hopelosthead

Så i tisdags när jag skulle iväg så åkte jag inte iväg alls. Bra mening där. Istället pratade jag med Christopher, och det lät ungefär så här (vi pratar om att folk kommer ihåg mig men jag kommer inte ihåg dem):

Jag: This happens to me all the time. But I guess they've never met anyone like me. (Syftar på blind här)

C: But there's no one like you! Sweet, sexy, talkative, funny, strange, Amazing...

jag: ...what?

C: Just showering you with compliments, like you deserve.

...Detta är mitt liv, you guys. Är ni avundsjuka? Jag är fan avundsjuk på mig själv.

 

Det är jag också för att igår såg jag dixie chicks! Ja men jag vet. Fucking insane. Jag och mamma började med att äta pasta i stan och så fort vi satt oss ringde Syster. "Är du i stan och vill äta?" Hon visste inte att vi var på väg på konsert, så odsen att mamma skulle vara i stan var ju ganska små. Så hon (Syster) joinade och vi åt märklig pasta och pratade om livet. Eller...jag vet inte vad vi pratade om. Sen tågade jag och mamma till Malmö och hann ta ett snabbt glas vin innan det började. Det var ju en del av upplevelsen, tyckte vi. Förbandet var väl ok, men lite mjäkiga. men dock country!

 

Och sen. Dixie chicks. Woooowwww. Sjöng med för glatta livet och var lycklig som fan. Alla sjöng glatt med i en sång om mord. Mammas favoritlåt spelades oc hvi hade ett moment. Sen spelade de cowboy take me away och jag började nästan gråta. Lubbock or leave it var fantastisk och travelin Soldier och...så mycket Bluegrass! natalie Maines är en drottning och vad jävla vackert det var. Herregud. Kan inte ens tänka på det.

 

Idag har väl inget hänt. Förutom att jag fick veta att jag ska vara med i ännu mer radio. För det är sånt som händer i mitt liv tydligen. Det var allt för idag!