All sing in a minor key, of victorious love and the opportune life

This fucking day. Vet inte var jag ska börja, om jag ens ska. Men rubriken kan vi prata om. Den är signerad Paul Verlaine och är från en dikt vi läste idag. Jag blev lite förälskad.
 
Mer saker kan jag säga. Som att min telefon är en douche. Det är den verkligen. också min munn, för den är sårig och töntig igen. Den blir det ungefär en gång om året och jag lyckas alltid glömma bort det mellan gångerna. Detta ville ni veta. Jag har fastnat i älta-land i någon timme och blivit 1-2 år yngre för det var kul. Det var inte kul om någon undrar. Det var ganska hemskt faktiskt men ja. Annars är livet bra. Eller nä. Inte särskilt. Men helt okay. Typ. Okay jag makar ju ingen sense idag, så det får vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0