Fixar du att ta hand om mig utan att tycka synd om dig själv?

Rubriklåt: Imponera på mig med Frida Hyvönen, för den känns kickass och kvinnlig. Förlåt, Kitiara, ftt det inte blev signalspaning :( didn't feel right.
(första biten av inlägget har superspoilers för britt-marie var här. Om någon ska läsa eller se den kan ni hoppa vidare till stycke två.
 
Haj haj, det är mitt i natten och här ligger jag som en sömnlös korv. Vet inte om korvar är sömnlösa men whatever. En ny vecka pågår och igår (söndag) var jag på bio. Jag såg britt-marie var här, och...jag och mamma var väldigt taggade. Vi hade näsdukar med oss för att gråta sönder och kunde knappt hantera peppen. och...ja alltså. Spoilers för filmen, men...Sami...dog inte. Han dog inte! Det är den sjukaste grejen som har hänt i hela mitt liv, för jävlar vad jag grät när hon dog i boken. And he just. lived? Och karaktären "nån", som är okönad genom hela boken, är tydligen en man med ett namn. Och han...sitter tydligen inte ens i fucking rullstol som han ska göra? Det är inte nåt man bara ändrar på. Bank var åtminstone blindish, om än mycket snyggare (röstmessigt) än vad hon borde vara. Hon stekte inte ens ägg, men det är väl lite sekundärt. Så nä. Fuck den filmen. Boken däremot? fucking read that shit.
 
Nuuu är vi i stycke två yall! I det ska jag prata om idag, och idag poddade jag med Louise. Det var amazing! Hen hade med sig märkliga lakritsbilar och vi pratade om...gud jag vet inte vad? Men jättelänge pratade vi, så min hjärna var helt urvriden. Men jag fick äntligen höra om vad som hände i julas (it's a story) och allt var fint. Sen har jag handlat, tittat på youtube, twittrat loss om en massa trams och mått ganska bra förutom att jag inte åt på nästan hela dagen. Varför är det så svååårt :(( lär mig äta mat tack. Så, nu ska vi sova, Emma och jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0