And I refuse to be your mother

Jag är på ett så löjligt dåligt humör just nu. Vill bara slå sönder någons ansikte alternativt gå och lägga mig for all of time. Folk är så joooobbiiiigaaaaa. kan inte alla bara...ta livet på lite mindre allvar? Det är bara ett liv, för fan. Jag orkar inte med allt melodrama. Bara skivan melodrama, den orkar jag med.
 
Igår var jag hursomhelst i malmö och skrev med Lilla. Jag skrev om ett kapitel så att det blev mer laddat (it worked, yay!) och vi chockades av allehanda drama. När caféet stängde tog vi oss hem till henne och där åt vi improvicerade hamburgare (det var inte vi som improvicerade obs, utan hennes föräldrarpersoner), lyssnade på musik (jag har tydligen många mellandominanter i min lista?) och pratade om ordet partner, sex och annat som vi inte har. Typ så. Jag kan knappt formulera mig just nu pga hatar alla. Det har inte hänt något särskilt, btw, jag bara...är trött på alla och allt. Blääää. Men det var mysigt att lilla-hänga i alla fall! Och rubriken är väl dels en referens till att jag är hennes syster, men inte mamma (ibland undrar man dock, bara mitt fel obs) (många obs i detta inlägg) och dels att vi båda gillar den. Äsch nu går min buss hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0