hopelosthead

Hej och hå från ett försenat tåg!

Jag kör just nu genom ett jättetråkigt banarbete. Eller okej. Det är inte jag som kör tåget. Jag bloggar snarare från sagda tåg, just nu i word eftersom internet gnäller.

Nu ska jag berätta om min festliga gårdag. När jag slutade blogga igår hängde vi lite allmänt i lägenheten en stund, innan vi åkte till farsta. Då hade även Sarah anslutit for the record. (Nu har jag lärt mig hennes stavning.) Vi åt på mc donalds och uträttade diverse ärenden, till exempel att köpa ”lammfett” (detta blev en grej) och köpa vin (det var punktskrift på etiketten på vinet! Och vi märkte inte det förrän vi hade köpt det!). Jag och Felicia kom också fram till att vi borde börja tro på asa-tron och att vi inte hade några åsikter om indien. Eller snarare, att ingen annan har det. Jag minns faktiskt inte vad de ursprungliga åsikterna om indien var, dock? Very strange.

När vi kom hem igen började vi förfesta lite. Vi drack cider (Lee ville också ha…hon fick inte) och lyssnade på förfestmusik och sen åkte vi in till stan. Där delade vi en rekordelig-cider (rekordela!) och sen kom vi fram till Jensens där vi skulle äta. Jag hade aldrig varit där innan, vilket tydligen är sjukt, men nu…har jag det. Där blev den stora grejen Sarah och servitören. Först tyckte de att han var snygg och att Sarah skulle stöta på honom, och sen började hon skämma ut sig. Hon hällde över ribs till sin egen tallrik från hans (jag fattade inte riktigt det där?) och sa konstiga saker och...till slut gav hon honom faktiskt sitt nummer på kvittot. Han hörde inte av sig konstigt nog. Annars fick vi gratis efterrätt för att Hannah fyllde år (gratis chokladmousse! Jaaa!) och Sarah var ytterst skandaliserad över att dela sked med Felicia. Rimligt ändå. Så...lax, vin och chokladmousse, vilket liv! men där började jag bli väldigt trött, och tyvärr höll det i sig hela kvällen.

Sen åkte vi till baren vi skulle hänga på. Där drack jag och Hannah White russians, alla sjöng med till rihannas Diamonds för lungornas fulla kraft (så kan man nog inte säga...) och efter ett tag anslöt Kristoffer (Hannahs kompis, känd i blindsvängen). Han satte igång med skämtande direkt och Sarah älskade detta mycket vilket blev temat för kvällen. Vi förflyttade oss till ett nytt ställe och där var jag förlamande trött, men highlights var att Felicia svepte två öl på mindre än fem minuter (efter att inte ha druckit alls på hela kvällen, hooow), att Sarah och Hannah försökte säga dryckesramsor och...lite sånt. Till slut (enligt trötta mig) åkte vi hem, vilket tog hundra år kändes det som.

Idag sov vi alldeles för länge. Vilket var ett problem. Så jag fick boka om mitt tåg (hade hunnit, men var sååå stressaaad) och jag och Hannah spelade in podcast. Det blev bra, tror jag, och sen hängde vi lite mer med Sarah och Felicia på dagen. Vi låg i soffan under "täckis" som vi sa och chillade, men sen åkte jag hem. Här sitter jag nu. Snaaart hemma. Och just det, rubriken är ännu en gång för dramatisk, men vi lyssnade på den innan idag och det var en perfekt bakislåt. Inte för att jag var bakis, men ändå. Nu får det räcka för snart kommer jag hem!