hopelosthead

Rubriklåt: Inte alls en siffra med...maj! För varför inte?

(det ligger ett vanligt inlägg under detta, så ni vet.)

 

Vet ni vad som är helt batshit? Detta: Det är helt lagligt att en femton-åring och en 45-åring har sex. Jag kan liksom inte ringa polisen och skrika att den här mannen (det är oftast en man ja) ska hamna i fängelse för helvete. För det är lagligt.

 

Men det är vidrigt. Vidrigt. En vuxen och en tonåring ska inte vara ihop. Lagen borde se ut så här: om du är femton år ska du bara få ligga med andra under arton. Jag kan ju inte ha sex med någon som slutar nian nu! Det förstår ni väl för fan själva? Jag känner personligen inte att jag ka nligga med någon som tar studenten heller, faktiskt. Och det är klart att man kan känna "o hwow, den här äldre personen tycker om mig och hen är så cool!" men varför tycker hen om dig? Är det kanske för att hen är 1. omogen och 2. del av en vidrig pedofilkultur? Jag mår så illa när jag tänker på det här. Liksom, låten i rubriken skrev jag när jag var 19 och personen jag skrev om var 16. Min poäng var att nej, jag har kommit längre än du, jag kan inte vara jämlik när du pratar om gymnasiet och att börja det för tre år i den åldern är en evighet.

 

Och nej jag tycker inte alltid att åldersskillnader är fel. Eller...vänta. Jo det kanske jag faktiskt tycker? liksom, det är ju mer chill att en 30-åring och en 55-åring hookar. Men är det inte lite weird? Liksom tänk att en bebis föds nu, exakt idag, och att jag sen ska ligga med den om 30 år. Alltså...va? Är jag vidrigt konservativ i detta, kanske? Jag är nog det va. Men det jag ville säga, helt osammanhängande, var detta: skärpning, för fan, sluta ligga med tonåringar. Om du inte är tonåring. Upphör! Låt bli! Nu på momangen!

Rubriklåt: Iowa med Dar Williams, för den hörde jag igår och den är vacker och lesbisk fast hon är straight men ändååå.

 

Hej från valborg-memma! Jag mår bra nu, thank god, för när jag vaknade idag var jag livrädd. Mardrömmar fucking suger. Men ja, i söndags efter blogget åkte jag ju till västris och Paulinas föräldrar för att fira henne! Vi åt risotto (jag har nog aldrig ätit det? hur har det inte hänt?) med typ bacon och päron, very weird, och det var så mysigt att komma dit. Hennes föräldrar är verkligen så snälla och de sa att jag får komma dit oavsett om Lilla ska dit eller inte. Bästa de <3 vi åt gino och pratade om dumma flyttanden och elchocker och sånt, och sen lyssnade jag, Lilla och Matte (ja vi kallar henne så) på musik och sjöng och pratade bebbespjåk. Vi sjöng till exempel cara mia fast med "Emma Cajolina", rimligt! Sen sov vi båda över där, fast jättedåligt sov vi. Men ändå.

 

Igår var det fölsedagen itself! Vi gick upp tidigt och åt frukost, Matte körde oss hem till Lilla och sen chillade vi hos henne tills hon åkte till skolan och jag åkte hem. Sen sov jag hela dagen igår, basically. Eller nä, men jag låg i sängen nästan hela dagen. Och twittrade och lyssnade på poddar och hade det väl bra. Och idag drömde jag ju hemskt, men tog mig upp och åkte till stan för att äta lunch med mamma. Vi åt på surf schack och pratade om mina gardiner och lampor, töntar, hur man tolkar sms och annat jag inte kommer ihåg. Och snart ska jag...till Lilla igen. Det är visst så jag jobbar nu.

Hej från ångest-landet där jag bor! Här är det inte kul, det ska ni veta, men kul måste man inte alltid ha det heller. Det hade jag inte igår heller, höll jag på att säga, men jo ganska kul var det. Jag var i helsingborg på årsmöte med srf skåne och trots mitt trötta state gick det bra. Mötet gick smidigt (nästan för smidigt, tycker jag) och vi fick jättegott kött och äppelmos till lunch så jag var glad. Helena (syntolken som jag var hemma hos i vintras om ni minns) gjorde en stor affär av bristen på choklad (skålen med chokladbitar försvann när hon skulle ta en till kaffet), vilket slutade med att en dude basically kastade choklad till oss. Älskar srf ändå.

 

På eftermiddagen kom en pianospelande dude och hade konsert, och han var...lika weird som jag minns honom som barn. Det var peruker och glasögon och läskiga skratt och oväntat mycket...sång. Japp det finns en anledning att jag inte skriver ut hans namn. Sen var det ett märkligt semminarie om digitalicering inom vården, och sen var mötet slut. Vi i styrelsen omkonstituerade oss under ivrigt ätande av kolor och sägande av rubriken (bo tyckte att Hans kaffe kopp var hans (hans och Hans, jobbigt nu) för att den stod framför honom. Hans svarade då med detta). Jag höll paniken inne och klarade mig igenom styrelsemötet, och sen tog vissa av oss en dryck i baren innan vi åkte åt varsitt håll. Sen låg jag mest orörlig i sängen, och det hjälpte väl mot tröttheten men inte ångesten. Hur ska jag klara av kvällen seriöst ingen vet

Rubriklåt: Hem of her dress med first aid kit, som jag sjöng på hela kvällen igår. Sjöng dock inte på text, men svårt att bara ha lalalalalala som rubrik.

 

Oj, jossan jamar. what the fuck? Och snart ska jag åka iväg, så det blir ett kort litet inlägg från maj idag. Ni slipper i alla fall att jag bloggar från årsmötet senare. You win. Men jag ska berätta om min mysiga kväll igår med lilla! Hon kom him och vi drack cola i värmen, analyserade musik mer än vanligt (ja, det går!) och sen fick vi grillat från restaurang rävås. (seriöst jossan vad äääär deeet?) Vi lyssnade på bra synthslingelåtar med pappa och hade det bra, och sen åkte vi in till stan.

 

Vi satte oss i värmelampornas sken på botulfs uteservering, drack vitt vin och sjöng med i latinpop för allt vad vi var värda. De spelade en massa pitbull, vilket vi blev mycket glada över, och vi sjöng och klappade och hade oss. Folk runtomkring oss var härliga, jag rantade om barnuppfostran och allt var så himla härligt. Sen sov vi och väcktes av jossans shenanigans, men jag är inte så sliten just nu faktiskt. eller alltså, jag vill ju helst sova mer, men eftersom det inte är något alternativ...så får jag väl härda ut I guess. Här skare årsmötas!

Rubriklåt: Kristaller med laleh, som jag har varit besatt av de senaste dagarna och som påminner om Lilla, som kommer hit jättejättesnart!

 

Hej, här sitter jag och lyssnar på fågelkvittret, och janelle monae, på himma-altanen. Det är varmt som satan, men imorgon ska det regna, så då kan alla snälla sluta gnälllla. Okej jag förstår, klimatet är a real consern osvosv, men låt mig va glad för värmen ploxxx.

 

Jag är faktiskt glad, sådär i allmänhet, och alltså gud Janelle har en så dykey aura när hon rappar. I can not handle! Igår efter blogget (lol jag skrev först eftr och då säger ingmar efterträdare? vem förkortar så?) kom en tjej hem till mig för att intervjua mig om färdtjänst. Jag pratade en massa om upphandlingar, cray samåkningar (som mest lät som om jag hatade på stångby tbh) och en massa annat jag kom på, och sen fick hon äran att följa med på en äkta färdtjänstresa. Hon hade tur, för bilen kom direkt, men också otur (eller tur, beror på hur man ser det), för chauffören var batshit. Seriöst, han typ slog bort min hand från säkerhetsbältet och sen kunde han inte svara på frågor utan att typ kraxa ur sig otrevligheter. Psycho :(

 

Vi kom fram och det visade sig att jag typ hade tagit henne till sitt kontor. Helt omedvetet, för jag skulle till kansliet och skriva på papper. So I did. Sen chillade jag där, åt påskgodis från det fullaste ägget i världen och sen åkte jag him, så det var ju en märklig resa. jag kom fram, satt i solen och hade världens bästa life och fick mat av pappa vilket ju alltid är livet. Ungefär samma sak har hänt idag: äta mat med pappa (thaimat från hans bästa ställe <3 älskar det) och ute-varande. Men nu kom de där regnmolnen, bannemig. Det gör inget dock, för det är fortfarande varmt, och snart kommer lillllaaaa! Och vi ska grillllaaaaa! Det rimmar :)))

Rubriklåt: Anything is enough med Moa Lignell, som jag hörde för första gången igår och kände mååånga känslor av.

 

Haj från maj! Jag önskar att jag slapp sitta upp idag, för jag är trötttt, men nu måste jag ändå det tydligen. Snart kommer en radio-människa hit, bara en sån sak. Hjälp :( Men ja, livet fortsätter. Och igår var jag äntligen hos psykologen igen! Det var ju bara en månad sen eller så. Vi började med min egenremiss till utredning och jag slutade samtalet med "nu ska jag ha all jävla hjälp som finns, annars dör jag". Kanske inte jättesmidigt sagt men just då kändes det viktigt.

 

Sen har jag mest varit hemma. Min hjärna har krälat runt i huvudet, som den gör ibland, och jag twittrade loss som vanligt och åt polly och lyssnade på mysig musik. Jag älskar musik alltså jag typ glömmer det ibland? Men det är ju det bästa som finns! Så jag satt uppe alldeles för länge och kände mig kreativ, och sen sov jag för lite. Jossan väckte mig inte med kräk inatt i alla fall, som hon gjorde igår natt. Jag har inte hittat kräket än, ifall ni undrar. Det är en spännande känsla att ba när som helst kunna hitta kattkräk i sitt hem. ...hoppas inte radiopersonen hittar det. Så, nu vet ni allt om psyk och kattkräk, hare bra!

Rubriklåt: Över gränsen med garmarna och maxida märak

 

Igår var en av årets bästa dagar. Så jag orkar inte med hälsningar, let's just go! Jag och Anna N åkte till Malmö, för Anna skulle tatuera sig! Jag satt mest där, men det var mysigt och hon försökte förklara hur smärtan kändes. Som feber och solbränna, sa hon. Läskigt ändå. Vi pratade mycket med tatueraren, som var hur trevlig som helst, och alltså you guys jag är så fucking taggad på tatueringar snälla ge mig pengar I need it. Och mod, för help I'm gonna die from the pain because I am a weak bitch.

 

När hon var klar gick vi till subway och åt lunch samt lyssnade på när folk spelade på pianot som av någon anledning bara står på malmö c. Varför står det där? Men en dude spelade massa låtar på det, typ hedwigs theme och wake me up, så ändå mysigt. Och efter ett tag kom Lilllla! Vi hade tänkt parkhänga, men det blåste lite för mycket, så jag föreslog uteserveringshäng. Vi hittade en sådan direkt och vi satte oss där och drack vitt vin. Jag spilled the tea om saker som hänt i life, vi diskuterade hur gay alla tjejer i astrid lindgren är (mitt problem är att jag shippar madicken och mia men också lisabet och mattis...det går ju inte!), vi "kände livet i oss" och solen fucking strålade. Det var amazing. Efter ett par glas vin åkte vi hem till Lilla och lyssnade på bra musik, drack rom & cola och chillade. så mysig tiiid! Jag älskar att hänga med dem, bara så ni vet va. Och när anna hade åkt hem hade jag och Lilla ett jätteintressant samtal om huruvida låtar alltid måste skava eller sticka ut. Jag tycker: Ja. Hon tycker: Nej. Jag förstår inte hur man kan tycka: Nej. Men jag försöker förstå!

 

Så ja, idag var jag trött. Väldigt trött. Men jag har ätit mat och handlat annan mat och så, och faktiskt inte haft ångest. Eller okej jo men inte hela tiden. ...yaaaay. Så, nu lämnar jag er igen och går tillbaka till min bubbla av sömn och coca cola.

Rubriklåt: birds of a feather med the civil wars, som jag hörde igår och som lite vagt gör en referens till tatueringar för idag ska jag följa med anna och tatuera siiig!

 

Haj haj bloggisar! Hur är det med er? Hoppas bra. För mig är det sämre, för det är morgon och vem fan är vaken på morgnarna ens det är ju naturvidrigt. Men ja, livet pågår för maj. I lördags efter blogget åkte jag hem, åt lax (jag fick seriöst lådor med mig hem från mormor i fredags, hon är så snälllll) och pratade med kitiara. Fast vi var mest gnälliga. Sen fick hon sällskap, rude, så jag chillade och hade partaj för mig själv. partaj är ett så roligt ord, för det låter djupt töntigt. Pratade med lilla som är i göteborg (hon borde varit hemma med maj!) och hade en väldigt bra tid.

 

Igår var en sovdag. Fast på det bästa sättet. Jag lyssnade på min countrylista, åt popcorn till middag (obs åt lunch också! I eat things!) och twittrade med folk mest. Så sjukt att vara helt själv men inte få ångest alls? Hur går det till, liksom? Men ja, det blev ett kort inlägg idag men jag tyckte ni skulle ha det ändå. Lite ordning i bblogget måste man ju ha.

Rubriklåt: Husen här ute med Hurula

 

Så, det började pirra längst bak i hjärnan nån gång igår eftermiddags. Jaha, sa jag till den, säger du det så. Let's siffra 'til we drop, then! Bänka er osvosv.

 

1

Jag tror faktiskt aldrig i hela mitt liv att jag har träffat någon med så lite självinsikt som du. Och jag har träffat många med väldigt lite sådan, ska jag säga. Inte så att du är dum eller elak, bara...helt omedveten om vad du gör. Är du medveten om att alla vi andra har lärt oss saker av livet? Att vi har gått vidare? Det har säkert du också, men jag är en av dina senaste vänner och det säger...en del. Du vet väl att om man ska ha kvar sina vänner så krävs det något av en? Jag tror faktiskt på riktigt inte att du vet det, och det är väldigt sorgligt. Jag har i alla fall inga planer på att anstränga mig mer för dig.

 

2

Folk frågar om du är på allvar. Om det känns rätt. Som om det är en instinkt, något som känns direkt. Så är det ju inte. Jag känner dig inte och vet knappt vem du är, men det är så otroligt skönt att ha någon där som hör av sig. Som skriver först, som ger uppskattning, som tar ens parti mot alla oavsett vad. Någon att bygga luftslott runt. Det gör inget om det kommer en stor vind och blåser bort de där slotten imorgon. Jag kommer inte falla ihop. Det är rätt sjukt, bara det. Att man kan göra så.

 

3

Du är lätt och svår att förhålla sig till. Vi stöttar varandra när det krisar, och krisar gör det ju jämt, men ändå måste jag hålla mig på avstånd. Jag får lust att be dig om hjälp, men det är jag som ska vara den hjälpande. Du ska kunna luta dig mot mig, men det är så lätt att luta tillbaka. Jag är väl bara väldigt trött på att vara stor. Den vuxna. Det är konstigt, för det har jag ju inte varit särskilt länge...

 

4

Ibland säger du att du tror att det är ditt fel att jag mår så här dåligt, kanske inte rakt ut men nästan. Jag undrar om du förstår vilka delar som faktiskt handlar om dig, dock. Jag tror inte det. Du tänker att du inte var där när du borde ha varit det, men kanske är det bara att du inte gjorde rätt saker när du faktiskt var där. Det är ganska hårt, och det är därför jag inte säger det till dig, men så är det. Det som dock förvånar mig, mitt i all bitterhet jag ändå känner, är att du förstår mer än vad jag tror. Bara inte de saker jag önskar att någon faktiskt förstod. Det går inte ihop, jag går inte ihop, men du vill verkligen att jag ska göra det. Det kommer jag aldrig att göra.

 

Så, nu har jag siffrat av mig. Ha det bra och allt sånt!

Rubriklåt: Muhammad my friend med tori Amos, för den handlar om Jesus och Jesus dog igår, och jag citerade den för Stella på twitter.

 

Hej mitt i påsken och supervåren! Jag har legit suttit ute i solen i två timmar eller mer på himma-altanen. Och bränt mig på mitt knä. Life ändå. Och igår var det superultrapåskadagen! Som vanligt började den med brunch, denna gång på kulturen. Vi satt ute och åt goood äggröra och lax och en massa annat gott, och pratade om mammas vampyr-resa och sånt.

 

Sen var det äggjakt! I år fick vi klipp av låtar som vi sen skulle koppla ihop med ledtrådar som sen skulle få oss till platser. Så jag, syster och Benjamin gick runt i stan, träffade olika folk av slump, såg gatumusikanter och demonstrationer, sa olika puns (påsken är min punigaste tid), kom på att vi skulle bli sämst i amazing race och blev supervarma. Jag älskar äggjakterna! Sen spelade de andra spel och jag vilade, och sen åkte vi till mormor för påsk-lax. Jag älskar lax! Och vi fick chokladmousse efteråt! <3 vi pratade länge och väl om pappas kärlek till grus, testamenten och alla dukar benjamin ska ärva, tanterna i mammas och cias kör och annat trams. Jag fick massssa ångest på kvällen, men det gick bra ändå och sen kom jag hem och sov som en bebbe hela natten. Och idag har solen solat som fan och nu är det ordning hemma hos mig och snart ska jag hem och äta påskgodis och ha en bra kväll. Jag mår bra! Notera tack!

Haj och glad påskfan! Nu äre långfredagen, aka the real jävla påskdag. Så om tio minuter ska jag lämna huset. Bra bloggtid tycker jag! För igår hade vi vår årliga stork-påskmiddag med storkarna, alltså team osby och olle. I år var det dessutom tema harry påsker! Vi skulle se två hp-filmer, för team osby hade inte sett dem och olle skulle se dem utan att se. Så vi såg trean och åt snacks, hatade ljuddesignen, undrade vad korparna höll på med ("vad är det där för fågel?" "en korp tror jag. men det var nog inte det du undrade...du ville veta varför den är där. aha."), berättade konstig fakta (jag), konstaterade att gandalf och dumbledore inte är samma person och skrattade åt Olles konstiga skämt. Sötboll är han.

 

Sen åt vi mat (då fick olle se, tyvärr) och pratade om utskällningar på toaletter som jag och Annoushka tydligen utsatts för (vi har inte märkt något), folk som inte har vuxit upp än och hur negativ jag tydligen är. Seriöst, om man inte förstår hur jag pratar by now, varför umgås man med mig? Ja det är alltså seriöst folk som ba "Emma är så elak och negatiiiiv!" har ni träffat mig innan eller vad? Rubriken kom också efter middagen, men nä den makar inte särskilt mycket sense. Sen såg vi sexan och skapade sexhistorier om dödsätarna, slogs (mest Annoushka), skrattade en hel jävla massa och hade ett bra litet life. Sen åkte de hem, jag blev ångestig och sen sov jag. Jag slapp drömma hundra drömmar inatt! Det är fan det bästa. Så, nu är det tre minuter, och jag tänkte faktiskt borsta tänderna så hejdå!

Rubriklåt: Writer in the dark med lorde, en av världens bästa låtar

 

Hej hej det här inlägget är nästan 48 timmar sent! Woops. Men vad fan, ångesten gör sitt, det är vår på ett udda år, det är som det är. Men i måndags var ju anna n här, som jag sa. Vi hade det så braaaaa! Bubbel dracks såklart, vi lyssnade på en massa bra musik och utökade vår lista och var extremt tmi. Älskar att vi kan prata om exakt vad som helst med varandra. Anna var extreeeemt funkofobisk (hon kom direkt på vad hon sa men jag förlåter henne aldrig! Moha!), vi lyssnade på gammmmmal partymusik, Anna åt risifrutti (veganismen är besegrad! OBS skoja) och livet var nästan ångestfritt och väldigt tryggt. Vi sjöng med till rubriklåten och peppade för sommaren och allt var bäst <3

 

I tisdags morse gick vi upp och åkte hem till henne. Lite konstig setup, men hund var tvungen att tas om hand och Axel började tidigt. Så vi satt under ett täcke i hennes soffa och marathontittade på felix recenserade och åt goda saker hela dagen. Verkligen supermysigt. Vi lärde oss bra hot ("jag ska visa dig kreativa anatomi-studier!"), jag fick en flickvän i en av filmerna och vi hade världens bästa tid. Sen låg jag stilla resten av dagen hemma och igår mådde jag så dåligt att jag kände mig som att jag skulle dö. Seriöst. Men jag pratade med Kitiara och det var bra. Hon är bra. <3 idag har det fixats och donats här hemma, och snart börjar påsk! påsk är det bästa på hela året yall och om jag får ångest idag eller imorgon kommer jag fan flippa.

Rubriklåt: Ha tålamod med Silvana Imam och 070 shake

 

Hej hej jag har så mycket ångest yall. Så mycket ångest. Jag kan typ inte ens formulera mig i hela meningar och har inte duschat sen jagvetintenär. It's a fun, fun life. Men jag kan berätta för er om i lördags ändå, tror jag. kan iaf försöka. Då var det silvana-times! Lilla och jag hängde ju här som sagt, och sen kom Hanna och Emma från lesbioken och skogis! Vi drack massvis med bubbel av olika karaktär, sjöng med i låtar på låtsasspråk och hade så himla kul (trots ångest). Vi pratade om emma haggelund (som hon numera heter), att om man byter namn borde man döpa alla sina barn och djur till samma namn ("coward." var det roligaste från detta) och annat trams, Hanna och Emma gjorde stolar av bubbelkorkarna som jag och Lilla fick dömma (Emma gjorde sen en keps och jag märkte att jag hade glömt hur kepsar såg ut...) och allt var mysigt och kul. Sen gick vi till mejeriet och såg alltså Silvana! Och vilken bra konsert det var! Så mycket ilska och gayness och jag skrek mig hes och var så glaaaad. <3 svin känner svin och ni får inga pärlor!

 

Sen följde en vidrig natt. Jag somnade mitt i en panikstund och drömde mardrömmar konstant hela natten. bläääääää det var hemskt :( men jag och lilla hade bakisdag och det kändes bra i alla fall. Vi åt konstiga snacks och peppade inför sommaren och hade ett bra life. Men ångesten höll i sig hela dagen och på kvällen handlade jag och pappa, och sen åt vi på max. Det var mitt första mål mat den dagen :)) visst går det bra?

 

Idag väcktes jag av att syster ringde på. hon krävde att vi skulle gå in till stan och luncha, so we did, på ett weird café där jag åt en weird macka. Vi pratade massor om podcasts och balen hon var på i helgen, och nu är jag hemma och medan jag bloggade kom Anna N hit! <3

Rubriklåt: Cliffs of galipoli med Sabaton, för den lyssnades på igår och är braaaa

 

Haj haj från maj och paulina! Jag höll på att skriva "paulaj", men nä. Hon klagar på hagel. ...klagel! Så, igår efter blogget åkte jag him och hängde med pappa. Vi handlade vesentligheter (typ chips) och sen fixade vi mat och åt den och tittade på tv. Efter lite lukas-utgående och annat tittade vi på en märklig serie om vampyrer och sen en massa "klipp", typ top 100 rock songs of all time och sånt. Vi räknade hur många vi gillade per klipp och det blev nog aldrig mer än 40/100. Sen lyssnade vi på lite bra låtar och sen chillade vi på varsitt håll. älskar musik-kvällar med pappa! Innan jag byter dag ska ni få ett smakprov på min idioti:

Pappa: *nåt om att jag ska prata svenska*

Jag: Du förstår ju oavsett, why do you give a shit?

...

 

Idag vaknade vi båda sent, chillade och på eftermiddagen åkte vi till stan. Då köpte vi vin till ikväll och åt o-god macka på patiseriet (eller ja det var bara min som var det) och nu är jag här. Med lilla! "Varför nämner du mig vid namn i bloggen?" sa hon innan. så nu är det bättre. Ses efter kvällens bravader!

Rubriklåt: Modifiering med säkert! för den har fastnat i min hjärna och är så fantastiskt fin

 

Jaha, nähä, nu känns det som om det var ett år sen jag skrev i min blogg. Det var det ju inte, men det kändes så nu. Men ja, i onsdags efter blogget åkte jag till srf-kansliet för möte med kultur-gruppen. Jag fick åka runt halva landsbygden, men till slut kom jag dit och vi pratade om aktivitetshelger, mobbade varandra, lärde oss att sjöjungfrun och odjuret inte är en familjeföreställning (hon som sa det märkte inte ens att hon sa fel <3), planerade saker och sen gick vi och åt middag på tre vänner. Seriöst, trots att det är ett helt random ställe måste jag säga att de har malmös bästa hamburgare. De är så gooooda! Jag hade massvis med ångest som satt i hela kvällen och halva natten, so that was fun.

 

Igår gjorde jag inte mycket faktiskt. Jag satt hemma och var ointressant, dm:ade på twitter, sov, åt (faktiskt mat till slut jä) och mådde ganska bra faktiskt. Bara en sån sak! Jag åt hagelslag med sked (japp, shass, den är inte slut än och öppnades inte förrän lååångt efter att den kom hem), smällde bubbelplast, längtade tills jag vet vad jag kan tatuera in och har råd med det, lyssnade på witch please och hade ett bra liv. Det bra livet har jag idag också, förutom att jag väcktes av creepy män som stod på min balkong och höll på. Hade legit hjärtklappning. Och jossan supergömde sig, så mormor och jag lockade ut henne och mormor tog med henne hem. Det behövde hon nog, lilla bebbekatten <3 så ja, nu vet ni att jag mår bra och allt det där. det var allt.

Rubriklåt: Angels med within temptation. Visst är det absurt att den här inte ligger i listan än? Det är det faktiskt, för jag har haft den som ringsignal...alltid. alltid!

 

Woho jag kan blogga! Ursäkta de tre versionerna av inlägget från igår. Vill gärna ta bort två men vet ej hur, and so, kaos pågår här på bloggis. Men ja, hej bloggtöntar, här sitter jag och äter en nutrilette-bar som jag hittade här hemma för jag kände spontant att en drickyoghurt inte räckte innan jag åkte hemifrån. Man kan ju inte hålla på och svimma in public, tänkte jag. (OBS I've never done that.)

 

Men igår åkte jag till Lilla! <3 där lyssnade vi såklart på musik och sjöng med och skrev om låtar, till exempel andante, andante till "tänk tjejer, tänk tjejer" om hur bra tjejer är. Vi blev väldigt glada. Vi åt maxmat (jag älskaaaar maxmat ni vet det va? Va?) och var systriga, testade att sjunga rubriklåten i diverse oktaver (skrev först oktober hur fan sjunger man i diverse oktober snälla lär mig) och var konstiga. bevis:

Matchbox twenty-sångaren: *sjunger väldigt starkt*

Jag: Hur fan får han plats att sjunga så starkt i en tändsticksask?

Lilla: Det är ju tjugo stycken!

jag: Vadå då? Eller du tänker att man gör sönder dem och gör tio på bredden och tio på höjden?

Lilla: Ja!

Jag: Okej, ja då kanske han får plats...

För vad skulle namnet annars betyda? Answer me! Längre fram på kvällen åt vi popcorn och hade ett jättebra samtal om våra tidigaste minnen. Vi mindes kroppsvätskors konsistens (bitch you have ruined me), att titta på båtar, att åka linbana och jättemånga rädslor. Jag var en rädd unge for the record. Sen fick jag vänta i hundra år på en taxi i kylan och kom till slut hem, efter att ha blivit ihjälskrämd av niqi minaj i taxin. Det var hög ljudvolym kan jag berätta. Sen hade jag ångest, sov, drömde om en musikal med annika norlin-låtar (!) och sen har den här dagen tagit sig framåt. Utan ångest! Jä! Eller okej det är nog jag som inte riktigt förstår konseptet ångest längre för jag har ju inte känt mig frisk. Men hur känner man sig frisk? Jag nämnde en fysisk issue för Lilla igår och hon ba "det borde du kanske kolla upp" och jag bara skrattade. Nope, got other shit to kolla upp. Har inte tid med en liten mini-issue som inte spelar roll för min hjärna imploderar på diverse sätt. Eller kanske i diverse oktober? You tell me.

(skrivet igår eftermiddags, kämpar med att få upp möget här på bloggen så om det kommer femton av det här inlägget så vet ni varför.)

 

Rubriklåt: Kvar här med guleed, för den spelades igår och jag tyckte den var catchy.

 

Hej och hå, jag mår bra idag faktiiiskt. Igår mådde jag vidrigt, så då fick ni inte läsa mina festliga ord. Så jag låg mest i sängen och var miserabel, tills pappa kom hit. Han tog bort allt från min balkong, för de ska bygga trams eller...ja nåt ska töntar göra utanför här. När han var klar kom han in till mig och sa "klä på dig så går vi och äter något, du har säkert inte ätit idag". Jag hade såklart inte ätit, så vi åkte in till stan och åt på ett kebab-place. Jag åt kyckling i pita med goood vitlökssås och det spelades mysig svensk trap (pappa var inte särskilt road av detta) och det kändes helt okej faktiskt och i bilen hem lyssnade vi på ksmb. Varför hade jag svensk trap i rubriken och inte punk undrar ni då? Because fuck you that's why!

 

På kvällen hade jag fruktansvärd ångest, så jag ringde Kitiara. Jag hade på riktigt så mycket ångest att jag sluddrade. Jag lät packad. men vi pratade massor om diagnoser som vanligt och också om drömmar, vilket är svinspännande. Jag trodde till exempel att allas drömmar hade klipp? Alltså som en film, vi är på ett ställe och sen ett annat. Andra transporterar sig tydligen i sina drömmar? Det är ju...helt nuts. Och sen sov jag och idag har jag twittrat med folk om harry potter och faktiskt mått bra. fast mest sovit, såklart, vad trodde ni liksom.

 

(jag skrev detta inlägg i eftermiddags, men det kommer inte upp verkar det som? Flippar ur.)

 

Rubriklåt: Kvar här med guleed, för den spelades igår och jag tyckte den var catchy.

 

Hej och hå, jag mår bra idag faktiiiskt. Igår mådde jag vidrigt, så då fick ni inte läsa mina festliga ord. Så jag låg mest i sängen och var miserabel, tills pappa kom hit. Han tog bort allt från min balkong, för de ska bygga trams eller...ja nåt ska töntar göra utanför här. När han var klar kom han in till mig och sa "klä på dig så går vi och äter något, du har säkert inte ätit idag". Jag hade såklart inte ätit, så vi åkte in till stan och åt på ett kebab-place. Jag åt kyckling i pita med goood vitlökssås och det spelades mysig svensk trap (pappa var inte särskilt road av detta) och det kändes helt okej faktiskt och i bilen hem lyssnade vi på ksmb. Varför hade jag svensk trap i rubriken och inte punk undrar ni då? Because fuck you that's why!

 

På kvällen hade jag fruktansvärd ångest, så jag ringde Kitiara. Jag hade på riktigt så mycket ångest att jag sluddrade. Jag lät packad. men vi pratade massor om diagnoser som vanligt och också om drömmar, vilket är svinspännande. Jag trodde till exempel att allas drömmar hade klipp? Alltså som en film, vi är på ett ställe och sen ett annat. Andra transporterar sig tydligen i sina drömmar? Det är ju...helt nuts. Och sen sov jag och idag har jag twittrat med folk om harry potter och faktiskt mått bra. fast mest sovit, såklart, vad trodde ni liksom.

Rubriklåt: Cool for the summer med Demi Lovato because gay och peppig och för att Skogis sa det

 

Hej här ligger jag i sängen. Det har jag gjort hela dagen. Fucking literally. Usch :( Men ja, igår var en fantastisk kväll med Ellinor. Vi handlade grejer till mat under mycket ängslan ("vill du ha det här?" "vill du?" hela tiden) och sen lagade hon tacos medan jag bara satt bredvid och var useless. En riktig tacokväll! Vi åt och sjöng med till peppig musik och sen satt vi i soffan och "pimplade vin och pratade om tjejer". Jag berättade thrilling tales om hur sjukt 2015 var (det var en wild jävla ride, seriöst), hon stälde många weird frågor som vanligt och vi skrattade extremt mycket åt att "ta na bakom ladugården! Det finns en ladugård, jag har kollat!" makes sense to us okay. Vi hade en bra diskussion om att "bli lesbisk" och vad det betyder, som hon slutade med "du är nog bara väldigt lesbisk och jag är bara väldigt bisexuell". Fucking preach ändå.

 

Vi åkte till botulfs och där pratade vi mer skit och träffade ett gäng från en bal i uppsala. De drack gröna drinkar som vi smakade (svingoda!) och jag drack rom & cola och allt var väldigt mysigt. Vi åkte hem åt varsitt håll vid ett och jag sov som en stock hela jävla dagen. Seriöst, hela dagen. Sök hjälp Emmmma. Men ändå värt för att ha kul tider, tycker jag!

Welll...ja, det är en rubrik till om död. Sagd av Annoushka. För hon kan inte sluta. Hon...gillar död tydligen?

 

Så ja, jag var i osby igår. Det var en massa förvirring med tågen, men till slut var jag på ett och efter en massa bebbar kom jag fram. Annoushka mötte mig och en väldigt märklig man försökte få oss att...sitta ner? Jag har faktiskt ingen aning om vad han ville. Vi kom hursomhelst hem till dem och Robert lagade mat medans jag och Annoushka rantade om töntiga visuella saker och trapp-modeller. Vad fan ska man med trappor till, undrade jag? Jag tycker att hissar är bättre! Vi åt maten och berättade om massor av kusiner och släkthistorier, så det blev bröllop, dödsfall, allitterationer och bröder som stal varandras tjejer (flera såna historier blev det, sjukt nog).

 

Sen chillade vi i soffan, lyssnade på ytterst konstig musik så som en visa om att försöka ligga men inte få det, massa springsteen av någon anledning och lite sånt och pratade. Jag gav dem emma femton års visdomar och vi skrattade mycket som vanligt, Annoushka och jag blev rädda för sångarna lite hela tiden. De kanske skulle äta upp oss, ju! Vi drack märkligt kokos-vin och gaggade på till halv två eller något, och sen sov vi. Och frukost hände, med äggkokning och hela baletten, och efter ett tag åkte jag hem...och det har ni hört om i inlägget under.

 

Och när jag kom hem hade jag världens värsta upplevelse: Jossan var borta! Trodde jag. Så jag ringde mamma och pappa och vi letade igenom hela lägenheten, frågade byggarna utanför om de hade sett henne och sprang runt utomhus och jamade. Men nätet var helt så det makade ingen sense! Så när vi precis hade gett upp och tänkte vänta på att byggarna skulle gå hörde jag att det plingade vid bordet. Och så kom hon fram! Hon hade legit gömt sig under bordet och vi hade på något sätt inte hittat henne? Bitch knows how to hide. Hon var ju rädd för de läskiga byggarna! Helt skakig och rädd! <3 stackars bebbekatten. Men nu kommer snart Ellinor, jävlar i gatan, så nu går jag ifrån er!

Rubriklåt: Savages med Marina (vilket jag hade tänkt i någon timme men nyss bestämde jag och mamma att vi ska se henne på roskilde! iiii!)

 

Idag åkte jag taxi väldigt länge. Eller färdtjänst, alltså, inte så att jag åkte taxi över hela skåne bara sådär. Jag och chauffören pratade en massa och han skämtade om att jag kunde bli kär i en taxichaufför. (OBS, vi pratade engelska.) "Nah", sa jag, "they're usually men. I don't fall in love with men." Han accepterade detta och frågade mig vad som var bättre med kvinnor än män (att jag blir kär i dem? Eller va?). Men vi hade trevligt och sådär, och efter att ha bondat över hur svårt det är att hitta kvinnor kom barn upp. Jag sa att jag ville ha barn och han skämtade om att vi borde skaffa barn ihop. Hahahaha sex-skämt med gamla män är kul! Men jag skrattar bort det och säger att nä, jag ska hitta en fru. "A woman? But how?" "Insemination is a thing, you know." Då börjar han skratta lite och skämta om att jag bara borde ha ett one night stand. Så jag frågar om han skulle vilja ligga med en man. "No!" "Well, neither do I. It's as absurd to me as it is to you." Och okej, det är ju inte helt sant, jag har ju legat med en man och det var jävligt nice. Men...vad fan. Vad tror han att lesbisk betyder?

 

Och det var ju inte en stor grej. Jag blev liksom inte arg eller så. Men jag började fundera på varför jag håller på. För jag måste ju inte hålla på. Jag kunde bara ha skrattat och inte ""kommit ut"". Men jag måste ta striden. Provocera. För ja det är ju superprovocerande när jag berättar att jag gillar tjejer. Jag har dessutom idag försökt förklara, eller diskuterat eller whatever, mina feministiska åsikter med en man. En sån där bra man, ni vet. Som är snäll och bryr sig om mig och alla andra. Så varför, varför, varför håller jag på? Vore det inte bara lättare att...chilla? Men liksom. Det är så mycket hela tiden. Jag blir så trött och ledsen. Och jag skulle vilja få ut all glädje ur systerskapet utan att vara...taskig mot folk? Fuck, inget av det här makar någon sense eller hur? Det känns bara så komplicerat att plötsligt tycka grejer och vara grejer och inte bara vara...en menlös blobb av Emma. Det var nog det jag tänkte på. Och fuck you, chauffören. Nä jag vill inte ligga med en dude för att få barn hejdå håll käften.

Rubriklåt: Maj förra året med Emil Jensen som lyckas med att vara både deppig och vårig på en gång. Det är härligt tycker jag.

 

Hej och hå, här vare fredag. Det är fortfarande splendid vår, men nästa vecka kommer det bli kallt. Så nu ska jag unna maj extra vår! Gud det är så himla praktiskt, för om man till exempel vill veta hur vädret var vid den här tiden för fyra år sedan så kan man bläddra tillbaka här i bloggen och kolla. (har för mig att det var kallt?) Så, igår var ju en spektakulär liten vårdag, och jag träffade mormor. Vi gick ut i vårsolen (och stormen...) och köpte läsk och glass på hemköp, som vi sen åt på en bänk. Där pratade vi om Jossan, var psykakuten ligger (ingen vet!), hur vi ska göra i påsk och lite annat trams. Sen kom jag hem och satt i balkongsolen! Gud nästa veckas Emma kommer hata mig men så var det.

 

Sen åkte jag him och jag och pappa åt korv stroganoff. Vi tittade på gamla avsnitt av robins (eller alltså från typ i höstas) och sen när både mamma, Syster och Benjamin kom hem såg vi finalen i mästerkocken. Tönt-gabriel vann och jag är sur, men lesbianen kom trea så vem bry. (obs, vet ej om hon är flata eller ej, men hon ser seriöst gay ut.) Och sen kom jag hem och sov, och idag är en latedag tills nu. Fast det står män utanför mitt hem och bygger och det gör mig oglad. Risken är att jag måste ta ner mitt kattnät och ha stängt hela sommaren, och då...kanske jag dör? Och jossan. Jossan kommer dö. Men innan vi dör ska jag åka till osby! (vilken härlig boktitel...)

Rubriklåt: Total eclipse of the heart med Bonnie Tyler

 

Vet ni en rätt cool grej? Igår var jag out and about. Och idag. Idag har jag. Inte ångest! Jag mår bra idag! Sov ju till tolv, men vadå då, när jag väl vaknade mådde jag bra! Wooohooo! Och jag orkar blogga om min out and about-ness! Det var ju lesbioke igen, och både jag och Paulina släpade oss dit! (Lol "Paulina"? Lilla, menar jag.) Vi träffade diverse ladies och pratade en massa om städer man kommer ifrån, lespiskhet såklart och annat. Fan vet jag vad vi pratar om. När karaoken började var både jag och Lilla väldigt lost, men vi skrattade mycket (ibland åt folk) och sen sjöng Lilla run to you! Hon var jättebraaaaaa! Jag sjöng inte, för just då hade jag brutal ångest och kunde bara tänka på självskada. Stabilt va.

 

Lilla åkte hem och jag satt ensam med mitt vin (jag hade bokat bil till stängningstid innan jag åkte hemifrån) tills jag började prata med folket mittemot. Eller prata och prata, mest sjöng vi allsång. It's my life med bon jovi och rubriklåten var highlights. "Fucking bonnie tyler!" vrålade en lady och det var ungefär vad jag också kände. Så då mådde jag bättre! Och sen kom Em och Lou fram till mig, vilket förvånade mig, för jag trodde de hade gått. Men vi gick ut och rökte (eller ja bara lou rökte men mitt hår luktade cigg så jag är nöjd) och pratade om kärleksproblem, att vara kär i bi-tjejer och hur störigt det är och annat sånt. Så mysig stund! De sprang till bussen (som de missade) och var oroliga över att jag skulle stå själv och vänta, men taxin kom literally en sekund senare. Så jag kom hem och gick och la mig och sov som en liten stock, och ja kan man tänka sig, lite lesbiskhet var som vanligt det som krävdes för att jag inte skulle ha ångest. Yay och vet ni solen strålar! Har jag hört, har inte kollat än. Men jag ska!

Rubriklåt: Vår sista dans med Melissa Horn, för om inte det där är jag, then what is. Prokrastinering!

 

Shass: Jo, jag tror att jag egentligen förstod. Eller jag minns inte, minns knappt att jag skrev inlägget faktiskt. Det är inte lätt att vara Emma.

 

Jaha det var ju länge sen. Hej hej, vad pratar man om i en blogg? Typ att i lördags (jag har inte bloggat sen i fucking lördags!) var jag hos Anna N i Dalby och drack bubbel och hängde. Det var jättemysigt! Vi gick på hundpromenad, lyssnade på mysmusik som vanligt, kramades (vet ni att folk inte kramar sina vänner? psychos) och hade det bra. Jag sov till och med över där! Med en hundis som sov bredvid maj! Jag hatar ju djur i sängen, men han la sig precis så att jag inte blev obekväm. Vi hade en niiice förmiddag/morgon med felix recenserar och märklig musik, och sen åkte jag hem.

 

Och sen har dagar gått va. I måndags hade jag viiidrig ångest hela dagen, igår sov ja ghela dagen, idag är jag back on my feet again. Så taxin kommer om sexton minuter. Den här livsstilen när jag först gör kul grejer och sen är drained i tre dagar är inte helt hälsosam va? Then again, vad är alternativet? Ska jag liksom bara inte göra något? Det går ju inte! :( men ja fuck det här, nu går jag.

Rubriklåt: Everybody's fool med Evanescence

 

Hej rösten i huvudet. Den som har ett namn och en personlighet. Vad vill du nu? Du har varit här i två veckor och flippat ur, men vad vill du? Det känns lite som om du vill hjälpa till, men hur då? Och varför? Det är inte som om jag någonsin har mått bra, så varför tror du att nu är rätt tid? Idag skrev jag i en grupp för dissociativ identitetsstörning på facebook. Om dig. För att du har varit i mitt huvud i femton år nu. femton. år. och jag vet inte men det känns som en ganska lång tid för en fantasi att hållas vid liv eller hur? ...eller? jag vet inte, jag vet ingenting.

 

och hej ångest-rösten! Den som verkligen inte har ett namn. Varför säger du att jag vill dö och skära mig? Det vill jag inte, jävla tönt-ångest! Jag vill må bättre och leva! Det borde du också vilja! Inte ligga här 02:22 en måndagsnatt och inte våga somna för att allt känns så förjävligt! Lämna mig the fuck ifred, tönt-ångest! Men jag ska inte säga så, tydligen. Jag ska respektera dig. Det kan jag inte. För tänk om du får rätt? Tänk om jag börjar göra vad du säger att jag ska göra?

 

Då tar jag ju hellre rösten med ett namn. Jag vet du vill skydda mig. Det är bättre. Men helst skulle jag bara vilja att det tystnade i huvudet. Att det blev lite lugnt. Varför är det en så orimlig önskan?