hopelosthead

Vet ni nu är jag i Västergötland! i någon timme till, men ändå. Jag tänkte hinna blogga innan vi åker till pia, men det är svårt för jag kan knappt skriva ord...

 

Men i fredags var en riktigt bra dag! jag åt lunch med Filippa och hämtade mitt nya id, så nu kan jag åka till Danmark om jag vill. Det vill jag verkligen inte for the record. Men jag kan! På kvällen kom dessutom klassanna till mig, alltså norrlandsanna. Svårt nu. Vi gick och köpte julmust och choklad, och sen kämpade vi i en evighet med att beställa pizza. Allt blev fel. Döda telefoner, oändliga bankbråk och internetuppkopplingsfel. Men till sluuut kom pizzan och vår pizza- och vinkväll kunde börja! Vi lyssnade på skivor (Anna är en av de få som inte får panik över att välja bland mina skivor, för hon gillar samma saker som jag) och pratade bland annat mycket om varför vi måste skriva om andra städer i Stockholm, varför Norrland är ett utdöende ställe (och varför Anna måste få gnälla om det, det fick hon), saker som hänt en som man inte kan förstå att de finns, ungdomsboksförfattare som är lite för snygga och som man därför inte kan relatera till, vår klass, Annas favoritband och sammanträffanden om dem, våra favorit-typer av tjejer och jättemycket mer. Det var en jättefin och lång kväll!

 

Igår vaknade jag okristligt tidigt (för att vara jag) (varför heter det okristligt? Var jesus morgontrött?) för att åka upp mot u-hamn, som vi säger nu. Vi lekte bokstavslåtsleken (där man väljer en artist på en bokstav och sen måste lyssna på en av de fem mest populära låtarna) och Syster var top Comedy. "Det är så svåååårt!" och "jag kör snabbt som attan." var nog det jag skrattade mest åt. Ni fattar inte men det gör inget. (jag har ont i min axel tyck synd om mig.) Vi lyssnade på melodikrysset ("allt ska man veta i det här konstiga programmet", sa programledaren...självinsikt!) och sen på allt möjligt. Jag och Syster sjöng simple plan och försökte stämma i I have a Dream men sjöng samma stämma utan att höra det. mamma valde crazy frog. Syster valde galenskaparna. Jag valde Sean Paul. Helt rimligt.

 

När vi kom fram var allt som vanligt, förutom att farmor har en roomie. Det är Elin, min kusin Joakims flickvän, som bor här eftersom hon jobbar i Jönköping och inte har någonstans att bo där än. Vi gick ut med hundar och spelade supermycket kanasta (jag och pappa dubbelvann! Som Syster sa: Det har ju aldrig hänt!). Sen åt vi god middag och god glass och pratade om språk vi kan och inte kan, vad alla i släkten heter i mellannamn och farmors fest som hon ska ha nästa år. Det var mycket trevligt, och nu sitter jag här, kan också notera farmors visdomar: "jag kan så lite som möjligt, för då har jag mindre att komma ihåg!" och "jag har blivit mer och mer belåten ju äldre jag blev. man kommer till insikt!" Den sista var inte så lätt att skriva eftersom det var ett länge samtal. Jaja nu slutar jag innan de kommer hem med hundarna och vi ska åka till Pia och sen hem. hejdå.