hopelosthead

Alltså igår, mina bloggfolk. Det var en så psycho dag. Den började (eller ja efter förra inlägget) med att jag träffade Anna N. Vi satte oss på biblioteksfiket som vanligt och pratade om hur vi har vuxit under det senaste året, att jag tydligen är en av tre som fått henne att må bättre (de andra två är hennes psykolog och läkare...) och att man måste få leva på sin konst för vad skulle man annars leva på liksom? Vi förflyttade oss till glorias där Anna köpte äcklig öl (alltså hon tyckte att den var äcklig, köp inte äcklig öl smarta unge) och vi blev joinade av Anna Ö (en ny anna! Nä hon har gått i klassen hela tiden). Vi åt middag och catchade up om jular och skrivande och allt, och sen var jag tvungen att gå. Så jag gick. Och när bilen körde iväg insåg jag...att jag glömde betala. Jag körde en springnota i färdtjänst! Huuuur är det mööööjliiigt? Men Anna N täckte upp, tack bästa hon!

 

Vart skulle jag, då? Fan vet jag, höll jag på att säga. Nä, men jag skulle till en helt främmande tjej vid namn Alexandra, som hade förfest. Där mötte jag även Lilla (snyggt av mig att få dit henne och sen komma för sent) och nämnda Alexandra, en festlig gymnasielärare som var sjukt inbjudande och awesome. Vi lyssnade på chill musik (till exempel rubriklåten som Lilla och jag sjöng ytterst fint) och sen kom en annan tjej vid namn Eyva (hoppas jag stavade rätt nu). Just det, ni kanske undrar hur fan detta hände kom jag på. Det hände genom facebookgruppen malmögäris och gruppchatten gärisar på klubb, som jag joinade. Så plötsligt är man på förfest, bara sådär. Vi pratade om ångestlindring, kk-relationer och lite allt möjligt och sen gick vi till moriskan.

 

Där dansade vi satan till orimlig musik och skriksjöng som idioter. "Du kan ju alla låtar!, ropade Eyva. Klart jag kan! Vi drack drinkar, passivrökte (jag), träffade gymnasiebekant (också jag, och så himla Amazing) och bara hade bra tider. Sen kände jag och Lilla oss lite för blinda (det tar såååå mycket på krafterna), så vi åkte hem. Med vanligt taxi! Yolo! Så vi kom hem till henne, la oss för att sova och pratade om...ledarfiskar. Som hundar, fast fiskar. Det var det dummaste of all time, känner jag så här i efterhand...

 

Idag vaknade vi och åt frukost och chillade. Choklad och podd pågick och timmarna gick, tills vi plötsligt åkte till emporia. För så händer det ibland tydligen. Där åt vi maxlunch, pratade om plast-elefanter och uttrar, tog bort naglar (Lilla) och typ drev runt. Vi kom hem till henne igen och då spelade vi ganska mycket. Vi kom på superkonstiga intron, spikade stämmor och testade gamla låtar, jag körledde Lilla och allt var så himla flowigt. Sen fick vi hemmagjord pizza och märkligt men gott vin, och sen åkte jag hem. Livet är så bra just nu, och nu måste jag sova...