hopelosthead

Hej från ångest-landet där jag bor! Här är det inte kul, det ska ni veta, men kul måste man inte alltid ha det heller. Det hade jag inte igår heller, höll jag på att säga, men jo ganska kul var det. Jag var i helsingborg på årsmöte med srf skåne och trots mitt trötta state gick det bra. Mötet gick smidigt (nästan för smidigt, tycker jag) och vi fick jättegott kött och äppelmos till lunch så jag var glad. Helena (syntolken som jag var hemma hos i vintras om ni minns) gjorde en stor affär av bristen på choklad (skålen med chokladbitar försvann när hon skulle ta en till kaffet), vilket slutade med att en dude basically kastade choklad till oss. Älskar srf ändå.

 

På eftermiddagen kom en pianospelande dude och hade konsert, och han var...lika weird som jag minns honom som barn. Det var peruker och glasögon och läskiga skratt och oväntat mycket...sång. Japp det finns en anledning att jag inte skriver ut hans namn. Sen var det ett märkligt semminarie om digitalicering inom vården, och sen var mötet slut. Vi i styrelsen omkonstituerade oss under ivrigt ätande av kolor och sägande av rubriken (bo tyckte att Hans kaffe kopp var hans (hans och Hans, jobbigt nu) för att den stod framför honom. Hans svarade då med detta). Jag höll paniken inne och klarade mig igenom styrelsemötet, och sen tog vissa av oss en dryck i baren innan vi åkte åt varsitt håll. Sen låg jag mest orörlig i sängen, och det hjälpte väl mot tröttheten men inte ångesten. Hur ska jag klara av kvällen seriöst ingen vet