hopelosthead

Trots, eller kanske på grund av, förra inlägget blev det en jättefin helg ändå. Vi spelade in sju demos! Alla blev Amazing, till och med den som blev sämst (och som nu är min favorit)! Dessa innehöll storstadsvibbar, stämmor från oss båda, indiepopgitarrer (eller massa gitarrer i allmänhet), halva takter (förlåt) och mediantjävlar. Det sista vet jag inte vad det är, men et fanns tydligen i en låt. Som vi inte demoade men ändå. Vi tog bort en låt och då känner jag behovet av att skriva en ny. För jag kan ju inte ha ett jämnt antal låtar! Haaallååå! Rubriken var också ofta förekommande under helgen, då jag sa "yeah" på ett särskilt sätt. Det var inte med flit, men tydligen top Comedy. Sen fortsatte jag, inte heller med flit. Christopher förälskade sig i en av låtarna ("kan vi inte lyssna på den igen?" sas en del), stekte underbart kött till oss (jag äter för lite ordentligt kött) och var så söt att jag var tvungen att smsa honom när han sov för att meddela exakt hur söt han var. Ja jag vet jag är orimligt romantisk. Orimligt. Men så bra det här kommer bli! Både livet och skivan. Vi har pratat idag också och vi tänker verkligen helt samma. nästan jämt. Idag har jag också pratat med Linus om hur viktiga/starka känslor är. Mycket spännande. Livet över lag är mycket spännande. Förutom då att jag inte har någon utbildning än. Det är fan ett problem, men skit i det. För jag ska göra en Amazing skiva, har en Amazing människa i mitt liv, har flera såklart men ni fattar vad jag menar. Jag ska inte gräva djupare i det där, så jag ska nog sova istället. God natt.