hopelosthead

Folk umgås i sina hus; har pysselkvällar och bakar paj och skrattar

Jag sover tio timmar/natt (när jag har sovmorgon) och spenderar 99 % av min tid ensam.

Jag sitter i matsalen bredvid någon jag inte vet vem det är och hör mina klasskompisar några bord bort, eller kanske längre bort vid samma, som pratar som om de känner varandra.

Folk är så socialt anpassade att man kan spy.

Jag är inte det, kommer aldrig vara.

Men tack ändå till mina fantastiska vänner som alltid finns. Ni gör det värt att vara här när det inte känns så. Nu: Lektioner!