hopelosthead

Diktatorn: Yay! Då kommer jag göra det. Florence borde bilda regering as we speak. Om någon ens är tillräckligt cool för att vara med i den.

 

Jag har inte upplevt jättemycket sen sist. Det kunde ni nog ana. När jag bloggpausar i några dagar är det antingen 1) för att jag är iväg och gör kul grejer eller 2) att jag har ett tråkigt liv. Man kan se skillnaden genom att alternativ 1 har en "rolig" rubrik. Detta inlägg har en notabel brist på sådana, så...jag har haft ett tråkigt liv. Jag tänkte ge det här inlägget lite struktur (gasp! A plot twist! Länge sen jag använde det uttrycket) och dela in det i olika avdelningar. Typ.

 

Min otippade kärlek till bussresor

Varför har jag färdtjänstat mig genom livet? Det är ju helt sjukt mycket trevligare att åka buss! Först går man till bussen och fokuserar på vägen till 100 % för att hitta (i alla fall nu i början) och skärper sitt fokus lite inför dagen. Sen...får man vara ifred! Inga chaufförer eller taxitanter som ska prata med en. Visst, det finns bra saker med färdtjänstande (the christian guy och sånt) men det här är ju fantastiskt! Och det finns ingen oro för att de ska vara försenade! Eller det gör det väl, men det har inte hänt mig, men jag åker också från ändhållplatsen. Och man måste inte beställa innan! Man kan bara gå på och koppla av, lyssna på någon musik som passar ens sinneststämning och gå av när man ska. Ingen samåkning. Jag älskar det. (jag älskar såklart inte när de inte har några utrop eller ska stänga dörrarna på mig eller allt sånt, men...nu ska vi vara positiva!)

 

jag socialiserar

Lite, faktiskt. Igår lunchade/pluggade jag med Simone, Josefine och Elin. Jag var så trött att jag knappt kunde stå upp (no, seriously), så det var lite av en bedrift. Idag pratade jag också med folk, vid namn Julia, Kim och...den andra Elin. Yay confusion! Detta var inte så spännande för er, men jag skriver det av två anledningar. 1) Jag är så himla glad över att inte behöva ha panik och springa efter folk. 2) Jag är noga med att nämna vilka jag träffar, för att jag sen, när dessa människor är mer tydliga för mig, kan tänka "oj, umgicks jag med den människan?". Kul för mig, alltså.

 

Min plötsliga kärlek till höst

Jag kom på idag att jag älskar hösten. Det kan vara för att livet är som en enda lång höst just nu. Ganska grått. Men höst är bra. Jag ville bara konstatera det? Eh, ja.

 

Min tilltagande kärlek till mat

Seriöst. Idag åt jag två frukostar, två luncher och en middag. Helt rimligt. Efter middagen blev jag äntligen mätt. Lyckan var enorm. Men alltså ca all min tid spenderas till att tänka på mat. Och annat jag är sugen på. Det är ganska iriterande ifall ni undrade, vilket ni nog inte gjorde.

 

Imorgon

Blir den mest exciting dagen på jättelänge. Bara så ni vet. Med denna lilla cliffhanger säger jag hejdå.