I'm a true gilly I don't fuck around

Igår bondade jag med Jane Bond. Vi janebondade, så att säga. Vi var på glorias (är det mitt nya stammställe? Vad pågår i mitt liv denna månad?) och åt och drack och hängde. Jag hörde inte så bra pga skrikande fotbollsfans, men vi hann prata om möss och allt möjligt. Men egentligen var vi där för spelningen i källaren! Vi gick ner och såg ett underbart rock/punkband som gav Wicky intensiva ungdomsflashbacks som gjorde henne glad och oss andra lagom glada kanske. Mamma tyckte att bandet var outbildade puckon för att de sa vart istället för var (true that men jag sa fel i fredags så...) och livet var bra. ...tills huvudbandet började spela. De var så orimligt tråkiga! And, get this, de hade en gravid kontrabasist...i ett punkband...och de var ändå tråkiga! Wow. Så vi gick till grand istället, drack vin och pratade. Vi coachade karin om hennes röst, räknade ut takt, peppade Wicky inför ett gig i november och var glada. Vi stapplade hem runt halv ett och sen sov jag.
 
Idag är händelsen ännu mer Jane Bond. Vi repade och auditionade en gitarist. Med två r eller inte? Borde veta detta. Det...gick inte bra. Om detta vill jag säga följande:
1) Hur kan man köpa svindyra gitarrer utan att kunna kvintackord och bluestolvor like how!
2) Varför snacka skit om en medlem i en grupp med andra medlemmar när man själv inte är med? just no
3) Blääää var är alla vettiga musiker? There probably isn't one.
 
Vi satt i "solen" och fikade efteråt och bara vad hände precis. nu är jag här. Speedad och trött. Ska sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0