hopelosthead

(skrivet för några timmar sen)

Hej bloggfolk, jag sitter på ett tåg. Jag vill sträcka ut mitt högerben, men det går inte, så livet är störigt. Jag är på väg till stockholm och har precis åkt förbi linköping, så det finns hopp i horisonten. Jag åker i kupé, vilket är så jävla weird…vi sitter liksom jättenära, i soffor, men pratar inte med varandra? Obekvämt liksom. Jag läser (äntligen) norra latin och har en miljard känslor som jag vill skriva om på twitter, men internet funkar inte (eller ja, jag får det inte att funka) så jag är helt isolerad med mina bok-känslor. Så ja, jag skrev detta vid fyra, tror det kommer upp ikväll.

Och vet ni vad jag gjorde igår? Jag träffade Systers hundbebbe! Haddock (oklar stavning) heter han och är så liiiteeen och söööt! Han älskade att leka med mitt hår (som sadly ännu är blått) och är mjuk och hanterade Lukas riktigt bra till slut. Storleksskillnaden var dock ett problem, men de klarade sig bra. Det var ju halloween, så vi åt naturligtvis chokladpudding med grön grädde. ”Måste jag färga den?” frågade mamma och jag bara…eh ja. Yes you have to. När jag kom hem hände inget särskilt spännande, vad jag minns. Twittrade väl och höll på.

Idag har jag ju åkt tåg. Och läst. Den här boken är så jävla stark. Inte jättebra, rent handlingsmessigt (än), men så jävla…begåvad? Eh, tur att jag inte är recensent ja. Och nu är vi i norrköping, hej och hå, kan jag få komma fram snart elller?