hopelosthead

Jag har blivit en blogg-sellout, yall. För även den här bloggrubriken är bestämd, och denna gång är det av Hannah. Hon ville hävda sig efter föregående inlägg, kände hon. Moget osv, men det fick hon. För jag är snäll. (Va? Det är jag väl ändå inte?)

 

Igår var jag och tittade på ännu en lägenhet (shocker) och den var fantastisk. Sitter på nålar och väntar på hur det ska gå och har gjort så hela den här dagen. Men jag har också pratat med både Hannah (som förstått ovan) och Onna, och det var bra. De är båda väldigt bra om allt som händer, tycker jag, även när jag inte vill att de ska vara det. Ikväll gick jag också på en student, för såna tider är det ju nu visst. Jag kände knappt studenten, men hallå gratis mat jag klagar inte. Men mest har jag väntat. På lägenheten och på annat. Standard-väntan, men ändå. I'm not cut out for this shit. I try to be but I'm not I'm not I'm not. Men jag skulle inte skriva kryptiskt mush. Förlåt. Borde skärpa mig på bloggen tror jag. Gräver istället ner mig i the civil wars och älskade Florence. De får hålla mig. Det blir nog bra. Eller också får jag inte lägenheten och inget händer med något annat någonsin. Jag måste komma ihåg mina alternativ. Det är viktigt. Men åh jag skulle ju sluta musha! Sov istället, Emma. Det blir nog bättre.