Jag är de som går in i väggen jag är de som går genom rutan

Fy fan i helvete vad dåligt jag har mått det senaste dygnet. Ångest, panikkänslor, självhat, illamående, hela skiten. Somnade inte förrän 04 igår, får se om det blir bättre idag...idag är jag åtminstone nykter så jag kan knarka atarax. Yaaaay.
 
Igår var jag, som man nog förstår, inte nykter. Då hängde jag med Anna H, nemligen. nämligen? Är alllltid osäker. Hon kom hursomhelst hit och vi pratade om våra respektive fölsedagar (hon fyller år två dagar efter mig), dåliga skribenter och annat, beställde pizza, drack bubbel och hade ett bra Life. Vi lyssnade som vanligt på musik och kom förvånande nog in i ett kent-flow, när vi inte glatt sjöng med till din stad eller peppade oss själva till att överleva. Vi jämförde klapp-ramsor från barndomen (hur sprids de, egentligen? Hur är de samma överallt?) och åt choklad, och sen gick hon hem. Då...fick jag ångest. Jag kunde knappt andas och hade mig, men sen ringde Hannah och lugnade ner mig (fast jag verkade nog lugn hela tiden). Hon är så himla braaa så ni vet.
 
Idag har...ingenting alls hänt, nej. Har mest legat i min säng och haft jättemycket ångest och lyssnat på poddar och inte diskat skjut mig i huvudet. Aj jävlar nu rev jag på en finne på mitt öra. Det gör jätteoooont! Okej nu slutade det. Men detta visar ju att intressequoten sjönk, så, hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0