hopelosthead

Ikväll var jag i Malmö-landet och såg Mililla, äntligen! Det är alltså mitt bands band, så att säga. Marie och Christopher skriver ju en massa låtar och så spelar de dem och är awesome. Det var så braaa! Jag var där med min syster och hon är lika söt som vanligt. Hon var helt i chock över att det finns gratis kaffe och snacks. Som om hon aldrig hade hört om det i hela sitt liv. Hon var ett bra fan och visade upp skivor och allt vad det var. Andra highlights från konserten var mellansnack av usb-minnen, att berätta om låtarna för Syster och såklart låtraden i rubriken, den mest omtalade raden de skrivit enligt mig. Hur många uppfarter har ett hus? Ingen vet! Vi åkte sen hem och hade en lång och lövly bilresa. Vi fulsjöng within temptation, blev livrädda när crazy train spelades och undrade allt som oftast var vi var. Spännande liv, hade vi, och nu är jag hemma. Jag ska publicera kryptiskt mush och sen sova. Snälla säg att jag vaknar efter 7 imorgon. Snällaaa.