om eminem, tillit och söndertuggat kaos

Saker har en tendens att komma upp till ytan lite när det passar dem. Ibland finns utlösande faktorer, ibland inte. I just det här fallet, var denna utlösande faktor att lyssna på "love the way you lie" samt "airplanes". Sommaren 2010, som försvunnit in i det förflutna, kom tillbaka igen. Speciellt den första låten slog mig i huvudet. Få låtar rymmer såna mängder undertryckt ångest. För jag kände inte alls igen mig i den. Det var inte alls så det var. På ett sätt hade jag såklart rätt; jag hade inget misshandelsförhållande, absolut inte! Men visst var det något med den där känslan som träffade ganska rätt. Det gjorde dock ingenting, för jag hade hittat räddningen. Inget kändes så bra (på det sämsta sättet) som när Eminem halvskrek (sådär som han gör jämt) "maybe our relationship isn´t as crazy as it seems!". Den där känslan när tårarna torkar och man börjar känna hopp igen, be om ursäkt och kramas. Den känslan var värd allt...trodde jag.
 
Den känslan var i alla fall gräppbar. Den här är det inte. För trots att allt är konstigt, trots att vi är så olika och har så mycket söndrigt mellan oss, så är du den enda jag litar på till hundra procent. Du är den jag vill ringa när allt faller samman och jag behöver någon. Jag har helt underbara vänner, men jag vill inte ringa och storgråta eller bara säga "jag känner mig ful och oönskad och ensam" till dem. Det är bara dig jag vill prata med då. Själviskt? Javisst. För jag är världens utan tvekan sämsta vän till dig. Det kommer inte naturligt längre. För mycket står i vägen. Kom det någonsin naturligt? Jag tror det, men jag minns inte längre. Allt hade så många lager. Att just "love the way you lie" träffade så rätt var ju ingen slump alltså. Jag hade så läskigt många lager. Har jag fortfarande det? Jag vet på riktigt inte. Blah. Jag borde kunna lägga allt det här bakom mig. Det gör jag ju inte med något på minst fem år. Därför är jag som jag är, antar jag.
 
Kul och intressant inlägg va?;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0