Who are we to be emotional?

Rubriklåt: This love (will be your downfall) med Ellie Goulding, för...det kändes rimligt.
 
Nu när jag är så trött att jag har ångest och känner mig febrig, nu ska vi väl prata om flatkultur tänkte jag. Och alltså, den är ju helt absurd. Tillåt mig bidra med ett exempel:
-Vi borde vara ihop!
-Jaaa! Varför är vi inte det?
-Jag vet inte, vi borde!
...och så är det jämt! Vi spenderar enorma mängder tid med att berätta för varandra hur vackra vi är och hhur gärna vi vill att de andra ska få en tjej / hur mycket vi älskar varandra. What the fuck is that about? Jag har liksom på riktigt inte fattat om någon som uttalat sa "jag vill ligga med dig" vill ligga med mig eller inte. Och nej, det här är inte bara mina vänner. Det är så här. Vi superflirtar konstant och ändå går man runt och tänker "men shit stöter hon på mig?"
 
Så jag...jag har börjat stöta loss på folk. Varför inte liksom? Jag berättar konstant för tjejer hur extremt snygga de är, säger att de borde dejta mig osv osv. Speciellt straighta tjejer. Det gör ju ingenting! De bara skrattar och blir glada. Tänk om jag var en man, vad sjukt det vore! Alla skulle ju bli rädda för mig! Men bland kvinnor kan vi liksom inte riktigt hantera att man kan, får, vill och borde stöta på varandra. Det tycker jag är jävligt intressant faktiskt. Vi kan liksom inte hantera att inte bara sitta och titta på en tjej, utan att säga "hej du är söt ska vi dejta?" män gör ju så jämt! Jag blir ju helt utmattad. :( Japp, nu la jag in en :( i texten, så...dags att sova va. Godnatt och låt oss hoppas att jag får en tjej snart så jag slipper yra om det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0