hopelosthead

Tänk, det fanns en låtrad om påsken. Och jag kom på den! Eller inte kom på, alltså. Det är inte min låt. Det är Kitok, men det bryr ni er sannolikt inte om.

 

Igår var jag på lunch för att fira att mina föräldrar har varit tillsammans i trettio år. Vilket ju är en svinlång tid! Vi åt chipskyckling, vilket är en gammal paradrätt i den rävåsiska familjen. Som vi äter orimligt sällan men som är mycket god. Mormor och till och med farmor var där. Jag blev utskrattad för hur jag inflikar i samtal, men i övrigt var det en trevlig eftermiddag. Jag och Benjamin pratade mycket om Cherry, fast man stavar nog inte det så, och han köpte billiga knivar och nagellack. Partytimes.

 

Idag var det dags för årets fjärde skogspromenad. Jag älskar skogspromenader! Och vår! För sån har vi visst. Vi gick och pratade och var lugna. Och leriga as fuck för det är alltid lerigt. Inte lätt här i världen. Nu ska jag snart Jane Bond-repa, vilket är en bra sak att göra här i livet I guess. Världen ser just nu väldigt ljus ut. Just nu, that is.