konsten att veta när man ska hålla käft

Hej ni!
Igår var jag så trött att bloggande inte gick att tänka på. Men idag är jag pigg, skriver jag och gäspar. Nej men jag är faktiskt det. Jag har gått mer i skolan. Igår hade vi en föreläsning om vad retorik är. Den var ganska...oförståelig. Men det är för att jag är låghalt. Annat som hände var att Bernard klämdes i en dörr (han är oskadd, så det är okay), att jag gick jättemycket vilse och denna fina dialog:
Elev kommer in i klassrummet.
Lärare: Kom du lite sent eller?
Elev: ja.
Lärare: Heter du något särskilt?
elev (sätter sig ner): Näe.
Deppigt för honom, ändå.
 
Idag var jag mycket gladare och piggare, och jag hittade till nästan allt yaaaay. Vi hade en till föreläning med världens bästa lärare, Sara. Hon är bäst av den enkla anledningen att hon konstant skickar dokument och information till mig samt behandlar mig som vem som helst (exempel: När vi delades in i grupper skulle varje grupp samlas kring en av gruppmedlemmarna. I min grupp blev inte jag den alla skulle samlas kring utan jag fick hitta folk som alla andra. Detta har på riktigt aldrig någonsin hänt mig! Jag är ganska glad om det inte märks). Gruppuppgiften i parentesen var en fabel, som jag skrev tillsammans med några muppar vid namn Hannes, Jens, Lucas och Simone. Den blev mycket bra och handlade om en blåval och ett fiskstimm. Vi hade väldigt svårt att få sensmoralen att bli positiv samt att inte skriva enbart ordvitsar. Jag fick smaka fancy årgångste som Hannes bjöd mig på, men det smakade tyvärr lika mycket te som allt annat te. Men upplevelsen, tänkte jag. Är inte helt säker på namnet, kan jag inflika. Vi hade sen mentorsträff och det var ganska trevligt. Sen kom jag hem, fick hello saferides nya skiva (eller fick och fick, den kom fram menar jag) och fikade med mormor. Jag har världens bästa mormor om ni undrar. Hon följer mig till bussen nu tills jag hittar och möter mig när jag ska hem. Hon kom också idag och sa "jag har med mig lite energi till Emma och Sara" och hade med sig wienerbröd. Bästa. Jag har också världens bästa mamma. Hon tränar vägar med mig ungefär hela tiden, kollar upp saker, stöttar, ragear på folk med mig...jag kan fortsätta för alltid ungefär. Så livet är just nu bra. Och imorgon börjar jag min andra kurs i Växjö! Exciting! Just det, rubriken. Den är ett citat från gårdagens föreläsning, om typ vad retorik är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0