Di maaaaauuuuer

Anarki i rubrikerna! Svenska, engelska, svenska...tyska, motherfuckers! Med extra bokstäver till och med. Cray Life!
 
Jag tänkte framför allt prata om min exemplariska lördagskväll. Då träffade jag Robert, Olle och Annoushka och vi åt på meat! Jag gillar meat, särskilt den charmiga servitören som känner igen oss och i princip är vår bästis. Vi argumenterade om huruvida annoushka skulle köpa en meny och svamptoasten däri (det gjorde hon!) och redan här började vi prata om chokladmoussen. Den var efterrätt i menyn och jag kände enorma, enorma cravings efter den. Men vi åt mat och under tiden pratade vi om gråsuggor, durkslag och vingmuttrar, för det är väldigt viktigt. Vi hade säkert rimliga samtal men who gives a shit. Rubriken uppkom när jag och Olle mauade som katter, vilket de andra tyckte var ganska upprörande. Det var nice, ändå. Och tyskt! Efterrätter bestäldes och jag frågade snällt om inte jag också kunde få mjölkchokladmoussen, fast jag inte tog menyn (vilket är waaayyyy out of my Comfort zone) och det fick jag! jag och Annoushka var helt lyriska över detta och hon uttalade en mängd visdomar i ämnet. "Vad vore livet utan chokladmousse?" och "om en chokladmousse finns måste man äta den" var några av dem. Efter en massa förvirring över betalningen och mer skratt åt allt möjligt gick vi därifrån och till inferno. Där sjöng vi dragspelslåtar, jämförde den berömda desserten med riktiga människor (i kontexten vad jag saknar mest...), såg Annoushkas minneskollaps (angående Roberts cider) och lite annat hände också I guess.
 
När vi lämnat av de Osby-resande (och noterat helt cray fönster med äpplen i) gick jag och Olle till botulfs. Vi testade vilken sprit cola är godast med (jag tog rom och han tog jack Daniels och så jämförde vi) och jag höll långa monologer om musiken, vem som gjorde den och vilka som var featured (speciellt på en long- ass Drakelåt med en miljon gästverser). Vi gick till subway en stund och sen åkte vi hem. Jag har detaljerat min bussresa på facebook, men basically: Varken utrop eller skyltning fungerade, chauffören kände inte till stan och bad Olle att följa med mig på bussen. Who the fuck even does that? :(
 
Igår var händelsen att jag repade med jane Bond i loma. Där fick jag både cola och vin (på coasters! I snygga glas!), så det blev liiiite lättare att andas. Jag sjöng och spelade keyboard och vi pratade och hade det bra. Resten av dagen gick åt helvete. Verkligen. Nu är

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0