Makarontaktik och andra spännande ämnen vi borde ha i skolan

Hej ni!
Först, innan jag glömmer det, ska jag nämna att det fanns ännu mer att säga om mina taxiresor i onsdag. ...jag vet. Sjukaste. Jag berättade nämligen inte om min första chaufför historia om vegan-dejten. Han var intresserad av en vegan och sa sig också vara det. Sen, kanske fem minuter senare, glömde han bort det och beställde en kötträtt. "Ska du verkligen äta det där?" frågade hon. "Ja, det är ju jättegott! Vill du ha en bit? ...just det!" han fick äta själv. Men alltså vad fan är det för dum grej att göra ens? Händer sånt i riktiga livet? Hur tänkte han att det skulle gå ihop liksom? Han hade inga svar, dessvärre.
 
Men nu ska jag prata om igår. (I torsdags hände inget for the record.) På dagen var det enda noteworthy att Syster bestämde sig för att bli dj. Hon var ganska dålig på det, men hon mashade up Florence och Naya Rivera, så jag var väldigt nöjd faktiskt. Sen åkte jag hur som helst till Robert för makaroner och metal-kväll. Vi lyssnade alltså på väldigt olika låtar och jag sa saker som "han låter gnisslig", "han borde spela voldemort i en parodi-film" och "jag tror att bandet och sångerskan hade en intern konflikt här. Jag vill sjunga om hästar!, sa sångerskan. Nä, det kan vi inte göra, tyckte bandet...och så blev det så här!". Det var en asociativ dag, kände jag. Sen lagades mat och rubriken kom till, också den sagd av mig. Vi åt och sen gav vi upp metalandet för att prata om en massa random grejer. Bland annat diskuterades hur folk skriver korta meddelanden, varför människan baktalar folk, fantastiskt roliga scenarion innehållande radiosport (såna...finns? Uppenbarligen) och ja jag vet inte allt. Så det var en väldigt bra kväll! Nu ska jag snart gå, så jag ska sluta blogga. Alla festfixar och jag går. Snällt. Jaja jag hjälpte ju ändå inte till. Hejdå, ses imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0