hopelosthead

Vet ni var jag sitter just nu? Jag sitter...på balkongen! I solen! Det är den åttonde april och jag kan sitta i solen på balkongen! Barärmad! Det är kanske det bästa som har hänt, någonsin. Och igår hade jag som sagt feeest! Först kom Saga och vi förfestpoddade, vilket gick bra tills gäster började storma in och avbröt hela kalaset. Så den blev som den blev. Folk strömmade in, drinkar dracks, skratt skrattades och livet var glittrigt. Och både jag och Anoushka hade sammetsklänningar, yaaay! Jag undrade jättemycket vem som hade lagt in mina bästa Florence-låtar i festlistan och lovade att gifta mig med den personen, men sen ändrade jag mig och förlovade mig med Ellinor istället. Hon kom, så kul! Jag sa också att vi måste hänga alltid och att det inte är för att jag är full. Det var det inte heller. Jag gled mellan rummen, satt på köksgolvet, blindhängde i soffan, dansade till don't stop me now och desperado, spillde vin på mattan, argumenterade om paramore med Lauras Ahmed, diskuterade feminism med sockenhoran (varför...), träffade Elins nya lady och approvade henne och hade ett helt jävla spektakulärt liv. Så många av mina vänner på samma plats, så mycket kramar, så mycket skratt. Är så fucking tacksam över att de (ni) finns i mitt liv. Alla lekte med Josef (särskilt Sockenhoran), Ellinor drog igång ett samtal om våra första kyssar (hon är så kickass, min festmö ;)) och till slut var det bara jag, Paulina och Annoushka kvar. Då var vi helt utom oss av trötthet, men vi somnade som tur var rätt snabbt.

 

Idag vaknade vi och åt frukost i sängen eftersom alla andra ytor täcktes av plastglas och spritflaskor. Dekadent yo. Vi lyssnade på musik, var bebbiga, kramades och åt bakis-sombreros och när Annoushka hade åkt satt jag och Lilla här ute och solade och sjöng somriga låtar. Maaaagiiii. Och nu sitter jag här, i den strålande jävla solen. Det är det bästa som finns jag kommer aldrig sluta tjata.