstigt. jättekonstigt. allt är bra, fast inte, om ni fattar. en lektion idag. massa tid för mig själv. slipper vara i skolan och känna mig hemsk där så jag gör det här, och ändå inte jag är liksom glad och ledsen samtidigt? de här dagarna är så konstiga. å ena sidan (jag vet inte vad den andra sidan är?) är mitt självförtroende stundtals verkligen i båtten. igårkväll trampade jag sönder vsd, rent mentalt. spottade på den och hatade den. för att den är dålig. och det är allt jag har åstadkommit. och en ful låt om en människa som nog inte förtjänar allt hat hon får av mig. men det gör ingen som får det. inte alla danskar heller, egentligen. men någon måste man hata antar jag. och mitt i allt detta har jag världens fucking bästa människor omkring mig. onna som ringer och säger att jag inte berhöver prata om jag inte vill, hon kan göra det, och skriver låtar om nutellaburkar i samlingen "onnas frukosthits" tills jag inte kan låta bli att bli glad. Hannah som berättar för mig hur bra jag är samtidigt som jag förstör mer och mer för varje andetag jag tar. Agnes som tror att hon gör fel när hon alltid har varit och alltid kommer att vara en av de mest caring människorna som finns. Och min syster som är jättesöt idag fastän jag bitchar mot henne 99 % av tiden. :/ jag är äcklig (rent fysiskt) och pluggar inte och bloggar knappt. och sjunger aldrig, och skriver aldrig. och läser fanfiction. och över alla tankar hörs min inre demon skrika att någon gör de illa. inte alltid men ofta. det är ingen som gör någon illa, emma. men hon är i panik. för någon skadar dem. och emma rävås är likadan för alla är så trasiga. agnes, jag vill krama dig så hårt att ett revben bryts eller något. krama ut all trasighet. Hannah...jag saknar ord dammit. jag vill vara någon annan, antar jag? varmare? mer? vetefan. men vi är två här som skriker. på olika sätt, den ena mer hjälplös och den andra agresiv, men nog fan skriker vi. iiiii, typ. inte alltid som sagt. inte just nu. men ofta. och för att avsluta detta inlägg vill jag tacka ännu en människa, genom att säga att jag saknar Linsie loads. och att jag hörde hennes röst idag.:o sjukt stört och fint och sådär. bara en månad och någon vecka. hur jävla läskigt som helst. klockan går. den är 6. eeeuuuuuuwwwwww...