the lovers cried and the poets dreamed

Så. Poetry slam, alltså. Det är en märklig grej. En bra grej. En grej som verkligen ska finnas. Men verkligen inte en grej jag ska hålla på med, någonsin.
 
Med andra ord gick det ganska dåligt. Men det känns ändå bra, för jag vill inte göra om det. Tror jag. Man måste vara väldigt duktig för att det ska vara värt, har jag märkt. En var det. Hon vann, så rättvisa finns. Jag är på jättedåligt humör, eller var åtminstone, och bara hatade alla sorters världar folk är i. Att umgås med folk som är på väg någonstans. Screw this, nu ska jag sova. För snart åker jag ju härifrån. Hejdå Lund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0