hopelosthead

sen jag skrev sist har jag bara blivit ännu gladare. bakade chokladbollar med pappa och lyssnade på "emomusik". jag hade ne målsättning att känna igen alla band och så många låtar som möjligt. det gick nästan! ett band hade jag aaldrig hört och jag kunde bara två låtar utantill, men ändå förhållandevis bra. nostalgiaaa. :)

 

sen åkte jag och fikade med maria. jag tog två kakor ("det är två för 35, emma, och det är ju faktiskt söndag!) och vi pratade om lite allt möjligt. på vägen hem stötte jag på en grabb från någon sekt som frågade om han skulle be för mig, så jag fick bättre syn. det ville jag inte, men han var förvånansvärt trevlig. och jag var skill på vägen hem och hittade nääästan överallt. snart kan jag det!:D har sen ätit av mina fabulous chokladbollar och tittat på lördagens så mycket bättre med mamma och pappa. det var mycket bra indeed. men ja, mer har jag inte att komma med.

livet är fantastiskt för tillfället. Jag är bara allmänt pepp på allting. Vi har liksom fått en extra timme, bara det! Och mitt skrivbord är rent nu äntligen. förstår inte varför det var så svårt för mig att ta en disktrasa och torka bort all intorkad skit på det. (ja, intorkad skit. det var verkligen så illa). vi har dessutom bokat biljetter till marina and the diamonds i januari! både mamma och pappa vill hänga med! mamma har ju börjat gilla flera av hennes låtar nu, till och med. "feeling super super super suicidal!" utropar vi allt som oftast här hemma. konsertpepp tjej är jag, alltså! first aid kit om bara 13 dagar nu ju, woooo! och stockholm imorgon! och idag ska jag skriva och vara duktig (eftersom jag till slut bestämde mig för att inte ta med datorn och skriva på tåget, eller vi får se...det är ju väldigt länge jag ska sitta där alltså) och träffa maria vilket jag hade glömt. och jag lyssnar på en riktigt bra låt nemligen red med taylor swift. jag skriver om den så den handlar om moi. is funny. henne vill jag också se! men en annan sak jag tänkte nämna i detta högst ostrukturerade inlägg är att jag är så otroligt glad att jag vet vad jag vill. för en gångs skull är det jag som har koll. som undrar vilka städer jag borde ställa mig i bostadskö i för att kunna gå på de skolor jag vill gå på (om jag inte kan bo på skolorna vilket jag inte verkar kunna göra i nuläget men vi får se). visst, det är en helt meningslöframtid jag har givit mig själv. ingen kariär, inga pengar, ingenting finns i mitt yrkesval eller sysselsättningsval I dunno (alltså skriiiivaaaa). men fuck that! jag kommer iallafall inte driva omkring utan att veta vad jag vill. om jag kommer in någonstans, that is. det vetefan alltså, speciellt om jag får vg i svenska b (vilket jag nästan säkert kommer få, skjut mig lite tack. men skitsamma, för jag är så glad att jag inte vet var jag ska ta vägen! det har ni nog förstått vid detta lag. nu ska jag ta ut glädjen på något annat.:)

den är en sån dag när jag inte vet om jag orkar tro på kärlek. inte bara min egen, alltså, utan allas. jag har svårt att tro på ärlekhet och vänskap och framförallt friskhet. allt känns någorlunda destruktivt. vet inte varför riktigt.

folk börjar bli gamla. använder ord som "förhållande". ens respektive blir en del av familjen. det stressar mig. tänker på mitt enda "förhållande". återupplever all rädsla. vet att jag borde lägga det bakom mig, men kommer nog aldrig göra det. kommer aldrig sluta bry mig. kommer kanske alltid tänka på dig varje dag. eller nä men ett jävla bra tag till. för jag gör ju det, när jag tänker på det. tänker nästan mer på dig än på honom, om det ens går.

börjar känna mig redo att flytta, på riktigt, men kommer inte ha några pengar. funderar allvarligt på att söka blindbidrag. ordet bidrag får mig att vilja spy. vill inte bli en samhällsberoende blinning. vill bli oberoende, men är nog inte det ändå när man tänker efter.

umgås med folk på deras villkor, när de har tid. behöver umgås med någon typ nu egentligen. borde skärpa mig, ta tag i mitt liv vet inte hur. vill göra någonting impulsivt, vill att saker bara ska hända sådär som de gör för vissa. "och så hamnade jag där och så var den där och så gick vi dit helt plötsligt bara" men alltså varför hamnar jag ingenstans? vad är det för kod för att uppnå det? jag förstår inte. blä, nu ska jag sjunga. godnatt!

idag hade jag ett fansytimes möte med studenter från köpenhamn (däribland rickards bror) om hur blinda åker tåg...typ. det var svårt, eftersom jag inte direkt ser det som ett problem. men kul, och jag fick prata engelska! hade också sånglektion som mest pratades bort ("vi är nog inten bra kombo, emma. men vi säger det inte till någon"). har varit hemma, ätit, umgåtts med familj och haft det bra. sjungit first aid kit och annat med mamma för hon är cool och börjar lära sig min musik och jag blir så glaaad. jag tyckte att vi borde sjunga to a poet någonstans för publik. det...tyckte nog inte hon. men hon är cool oavsett, vill jag lova. men ja, nu tänkte jag skriva ett sånt där djupt och deppigt inlägg. för det gillar jag lite då och då. men först ska jag skriva en väldigt intressant händelse från gårdagen...tycker jag iallafall. vad ni tycker får ni själva avgöra.

 

lärare: vilka är protestanter>? (vi jobbar med protestantism/katolisism, och det var vem som tillhörde vilken grupp hon menade...ganska obvious i sammanhanget)

hrman: jag är katolik!

aron: ...hur vet man om man är det?

(jag och herman försöker tappert reda ut arons religiösa åskådning en stund och misslyckas)

aron: men man skulle ju säga om man var det?

jag: sweetie...grupperna.

a: ...jaaaaahaaaaa...

varför väntar jag så ofta med att blogga tills jag är alldeles för trött? ingen som vet, ingen som vet...men ja idag så hade vi typ lektioner. jag upptäckte att jag inte kan sjunga lågt och hade ett prov som jag inte vet hur det gick. fick ett par minuters mycket mycket efterlängtad konversation, men var sen awesome som fan och gick därifrån. För att Elin är bäst och drar iväg mig. I make progress, yes? lite iallafall. ;) har också typ varit hemma, set glee, varit glad och sånt. jag är väldigt trött. det kanske märks. och taylor swift ska inte sjunga dubstep. vad är grejen med det? även fast låten har en av mina favorittextrader från den nya skivan. det är ändå konstigt. det är i och för sig inte dubstep just där, så det är skit samma. men ja detta var ju spännande. godnatt folk!

så ja, jag var...ganska arg igår när jag bloggade. men jag gjorde något med min ilska faktiskt! jag skrev en riktigt arg text, vilket gjorde att handlingen i det jag skriver plötsligt funkade ännu lite bättre. and I was like fuck yeah. och sen ropade min syster, som var den jag hade bråkat med, "emma kom hit!" och när jag kom "ska vi baka något?". så det gjorde vi. snacka om att mamma blev förvånad när hon kom hem. hon hade åkt ifrån två ybersura systrar och kom hem till två glada systrar och småkakor redo att ätas. men det var lite svårt att göra klart den arga texten sen. xD

 

men nu är det snart skola. prov idag wooo. och min religionsbok finns fan inte någonstans. skjut mig lite. alla kommer att bli arga på mig...väldigt arga kommer alla bli faktiskt. det känns ju sådär. ändå ser jag fram emot religionen ganska mycket. jag är konstig. eller nä jag är väl mer...tragisk. men nu ska jag kolla text på in the end, för det kan jag i alla fall göra. kanske hetsplugga lite inför provet. oh glory.:/

har varit ledig idag och faktiskt skrivit min svenska. wooo. bara liiite för sent sådär. men whatever. har också gått bussväg sen mamma kom hem. det går framåt! yaaay. typ. men alltså, jag vill bort härifrån. nu. och nu är det mat. godnatt.

oh hi!

allmänt trevlig dag idag, måste jag ändå säga. fast den började med engelska, men den blev faktiskt bra ändå hör och häpna. för sen var det klassmöte och umgåsande med Elin, och sen ettornas lunchkonsert. sötisar! sjukt duktiga dessutom. sådär tidigt fick vi minsann inga konserter, I can tell you that. men ja, sen stressade vi till provet...som vi sen inte fick skriva. så jag fick i mig mat istället (yaaay) och hjälpte elin med sitt tal. sen religion där vi tydligen ska göra ett grupparbete där halva klassen är en grupp. kay...det kan ju gå bra. det enda vi kom fram till idag (förutom tråkiga saker om hur vi ska göra) är att Viktor ska läsa in min religionsbok åt mig, eller, om han fick bestämma, klippa bort vissa ord och läsa in dem igen. jag undrade om han inte hade något annat liv. det...hade han inte. men det var tydligen top comedy, sa han. då vet jag. sen spelade jag med kr och det var både trevligt och efektivt. nightmare in calgary har aldrig låtit så bra! det säger i och för sig ingenting eftersom den aldrig har låtit bra alls. men nu gör den!:D men ja, det var väl det för idag.

nu tänker jag säga något många kanske inte håller med om. Men jag stör mig något ofattbart på de som ska hjälpa blyga människor i samtal. den där jävla tonen de får när de vänder sig till dem.

"vad tycker du om det?"

eller ännu värre:

"vill du göra detta?

nej förmodligen inte eftersom personen inte har sagt det. Hur ska man lära sig att hantera världen om folk hela tiden hjälper en? jag menar inte att man ska skita i deras blyghet, men om de vill säga något, kommer de väl säga det. tyst kanske, men ändå. annars är det tyvärr deras förlust. om man inte vill ta för sig, ska ingen komma och fråga (gång på gång) om man vill. låt då personen vara tyst och om han/hon inte trivs är det ju (oftast) ingen som tvingar personen att vara där. detta kan uppröra mig enormt mycket. det var det jag hade idag, godmorgon!

bästa skrivargurpslektionen på länge! (obs: avsiktligt typo). vi skulle skriva knittlar, vilket är...en typ av versmått jag itne orkar förklara. jag skrev "knittel till ett nutcase" om ja, ett riktigt nutcase. ni vet kanske vem. om inte kan jag bidra med ett citat från dikten: "jag älskar dig, min idiot, även fast det tar emot". den blev mycket uppskattad. och hugo skrev om nisse! vi bara älskar nisse alltså. Vilma var sådär enkel som bara hon kan vara och Annas farfar är max freaking lundgren fick vi veta. allas farfädrar var kända utom min! jag kände mig mobbad. sen skrev jag och hugo anjas knittel och såg om niklas skulle märka det, vilket resulterade i ett antal kolektiva skrattanfall. Jag älskar skrivargurpen!:D:D och en annan sak jag älskar är att jag nu har bokat biljetter till onna! lite över 400:- tur och retur, bitches. it´s crazy.

jag fick just ett äkta skrattanfall här i min ensamhet åt rubriken och dialogen som följde. man brukar ju småskratta lite för sig själv, men jag skrattade riktigt ordentligt. detta...ville ni alla veta!

 

men ja, idag hade vi ensemble och jobbade med in the end. det kommer bli awesome! sen lunch med Elin på subway och senare ramklints. vi pratade om allt möjligt i våra intressanta koder och sånt. Åkte till Jolanta och var där, och nu är jag hemma. informativt indeed. så vad har jag inte gjort? jag har inte: druckit blod (det makar sense att jag tänkte på det), skrivit något relevant (än) eller åkt skridskor. så då vet ni det! (yes this is gonna be a running gagg until you complain or I get bored)

Marie: jag tycker minsann vi borde göra det här till en trend! idag har jag inte varken sprungit, tvättat håret, bakat sockerkaka (jag har inte bakat någon annan kaka heller för övrigt, inte ens bröd, alltså jag har inte bakat alls) eller målat en tavla. så kan det va.;)

 

men jag har gjort annat istället. Som att träffa Maria och träna bussvägar både i stan och här hemma. skills were had. spyken-botulf är faktiskt väldigt lätt. här hemma blir det svårare. but I shall...fuuuck! jag ska ju inte avsluta den där meningen. men det passade ju så bra där...

 

funderar en massa på vad grejen är med alla. mest med mig. och mina relasioner till olika människor. vilka som är på riktigt. vilka som försvinner, utan att man märker det. det är så förvirrande det där. och din syster skriver på facebook, det har inte ens med dig att göra, och jag får ont ändå. borde ta bort henne. vägrar bli en sån som tar bort folk oavsett vad. vägrar bli som du. ska vara som jag, ska vara fabulous. and that´s that.

Sooo...rollspel and stuff idag minsann. Jag blev helt into it, faktiskt. det var ett nytt system, så det kan vara det, jag vet inte. men vi hade det himla trevligt och skrattade åt nakna okultistkvinnor med masker (yeah is does make sense) och en massa intressant formulerade meingar. typ "fuka santasier" och annat som var så bra att jag, naturalmente, har glömt det. for that is the law. Just det! jag skulle skriva en sak här i bloggen. idag har jag inte handlat kläder! det var viktigt att ni fick veta detta. jag har inte heller...hoppat fallskärm, eller ätit gröt, eller strykt(strykit? I dunno) en skjorta, eller sjungit opera, eller druckit varm choklad, eller spelat dragspel. det är några av sakerna jag inte har gjort. man bloggar ju lite för mycket om det man gör och för lite om det man inte gör. eller det kanske bara är jag som tycker det.;) men det var väl det för idag, kära folk.

shass: how lovely! Då kanske man får träffa dig och allting. fascinating enough!

 

jag glömde ju förklara min övernarsisistiska rubrik igår. det var såhär hemligen att mamma bad mig berätta vilka jag tyckte om. så det gjorde jag. en lång lista blev det. till sist sa jag "jag tycker om mig också. jag tycker om mig mest av alla!". det känns så jävla skönt att kunna säga så! att faktiskt, på riktigt. tycka om mig. I love it.

 

med idag har annars inte varit min dag. var sjukt deppig, helt utan anledning, enda tills min sånglektion. "du ser lite låg ut idag emma. vill du ha en chokladbit?" ulrika is the shit. så nu mår jag bra! kärleksmums, taylor swifts nya skiva och kaaanske ett nytt kapitel på yet another harry potter movie parody. life is good! fredag och sådär, ju!:)

sandy: nä, jag vet också att Finland inte heter Finland i Finland. citatet sades av Aron, som...inte visste. ;) men det är bra att du upplyser mig hursomhelst.

 

resten av den här dagen har gått åt till att störa mig på folkhögskolor, so mbara ger skrivarstudenter gymnasiala studiemedel. fuck them. hur fan ska jag då komma ut härifrån efter studentfanskapet? rage! jag vill inte bo här! :( men ja sen så har jag umgåtts med mor när hon bakade (det blev för övrigt övergott) och sjungit brianstorm hela tiden bara för att jag kan typ. nu ska jag nog sova. fyra inlägg på en dag för att jag kan!:D

det är varmt här och jag har samhällskunskap. vi ska plugga inför provet. yeah fucking right. till och med aron pluggar, förihelvete! men inte jag, uppenbarligen. för jag skriver skit på den här bloggen istället. underbart. har nu klagat lite för julia. men efter den här lektionen ska jag tamigfan dricka cola. jag älskar cola. men det visste alla reedaan. alla pluggar. ångest.

 

men okay...innan idag hade vi ensemble. då bestämde vi vilken fjärde låt vi ska köra (in the end-linkin park) och tränade igenom allt annat. (den där meningen tog seriöst tio minuter att skriva) sen lunch med viktor, aron och elin (som dock var tyst :s) där allt möjligt random behandlades. att jag just skrev viktor är ironiskt, för jag sa nyss (okay vadå nyss det var typ en halvtimme sen) att jag aldrig nämner honom vid namn. men det gör jag inte heller, to his face. nu pratar läraren om destruktiva saker under andra världskriget alltså kärnkraft. hon säger emot boken! noooo. vi slutar om 24 minuter. jag kan ingenting om eu, men jag tror iallafall inte att eu och europa är samma sak. jag och aron hade just en samhällskunskaplig debatt. den var jättebra! men den tog slut snabbt, för vi kan ingenting om någonting. vi är som sokrates, bitches! nu slutar vi om 20 minuter. dagens insats has been made, sa aron nu. och det är varmt hääär! men det är mitt eget fel, för jag tror bestämt jag vet när det blev varmt. nu hade vi en språklig debatt istället, men den...dog också. rest in peace kära debatt, och jag har ingen aning om hur jag ska stava här i världen. 16 minuter kvar woooo. Nu pratar vi om länder. "finland heter finland! fast heter det det i finland? det är frågan..." här är vi smarta som få. nu är här alldeles ybertyst! hemskt värre. 14 minuter, nu lägger jag ner.

hola a todos!

igår skrev jag ett lagom deppigt inlägg, so mjag sen lyckades tappa bort...två gånger. för blogg.se fick upp det idag igen, men jag var ju då tvungen att ändra om rubriken och för att lyckas med det måste jag trycka upp sidan igen och då försvann det ju. men det var ett väldigt deppigt och tänkande inlägg om typ framtiden efter studenten och själva studenten (fuck that) och allt möjligt annat. men skit i det.

 

igår var det alltså körkonsert. ganska fabulous. orkester (med en lisa i!) och massiv kör och epic solister (jag gillar fåret också faktiskt). och oj, jag åker snart ju! snart iallafall. men idag har jag redan hunnit sova på sovmorgonen och äta frukost med mina favorittöntar (syster och brotherinlaw). men nu ska jag till skolan, så det här inlägget blev kortare än vad jag hade tänkt.

rowlings nya bok. I´ve read it. vad tycker jag? jag tycker om det. det är inte harry potter. not even close. men det är annorlunda, och jag gillar det.

 

så vad är grejen? jo: grejen är pagford, en liten töntstad i england någonstans, där det bor ett antal folk. alla dessa folk blir representerade i boken. det blir en del perspektiv, alltså. allt från de mobbade, till de dryga som leder staden (typ), till läraren och hans familj, till missbrukarna, alla. min favorit är helt klart missbrukardottern crystal. hela handlingen krätsar väl kring döden av barry fairbrother och hans plats i the local counsil. men det där är egentligen jävligt ointressant. det är människoportretten som är kul. läs den!

blandade känslor delux. Började med engelska där jag fick psykbryt på vår lärarkandidat som, bara för att alla inte var klara, sjöt upp en deadline hon hade satt. jag kan verkligen inte respektera sånt. har man en deadline, ska man ha den. ingen skulle gillat mig om jag var lärare va?;)

 

sen klassmöte och lunch på subway med elin, så då blev jag glad igen (även om vi som vanligt gled in på lite jobbiga grejer, men så är det ju). men sen samhällskunskap där jag återigen blev frustrerad. läraren har gjort en stencil till oss, med exakt (typ) det som står i boken. varför? för att hon inte tror att folk kommer att ha med sig böckerna. men vad gör hon sen? jo, ber de hämta böckerna. fucking onödigt jobb!

 

och så avslutas allt med religion där fredrik från domkyrkan var och pratade. oh glory. rör upp så jävla mycket känslor. för att jag tänker på dig så fort kristendom kommer upp? visst, men det är bara en del av sanningen. shit is confusing. nu: jackie och the casual vacansy en stund. fuck svenskläxor.

min dator kom ihåg mitt förra inlägg och la dit den första raden utan att jag behövde göra något. the hell?

de har anställt ett får som solist till körkonserten. så låter det, iallafall. men de har också anställt sanna nilsen, so I do not klaga one bit.

requiem for evita börjar på samma ackord som love love love med of monsters and men. sånt jag tänker på.

manskörer är fucking fabulous.

Elin jämförde idag en person med ett hårdkokt ägg.  

Denna person saknar jag något alldeles inhumant mycket. det är kanske lite för sent. borde kanske sova. men here goes lite random citat.

 

"men det är ju hon! hon som var...där...där hon var."

"det där var så ointressant, så jag orkade inte formulera det rätt."

"jag hatar ordet medhörning! det låter som...geometri."

insåg när jag hade publicerat att de två översta inläggen har samma rubrik, fast på olika språk. the fuck? tänkte inte alls på det eftersom det i det andra fallet är ett citat. det är för konstigt!

 

men ja, nu äro det måndag och skolan ska jag åka till om en timme. men innan dess ska jag ha frukosttalk, när nu onna behagar telefonera mig. hon ser inte ut att ha gått upp än. dåligt onna! men nu ska jag bjuda på lite rävås-splendidness. enjoy.

 

*fin låt spelas*

-*hostar* oj, det där var ju inte så romantiskt.

 

-höll du ut den korta tonen nu?

-nej. jag sjöng inte den korta tonen.

-nähä?

-jag var på den förra tonen då, fattar du väl.

 

-det var så kallt, så jag blev helt snurrig!

 

-laleh kan inte prata franska. jag ska börja kalla henne lölö!

 

-jag är varm i armen! jag känner mig febrig!

-*mycket vist tonfall* feber i armen är sällan bra...

 

min familj är mystisk. och då har jag ändå glömt hälften.

läser blogginlägg om saknad och förlorad kärlek

sjunger sticket på "josefin", som innehåller ett ord som påminner om ett annat ord och trots att själva raden är så meningslös låter jag sjukt kärleksfull när jag sjunger den.

det är väl som maria säger, det är höst. man vill bli värmd, typ. sjukt primitivt.

de säger att jag borde hitta någon annan, fokusera på någon annan för att lättare komma över dig. och jag vet att man inte hittar någon om man letar, men jag vill uppleva det där himlastormande igen.

och det konstiga är att jag relaterar till henne, fortfarande, onödigt ofta. så mycket påminner fortfarande om henne. det kommer väl alltid vara så, I guess.

obs: jag mår bra, jag bara tänker. so no worries.

jag är inte så intressant just nu. igår var jag för trött för att blogga och idag har jag ingenting att berätta. mest repar jag kör och skriver. så kommer det vara de närmaste dagarna också. men då måste jag dessutom skriva svenska. så spännande är mitt liv just nu. tänker inte på vidare djupt skit, bara existerar. det var det jag ville säga. nu ska jag snart iväg på ännu ett körrep. wooo.

alltså, highschool stalker. världens mest underhållande låt. som jag ska sjunga den på någon konsert och bara "denna låt sammanfattar hur vissa här på skolan ser på mig. om det är sant får ni själva avgöra". awesome. men okay, idag har varit trevlig I guess. svenska där jag inte gjorde något, lunch och promenad med tatiana och sen sånglektion där jag försökte skala av allt ljud från min röst och sjunga så enkelt som möjligt. det är svårt, men jag gillar det. det blir väldigt ärligt. sjöng comes love och spelade in en något random version av den. I like.:)

 

sen kom jag hem, för att sen åka och ha pizza-och fucking åmål-kväll med maria. nice times. eller då "attans åmål" som pappa döpte om den till. denna film är otroooligt fin, men jag deppade lite över asosiationer jag fick till den. men det var mysigt. och på lunchen idag fanns det fabulous kladdkaka med frosting som man fick för en krona! man bara whaaat. ;)

 

och jag önskar att jag önskade mig någon eller något jag faktiskt ville ha.

fredagsmorgon och ska åka om lite mer än en timme. har hittills inte uträttat mycket; ätit frukost, duschat och skickat mail angående projektet. börjar närma oss det roliga arbetet nu med mer komunikation med banden och framför allt en sjuhelvetes marknadsföring. fattar inte hur vi ska få dit 350 personer. men det ska vi totally lyckas med. det blir en poster-uppsättar-roadtrip och massa spread the word hit och dit. jag se mucho fram emot. och här är kallt, så nu tänker jag stänga. ut med dig, lukas! mwaha, jag har disciplin på den där hunden. jag behöver bara vifta med handen så fattar han att han ska ut. detta trots att han brukar vara helt omöjlig att ge någon form av direktiv whatsoever. is fascinating. men jaha, jag är så informativ på morgonen. fast jag är väl ungefär lika informativ hela tiden kanske. förmodligen, och nu ska jag gå och skriva viktigt istället för detta.

jag är så trött idag så det finns knappt gränser. man ska inte sitta uppe och titta på glee, lärde jag mig. jag har blivit en gleetönt, whatcha gonna do about it. allt är mammas och systers fel! men ja, idag...har jag varit i skolan. religion började jag med, där rubriken sort of kommer ifrån. min lärare stod för subtexten, as usual. underbart. eller inte. hade sen kör och ensemble, och på den senare var vi lagom epic sådär som vi är. lunch med elin och aron och sen samhällskunskap och engelska där jag mest dog av trötthet. jag vill sova. och jag vill ha klarhet. hade behövt en kick idag egentligen. kanske hade blivit piggare då. eller tröttare, förresten...I honestly don´t have a clue. men okay ja hejdå.

Så idag träffade jag Fredrik och han peppade mig något enormt. vi gick omkring och tränade "ansiktsseende", alltså ekolokalisation, och därifrån kommer rubriken. sen tyckte han också att jag skulle ta bussen till skolan. and I was like whaaat. men fatta hur sweet mitt liv vore då, egentligen. de där extra prata-med-folk-minuterna jag alltid önskat mig hade jag kunnat få, för jag skulle bestämma helt själv när jag skulle åka. han tänker helt annorlunda, men jag älskar det. det kanske kan bli något av mig. jag lagade dessutom mat nästan helt själv idag (pappa rättade till plåten när jag inte fick in den klokt). fisk och bollar. i ugnen, ja jag vet, men jag älskar min ugn. nu lyssnar jag på min lista, som är sjukt lång. har haft på den sen tre, med en liten paus när vi åt, och den slutar inte. it´s awesome. mamma har varit ute med lukas sjukt länge. jag börjar seriöst undra om nåogt är fel. det var inget, uppenbarligen. hon hade bara varit hos mormor sa hon nu när jag ringde. men nä, det var väl det jag hade och säga.

sjukt kär

sjukt projektpepp (obs: det senare känns fan mer än det första)

sjukt konstiga drömmar imorse om att jag sjungit låtar jag inte kom ihåg och att de låg på youtube

sjukt ovärd skoldag coming up

sjukt värd dag coming up efter det

sjukt onödigt inlägg men jag inte bryyy

för jag är sjukt kär & projektpepp

så inget annat spelar roll

jag åkte till skolan med en känsla från drömmen inatt hängande kvar. Det enda jag minns från drömmen är att jag lutar mig ut genom ett fönster och ropar "sweetie, are you kkay?". du var utanför och jag kommer inte ihåg vad som var fel. men det påverkade mig en ganska lång stund. men jag hade engelska, sjukt tråkigt, och sen socialiserande med viktor, elin och aron (de två sista var dock osociala). Sådär lagom konstigt som det brukar vara.

 

vi såg en djup film på samhällskunskapen och sen religion då jag itne gjorde ett skit vilket jag verkligen borde ha gjort men jag orkar inte med grupparbeten. jag hatar sånt. "jobba med vem ni vill." *shiver* men ja, det här var väl vad jag hade och säga.

har haft frukosttalk med finaste onna och haft gnällmaraton som bara jag kan.

sen ensemble, vi börjar fan bli riktigt jävla bra. känner mig viktig i allt jag gör, får sjunga paramore. kommer inte högst upp men nästan. och jag ser paraleller till livet i allt.

projektpizza med elin, bra samtal. vi pratade om hur jag skulle vara om jag varit din. och det hade ju blivit kaos. vi prtade om hur det skulle vara om jag vore hans. och det skulle ju också bli kaos.

vi prtade om dig, vad grejen är. jag fick höra din comeback som jag missade på plats. dog så jävla mycket fast det var på skoj. subtext är min vän.

åkte till jolanta, vi prtade om rubriken. hon sa det jag inte vågade och jag var speedad.

skrivargrupp. jag tänkte på när man är vänner egentligen. hårfina linjer.

hela dagen har jag kommit tillbaka till vad man kan och inte kan säga. att jag är gränslös. hårfina linjer. men jag tror inte jag är så jämt. hoppas inte.

jag sa att en rad anja skrivit var bra och hugo sa att den "lät väldigt emma". jag blev glad.

jag visade hegrejiskan för både jolanta och gruppen. inser att det var länge sen, att så många inte har en aning. men jag tycka om hegrejiska. älska simpla språk, att allt bli dubbeltydigt. så här det se ut. och det vara strukturerat, ha regler.

har tänkt på hur mycket uttryck säger om en. och hur mycket bra folk det finns. har helt enkelt tänkt en jävla massa.

that´s about it.

from finner är världens bästa låt. inte sant, men väldigt bra är den. så igår var jag med maria, vi kände oss som gamla kärringar och hade det bra. jag kom fram till att alla jag umgås med nu för tiden är sjukt vettiga och stabila människor. folk som har hittat hem i sig själva. för det är ju dem man vill vara med. de där "roliga" och "konstiga" människorna har något så markant sjukt omkring sig väldigt ofta. något lite desperat, inte friskt. det är ju inte så jämt, och de jag känner är också konstiga, men det finns en skillnad. vissa försöker för mycket och jag har liksom inte tänkt på det förrän nu.

 

men ja, sen läste jag vidare i din historik och sjöng sjukt gammalt skit. typ my chemical romance. det var ganska kul, för jag fick upptäcka låtarna as I sang för jag kom verkligen inte ihåg dem förrän typ en sekund innan det jag skulle sjunga. saknade dig lite, det kommer jag kanske alltid göra. min kommatering på den här bloggen är fruktansvärd och jag brukade aldrig tänka på sånt, men du har skadat mig Marie! jag vet att det ska vara ett komma mellan mig och marie i den meningen, men som sagt, några jävla gränser ska man väl ändå ha! det ska bli min nya catchfrase. jag har inte sagt min förra catchfrase på jättelänge! alltså jättelänge! för att jag är fucking epic på det sättet. men det var väl det jag hade att säga nu då. godmorgon som sagt!

jag tänker outside the box, bara lite. Häller upp cola i glas (något jag av någon anledning har haft jättesvårt för, flaskorna är av konstigt material och tunga och oftast blöta också), äter tacos i bröd och inte i tallrik, tänker lite mer annorlunda hela tiden. Onna frågade om hon hade någon chans att övertala mig att tågluffa med henne i sommar, and I was like sure. fast det inte är sånt jag gör. fast jag är bortskämd och inte kan sånt här. för att jag så gärna vill göra allt jag inte har gjort.

 

läser fortfarande din historik. fascineras. det första destruktiva är uppenbart i rader som "jag gillar inte att du är glad utan mig." och "jag gillar att bli tjatad på, för jag vill vara behövd". men det finns också fabulous rader som "jag kom just på...nej, jag kom inte på något kom jag på. då kom jag ju på nåt!" och foreshadowing som "vi låta lesbiska". hegrejiskan. om någon minns den. good times. faktiskt. good times fast ingen av oss hade några liv. om jag haft det kanske allt hade blivit annorlunda, men kanske inte ändå. som Marie sa häromdagen är det en fas alla måste gå igenom, att inte ha några friends och sluka böcker. min var bara väldigt lång. men jag är ur den nu. för övrigt är det väldigt förvirrande att jag har vänner som heter marie och maria. sara hörde fel och blev väldigt förvirrad senast idag.

 

ibland slås jag av det sjuka med att någon får betalt för att umgås med mig. som jag kallar min vän, som är min vän. sällskapshora, I guess.;)

vispen: I wish. Nejdå, det är samma som vanligt. Därför skrev jag ju "jag älskar dig fortfarande" first thing. vad var det i inlägget som fick dig att tro det? Just curious.:)

 

så, det blev inget rollspel som planerat ikväll utan bara umgåsande med rollspelsfolk närmare bestämt syster, brotherinlaw, karl, dhaik, jack, Fredrik och Axel (som dock inte är en rollspelsunge alls utan bara en random grabb). vi var här, till och med. det blev impro-standup, tacos och sen såg vi både "crying freeman" och "blade runner". den första far sjukt random och Axel var boss över syntålkningen vilket bara blev flummigt då han först obsessade över sex och sen började gasta om nanne grönvall. det sistnämnda var dock lagom epic. men blade runner var bra, och jack tog över tålkandet med liv och lust medans fredrik "syntålkade ljudet" och skapade mottot i rubriken. vill också nämna att samtalet skiftade från majas alfabet till nynasism väldigt fort. I is liking kontraster. allright, lite citat!

 

"Hans mamma rökte på när han var gravid!"

 

"Kan vi inte se "how I met your dragon?""

 

"jag gillar progresiva män. speciellt eftersom jag inte vet vad progresiv betyder..."

 

"vad jag gör på fritiden? jag gillar att sitta vid bord."

 

och så några från min och hannahs historik våren 2009, som jag läste idag. sjukt spännande med tanke på allt som hände. ni kommer inte förstå det roliga i hälften, but I do not care!

 

-fan jävla helvetes attanar!

-vad är det?

-svordomar.

 

-det där kanske hade makat sense to me om jag förstått det.

 

-satan, jag som ville vara förstående stöd!

 

-klubben för psykiskt sjuka som inte bry.

 

det var nog det, ja. godnatt!

jag skriver, skriver prosa, prosa jag blir nöjd med. det är något nytt för mig.

jag återupptäcker gammal musik.

högläsning i vardagsrummet med syster och hennes vänner är ganska fint. katarina bredow liksom.

forever doesn´t live here anymore. fucking klockrent, spelar ingen roll hur gammalt och uttjatat det är.

jag fick höra idag att jag borde satsa på att bli jazzsångerska. blev massa glad.

onna ringde, spontant, för första gången på hur länge som helst och vi pratade om att jag måste åka upp snaaart typ höstlovet. Jag saknar henne, saknar huvudstaden, saknar bäst av tre i hennes spellista och hennes föräldrar som såg att jag hade förändrats i våras. Att jag var en ny person. för jag är ju fan det.

jag älskar of monsters and men, och att jag ändå är helt okay på att ta ut stämmor nu för tiden. stämman jag tog ut på sången utan att bli tillfrågad om det var riktigt fin och ändå väldigt lätt. inte ens ens tersstämma, what is this magic. (okay jag bara håller ut en ton. shut up det är ssjukt fint.)

klockan är alldeles för mycket, jag vet. jag måste sova.

men alltså, jag tycker väldigt mycket om er som läser detta. tänkte jag skulle säga det innan jag slutar. godnatt!

vi har svenska och pratar om sportartiklar. jag har inte gjort min läxa, för jag är bra. vi ska få jobba själva säger nu monica, wooo! men jag är hungrig. och det trots min frukost (som i och för sig blev benämnd "anorexiafrukost" av min syster :s) och ett äpple bara för någon timme sen. samt en verthers original. ändå är jag hungrig. Och jag vill läsa mitt sms, som jag fick nyss, men det kan jag ju inte göra. vi slutar om 35 minuter. och nu pratar vi om att tilltala folk med ni. det är tydligen bara jag som asocierar till en personlighetsklyvning. verkar iallafall lite så. och alltså, jag vill inte skriva någon utredande text! jag vill skriva bra skit. men det får jag uppenbarligen inte. nu kom någon in. varför går folk in och ut as they please? the hell? men, ja...nu slutar vi om 29 minuter. monica pratar fortfarande. hon gillar sin egen röst it seems. nu dök tatiana upp, methinks. Nu slutade hon äntligen gå igenom skit! och vi ska visst läsa romaner snart, säger hon. weee. men alltså, är det här inlägget mitt absolut meningslösaste all time? Jag tror det...så nu slutar jag det. men vi slutar om...21 minuter!

jag älskar dig fortfarande, trots allt. och jag skäms en aning när jag skriver det. för du är inte en sån man älskar. jag kan sitta och se hur sjuka (inte sådär charmigt sjuka, utan äckliga) samtal du har, hur du gör saker som så tydligt kräver uppmärksamhet. det är så patetiskt. ändå får du mig ur balans, och det syns. trots detta yrkar halva jävla stan, inklusive min religionslärare, på att det är någon annan jag ska "satsa på". som om det var mitt val eller något. tror ni inte jag hellre vill tycka om honom, liksom? ibland lyckas jag till och med intala mig att jag gör det, för jag vill ju det goddammit. det är så förviiirrande. blä, jag vill inte vara kär i en människa jag inte kan stå för eller som maria säger en "bölig kille". jag tycker om maria alltså. det gör jag. men nu ska jag sluta skriva, ska bara nedteckna någon slags citat nämnligen hur pappa tyckte mitt personal portrait skulle vara.

"när jag tittar mig i spegeln ser jag ingenting. därför är jag en vampyr. jag tål inte solen. jag blir bara röd. därför är jag en vampyr. jag tyckte twilightböckerna var bra. därför är jag en idiot."

vi har fått en lokal till projektarbetet! woooo! Arena305, i malmö, närmare bestämt. It´s gonna be totally awesome, som starkid hade sagt. Den åttonde februari, blir spektaklet av och nu gäller det bara att boka band och locka dit en massa folk! det kommer bli så bra, jag orkar inte så bra det kommer bli! och vi får all backline, personal, ljud&ljus, allt ni kan tänka er! så pepp.:)

 

och efter mötet när allt detta bestämdes åkte jag till Marie för ugnspannkaka och prat. allt möjligt behandlades och språken skiftade i vanlig ordning (men vi höll ut med svenskan ganska länge faktiskt). hon erbjöd sig att hjälpa mig med tatiana-relaterat skit (<33) och vi bollade idéer om skrivande och allt möjligt fabulous. och sen fick jag dessutom gratis taxi hem! gotta love it. men nu ska jag gå och äta lite kräm och vara redo för en intressant skoldag!

alltså, jag är cool. vill ni veta varför? det är klart ni vill! Det är för att:

-min dörr är öppen. jag har liksom fobi för sånt. varför är den det? jo:

-för att jag och mamma lyssnar på...min spellista! jag har gjort en spotify-spellista, med min musik i! the very best of min musik, dessutom. den är extremt bra. och det ledde till att:

-jag just spelade till wolf eftersom jag tog ut den häromdagen och bara ja, mamma, den här låten tog jag ut bara sådär. whatcha gonna do. hon bara wooo. men hon är också cool! och det är för att:

-hon har köpt ett freaking trumset och spelar på det lite hela tiden och ska bli en freaking trummis! bara sådär! och dessutom för att:

-hon sjöng med till florence + the machine för ett tag sen och massa bra dessutom! wooo!

 

det var väl det jag hade att säga idag. möte med christian om en och en halv timme. wish me luck!:)

Men något gjort har det faktiskt blivit idag! Jag har skrivit en fabulous projektplan of doom. lämnat in den också. sen har jag skickat ett argt och "bra skrivet" mail om tatiana till peter, min kära rektor, som kanske faktiskt gör något åt saken. eller också säger han bara att "han jobbar på det". han är inte vår bästa kompis om man säger så...

 

men vad har jag mer uträttat? inte skrivit, men det måste jag göra snarare än snarast för det har jag ju sagt till mig själv att jag ska göra! men jag har mosat potatismos (lät ju lagom pantat, det var inte mos när jag började alltså) och kokt korv, minsann. och jag satt nyss i typ tre minuter och tänkte på allt annat än att blogga. konsentrasionssvårigheter? jag? nääee. dock stavningssvårigheter, gissar jag. fuck alla ord som slutar med tion/ssion/whatever. blä. och alltså..."äpplena faller som sten", är inte det en lite konstig liknelse ändå?var ser man någonsin sten falla? I is confussled. och uttråkad, och har ingen lust att blogga. så hejdå och godnatt med er! 

godmorgon!

rubriken sammanfattar typ vad jag (och emmy the great) tycker om kristendomen. så himla bra skrivet att jag inte vet vart jag ska ta vägen (visst är det vart man säger där? om jag gör fel kommer jag att skämmas för alltid och evigt). men det jag ville prata lite om är mina deppinlägg; varför jag skriver dem, vad grejen är.

 

oftast (nu för tiden) är det ingen fara med mig. det kan dock se ut så och det är för att jag är väldigt dramatisk här i bloggen. som igår till exempel, då hade detinte hänt mig något. dock någon annan, och det reagerade jag på. Sen kan det ju så klart bli illa igen, det vet ju inte jag, och det är om det kommer en massa deppinlägg på rad (eller nästan på rad) som verkar ha en conection. sen kan man se på språket hur illa det är, också. eller det kanske bara är jag...what do I know. men här är lite klarhet, iallafall:)

Allt är konstigt och av någon anledning är marit bergman den enda musik jag kan höra utan att känna det som om jag ska gråta. Inte för att jag faktiskt skulle gråta, alltså. Jag är helt chockad. Fattar inte att det gick så fort. inte min sorg, jag vet, men ändå liksom. Fattar inte att det var såhär filmen slutade...men det finns en mening med allt, som sagt. allt. till och med att det för min del fortfarande är holy fucking goodness (vilket jag fick bevisat för mig idag). holy fucking goodness på ett lite försiktigt sätt. men skit samma. what do I care.

 

slutsats: du är bäst, och fortfarande mitt hopp i livet. för hopp finns det, som jag skrev alldeles nyss i ett sms till dig. jag ska ta det här tillfället i akt att citera ett uttryck jag lärde mig av linnsie. "det blir alltid bra till slut, och blir deti nte bra, är det inte slut än."

oh hello!

imorse var det sedvanligt frukosttalk och sen skola. jag hann redan innan första lektionen få en anfall, argumentera för det bästa argumentet och jämföra irlands- och islandsproblem. men sen hade jag ensemble och där spelades både misery business och newborn (jag spelade massa bra wooo!).

 

Sen skulle vi ha projektarbetat, men Elin var inte där så jag hade handledarsamtal och sen drack jag milkshake med tatiana för det ska man göra lite och då, tycker vi. ;) men ja, nu är det snarast skrivargrupp. antar om jag åker om typ tio min. men tills dess ska jag mest sitta här. spännande indeed. ha en bra dag, hursomhelst!

"vill du titta på film med mig? Jag tänkte harry potter, den sista, om du inte har sett den nyligen. Vill du ha popcorn?"

 

detta sa min mamma igår och räddade mig från min egen lilla minidepression här inne. så film it blev. sara joinade mot slutet och var överdrivet speedad. hon fick mig att inte gråta under minnena ("she´s eally petty. eally eally petty. but he´s cazy!") och under kings cross-scenen yrade båda om att harry faktiskt behöver sina glasögon och sin jacka. jag älskar dem. mamma och syster alltså, inte glasögonen och jackan.:D

 

nu: måndagsmorgon. lyssnar på spectrum, fina minnen av att stå i regnet och skrika med främmande människor i reading. så sjukt att jag var där. och fantastiskt. men för att säga något negativt också kan jag säga att alla inspelningar jag gjorde häromveckan inte finns. min inspelare är ett fucktard. eller nä det är väl jag, egentligen. som fortfarande inte bemestrar den såhär efter fyra år eller så. kul liksom. men ja, det var väl det för idag. godmorgon allesammans och välkomna till oktober!