hopelosthead

Diktatorn (som jag glömde svara igår): Tack! Du var också awesome, såklart.<3 och ja, jag vet hur du menade det, men jag orkade inte hålla på och vara tydlig. Aaaa!

 

Så...jag har inte sagt en sak och menat en annan egentligen. Eller jo, det har jag ju såklart, någon gång här i livet. Men i bloggen har jag ju knappt sagt någonting lately, och det är endast därför detta inlägget blir till. Och för att jag inte orkar duscha. Det måste jag göra snart. Borde skriva också, men...meh. Jag borde skriva mer eftersom jag går en skrivarlinje. Men jag är inte på humör. Eller det kanske jag är? Jag borde tänka efter innan jag claimar att jag känner olika grejer. det är faktiskt ett ganska bra måtto i livet. Tänk innan du känner. Fast tänk lagom mycket, så det inte blir kaos i systemet. Det där säger jag för ofta. Vilket system ska det bli kaos i, liksom? Mitt, antar jag.

 

Så vad känner jag då, nu när jag har tänkt? Jg är osäker. Någon slags halv-deja vu-kännsla kring ungefär allt. Det känns konstigt att vara här, som om jag inte hör hemma här längre. I alla fall känns det så ibland. Jag har liksom gått vidare, hur konstigt det än kan låta. Har pratat så mycket om hur allt ska bli till hösten att det känns mysteriskt att jag ska vara här. Men bra också. Jag älskar ju det här. och peppar Paris like you have no idea. Och såklart Gran Canaria också. Fast just nu mest Paris, och sommar. Festivaler, eller ja antagligen högst en men ändå. Jag vill till Bråvalla. Laleh och Passenger och en massa söta metalband så jag kan bli helt lycklig i själen för det blir jag av metal för jag är lite konstig på det sättet. Kan eventuellt vara ohälsosamt men jag är inte helt säkert. Svårt att se skillnaderna. Jag vill i alla fall det. Och allmänt bara ha sommar. Vår vore ocksaå helt okay. Vinter...är inte okay. Men vi har Sigge-vecka, det är jag alltid helt okay med. Bättre än Sundelin liksom. Jag är så respektfull verklig. Och alltså de nhär jävla låten. Den målar upp ett framtidsscenario jag inte alls vill uppnå och gör det på ett positivt sätt. Maria Mena, du är dum och bygger upp väggar åt mig när jag inte vill ha några. Fast jag vill aldrig ha väggar, de har aldrig gett mig något bra här i livet. Det är bara förvirrande och det är ju aldrig positivt. Bara standard. Emma du borde på riktigt bara gå och duscha nu, och börja på din uppgift som du är sen med om du minns. Du är dålig, Emma. Men det är okay, för nu har jag skrivit ganska många meningslösa ord i min blogg och det var ju det som var målet. Så hejdå, kära folk och ha en bra tisdag.