Tre dikter (som inte är så bra faktiskt)
syndomtyckningssyndromet
Söndrigt glitter
Plötsliga skratt
Inte grå
Aldrig grå
Låsta dörrar
Allt som är vasst
Tågspår
Sista minuten
Vinglas
Demoner
Lyx
Apati
Mellanlägen
Förbjudna
Harmoni
Föraktad
Atacker
Kramar
Uppmärksamhet
Gulvit värld
Stora planer
Viktiga insikter
Inga vanliga dagar
Inget lugn
Inget grått
Aldrig grått
Storm
När dagen utan kväll bleknar
Och ögonblicken aldrig tar slut
Då kommer hon, stormen
Klyver verkligheten i två
Låter regnet brinna
Allt som fanns, finns inte
Allt som var, är inte
Hon utplånar allt
Också hoppet
Det krossas när hon kommer, stormen
Hon river upp
Sliter sönder
Spräcker allt i ett primalskrik
Hon för krig med träden
Husen
Världen
Hon förlåter ingen
Stannar inte
Kanske vill, men kan inte
Måste vidare
slå, skrika
Måste låta allt brinna
Också sig själv
Stretching
Toner
Som stiger
Upp mot taket
Högre än vi anar
Stämmor som vibrerar genom luften
Ord som väcker något inom mig
Ackord som skakar om hela mitt väsen
Refränger och verser som vet vad de gör
känsla som kastar sig över allt i sin väg
toner som stiger upp mot taket och aldrig kommer ner