being as in love with you as I am

Nejmen hej på er och sånt!
Här sitter jag och funderar på vad låten i rubriken egentligen heter, och om den är bra eller inte. Jag är osäker. Jag lyssnar också på två av mina favorit-svenssons: Kringlan och Simon i veckans viktigaste intervju. Eller okay...Elin är ju min favoritsvensson. Och ja, Amanda står rätt högt också. Men ja.
 
Den här dagen har varit så sjuhelvetes lång! Så mycket jag har svängt, alltså. Shit. Dagen började med genomgång inför uppträdandet senare på dagen, och lite romanblabb. En minidialog får ni:
Sigge: Det finns inga ursäkter i konsten!
Alexzandra: Men det finns fika i konsten och det är det nu.
Vi är seriösa, vi. Vid förmiddagsfikat gick mitt humör neråt och jag fick andningssvårigheter. Bananer hjälpte, konstigt nog, men vid lunch fick jag gå iväg och andas/panik-smsa Hannah innan vi åkte till uppträdandet.
 
Vi skulle alltså läsa ur både okänt Nässjö-projektet och kollektivromanen på biblioteket/konsthallen/kulturhuset (fattar inte det huset okay). Det blev ganska bra. Sophia ställde bra frågor till oss, Christer var ett creep (shocker) och jag lyckades väl, antar jag. Sen upptäckte vi att det var helt insanely varmt, så vi vandrade alla till thimons och fikade ute för första gången i år. Där någonstans blev min dag mycket bättre, snarare jävligt bra. Jag och Åsa övergav gruppen och gick för att...*drumroll please*...shoppa! Ja, jag vet, det är helt sjukt. Framför allt fokuserade vi på leggings och tunikor inför Paris, för sånt har jag inte. Eller nu har jag faktiskt leggings. Ett par sådana, har jag. Coolt, tycker jag! Vi åkte hem och åt mat, men insåg sen att 1) vi ville inte stänga in oss än, 2) vädret var skamligt fint och 3) vi hade ingen cola, så vi gick ner till stan igen, för att köpa cola och annat trash. Typ tandkräm. Bästa. även glass (årets första där med), som vi åt på stenar. Jag pratade en massa och Åsa orkade med mitt ältande. Hon är bra, det har jag sagt va?;)
 
Nu sitter jag alltså här. Lugn efter denna dag av tvära kast. Ska nog sova snart. Shit vad jag behöver det, känner jag. God natt små människor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0