hopelosthead

sandy: men det var ju inte roligt, bara hemskt! han måste ju ha fått ett heeemskt intryck av mig!:(:(

marie: det var det! måste göras om! (och jag läste hamster-inlägget vi pratade om nyss. o-my-God...)

 

ja, rubriken är vad pappa kallade mig imorse när jag åkte iväg för att träffa lilla Agnes! det var ju evigheeeter sen! vi satt och var lyriska över damien rice en stund innan vi gick in till stan och fikade. Jag åt där för mycket och mycket olyckliga omständigheter gjorde att jag freakade ut något alldeles kapitalt. men jag lugnade mig (faktiskt!) och vi gick omkring i affärer och var random. vi skrev "the nutcase musicaaal" och annat sånt där man brukar göra i affärer.;)

 

sen gick vi tillbaka till henne, satt där ett tag och gick hem och lämnade mig. eller hur man säger. där hittade hon på ett nytt sätt att prata och jag försökte mest förstå henne men det gick lite sådär. wike wowawy och wiwowy är det enda jag lyckades säga själv.;) mycket fint! sen jag kom hem har jag deppat mig lite med vera (på grund av ovan nämnda omständighetsthingy) och ätit mat. so that´s that. men nåt socialt odjur kan jag inte kalla mig.;)