hopelosthead

Sista onnadagen blev braaa. Som sagt åt vi chokladbollslunch och sen sjöng vi och lyssnade på musik. Rubriken kommer från en Shirley clamp-låt, fast med extra h:n, för så gjorde vi tydligen när vi var yngre. Jag minns detta ytterst, ytterst vagt. Efter ett tag blev det middag, aka riktig mat. Då sjöng vi denna sång om bollarna (potatiskroketterna):

När bollmor har lagt sina elva små bollar

och bundigt fast de i såsen (Onna gillade inte detta)

då sjunger hon sakta för elva små bollar

de vackraste ord hon känner

ajajajajoli

ajajajajola

ajajajajajoli

ajajajajola

 

Vi är helt friska ok. På kvällen lyssnade vi på radioteaterversionen av "den oändliga historien", med förhoppningen att den skulle vara helt ok. Den var...den var...perfekt. Så otroligt mycket bättre än boken, så sorglig, så spännande, så välgjord! När ett avsnitt slutade gav jag och Onna ifrån oss ett orimligt synkat skrik, såå bra var det. Insane!

 

Igår åkte onna hem. Det var lite tråkigt men också skönt, för jag fick vara själv. Så jag åt subway och lyssnade på Gilmore guys och var glad och sen åkte jag in till stan för att shoppa med mamma. Där köpte jag en bikini-underdel och tre bh:ar, för det behööövde jag. Mamma letade väskor, vi skiv-argumenterade, allt var som det skulle. Och på kvällen träffade jag Christopher! Det kommer gå orimligt lång tid innan detta händer igen, så detta är viktigt. Vi åkte till Sturup för att hämta grejer och lyssna på albumet. Det kanske blir bra! Sen åkte vi till mina föräldrar för att lyssna i ett annat system, och de blev ledsna av de ledsna låtarna. Det är ju lite sorgligt men så får det vara. Nu ska jag åka till Frankrike om tre timmar, den ni! Så vi ses väl där?