Jag sitter upp ge mig credit tack

Idag har jag varit himma och skrivit. När jag kom på lagade mamma plättar till mig, vilket är det bästa som finns. Vi lyssnade på jättedålig musik med jättedåliga dropp och det var trevligt trots allt. Sen skrev jag. Lite, åtminstone. Författande är svårt, you guys. Mycket svårt.
 
På kvällen lagade jag och pappa mat like there was no tomorrow. Vi kokade soppa och gjorde en pasta- och kycklingröra, så nu har jag jättemycket mat! Vi åt lite av soppan och tittade på så mycket bättre. Så här gick det:
*Faller över bordet*
Pappa: Oj, vad är det?
jag: Det här är den sämsta låten!
Pappa: Jag har hört sämre.
Jag: Som vadååå?!
Pappa: Den förra låten.
Jag: Sant. Den var nog sämre.
 
Nu läser jag Johanna Thydells nya bok. Minns tydligt när jag läste den förra för fem år sen, på ett snälltåg mot Stockholm. Det var verkligen en märklig tid, det där. Så sjukt att den boken kom ut just då. Som om den ville säga mig något. Undrar vad denna vill säga? Vi får se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0