hopelosthead

"man ska säga det man ska säga och vill man inte säga det kan man lika gärna säga nåt för nåt ska man ju ändå säga! Annars blir det ju helt tyst!"
-freaky friday, bokkaratär av Emma Rävås

Om man har något att berätta, stort som litet, ser jag ingen anledning till varför man ska låta bli. Varför man ska kräva att folk lirkar med en och drar ut det. Säger please och visar sitt eviga intresse för just det man pratar om. what´s the deal? det är egentligen samma sak både med små och stora saker. har man en nyhet säger man den. punkt.

nu kanske någon som känner mig rätt bra tänker på att jag förut var precis sån. Det stämmer. Jag älskade gissningslekar när jag var yngre. jag vet inte om jag har slutat med det beteendet, men jag hoppas verkligen det. Det är inte okay och ett fruktansvärt iriterande sätt att vara på. Men nu har jag pratat utifrån principen att sakerna är små, så jag vill understryka att jag en en förespråkare för ord även när det är stora saker det handlar om. Just nu (de senaste månaderna) har jag undvikit ett samtal jag verkligen både borde och vill ha. jag vågar väl inte. men jag har alltid tänkt ha det. men nu får jag plötsligt rådet att vänta och se vad som händer. så jag hintar, försöker få ur den andra något istället. vad är detta? just det, helt fel beteende! iallafall enligt principen ovan. både från mig och eventuellt den andra personen. tänker´man något kan det lika gärna komma ut. det är ju lite så den här loggen fungerar också. tankar bara faller ut. xD nu ska jag gå typ snart, men jag vill bara säga att det är kul att jag skriver ett inlägg om en sak och drar in flera exempel men att nästan alla exempel inte syns för er. xD