så länge en kvinna är bunden är ingen av oss fri

Hej hej jag är kall och trött och mensvärkig och ynklig men här ska bloggas woho. Nu flög jossan in genom fönstret och upp i sängen som den ninja hon är. ...och tillbaka ut igen. Unna dig, sötunge. Hon är i alla fall glad. Äsch jag är väl också glad men trött som sagt. och kallll. allt för att jossan ska få vara ute ju.
 
Men ja, hej, igår åkte jag him och åt middag med pappa. Vi åt kött och klyftisar och tittade på det senaste så mycket bättre. Jag blev jävla mindblown av rubriklåten, verkligen en av de starkaste låtjävlar jag någonsin har hört. Linnea Henriksson, rappa mer tack. Sen drack vi gott vitt vin, åt chips och tittade på en queen-dokumentär. Vi kom fram till att jag är en freddie och pappa är en brian. Jag har alltid trott att jag är en brian, men det...är jag ju inte. Hej jag stormar av en anledning liksom. Okej nu började jag tänka på vem alla mina vänner är i queen...så om ni undrar kan ni ju fråga vem jag tänker att ni är. Rimligt tycker jag. Sen åkte jag hursomhelst hem och sov, basically.
 
Idag åkte jag till malmö på litteraturträff med srf. Eller försökte, för färdisen var en timme sen. När den väl kom åkte vi till en annan kund, som efter att chauffören ringt sa att hon skulle komma ner (två gånger hände detta), men när hon kom...ville hon inte åka med? Så jävla konstigt? Så till slut kom jag fram, mitt i Kalle Linds föreläsning. Han är så jävla rolig och smat jag fucking älskar honom okej. Och efter att han var klar skulle jag...leda skriv-workshop! För första gången i mitt life! Och det gick typ bra? Innan lunch pratade jag lite om mig själv och sen lät jag dem skapa en karaktär med hjälp av ett namn och tre frågor om personen. Vi fick allt från en statistiker till en kollektiv-boende i piteå. Så himla kul!
 
Sen var det lunch och jag kaosade om hur jag skulle ta mig hem, men sen fick jag mjukglass, te och popcorn så det kändes bra. Och efter lunch fick de sin skrivuppgift. Den tänker jag inte berätta, men det gick bra och folk skrev, särskilt team osby superskrev. "Sen blev jag kassör!" blev dagens utrop och sen rantade jag lite om mary hoffman (det var rimligt) och försökte peppa dem till att skriva om sina omgivningar utan syn. Sen var jag klar! Jag åkte hem medelst tåg och syster hämtade mig, för hon är bäst. Och nu ska jag åka iväg igen gud varför gör jag så här mot mig sjääälv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0