Det var de sista dagarna i juli och de första i mitt liv

Rubriklåt: Sjunde himlen med Shirley Clamp, och detta är ju en story. Förra året tänkte jag ha den, men kom inte på det förrän i början av augusti och blev jättesur. Så nu påminde flera vänner mig om att ha den <3 älskar mina vänner för att de bryr sig om sånt trams.
 
Hej och hå från julis sista blogginlägg! Det kommer inte bli så bra. Men jag sitter hemma och dricker bubbel, för det kan man ju också göra en vanlig onsdag, och ska såklaaart snart iväg. Men igår var en dag, och då åkte jag him. För man måste ju vara himma obviously. Där åt jag mat och fixade matlådor, blev jättepeppad på boken pappa läste ("varför läser du det här? Det är ju jag som borde det!") och ordnade lite i mitt life. Sen låg jag vaken fast jag var jättetrött och hade det bra.
 
Idag har jag faktiskt mest sovit. Så såklart kom persienn-killen hit och väckte mig vid två. jäää. Alltså han är 99:a kan vi prata om det? han är ju en beeebis! Vi pratade om svensk hiphop och grejer, och här är nästan klart nu. Nästan. Hoppet är här, hörni! Lol "hoppet är här?" så säger man inte. Och det är inte mycket mer jag har att berätta, tyvärr, så ni får klara er utan mig. För jag ska äta glass och snart gå härifrån, viktiga saker!

If you don't like the way I walk then finish your glass of wine

Rubriklåt: Blow your mind med dua lipa, som mest är en festlig låt jag hörde igår.
 
Hej från en trött emma som nog snart borde åka härifrån! Vi får se om jag orkar göra det ens. Men igår orkade jag, och då hängde jag med olle! Äntligen hängde vi själva! Vi sågs i stan och åt på surf schack, där vi fick samsas med en miljard flugor. Vi pratade om en massa konflikter i vänskaper och sånt, drack daiquiris (att de har det ens! Det är ju för fan drömmmen!) och var allmänt töntiga, som vi ofta är.
 
Vi gick vidare till inferno där vi satte oss på innergården och drack suröl. Jag älskaaar suröl. Vi babblade på om sex, irlandsresor, hur konstiga vi var när vi lärde känna varandra och mycket mer, men blev trötta redan vid halv elva och åkte hem. Ändå mysigt när båda blir trötta samtidigt tycker jag. Och idag har jag och jossan myst, och nu kladdar hon ner mig med sin slemmiga nos. Varför är du så blöt på nosen, liten? Det ska du väl inte vara? Nä men jag ska väl ge henne lite kärlek innan jag åker härifrån, I suppose. Men jaja sluta buffa jag kommer nu okeeeej!

för jag ska heeeem igeeeen!

Rubriklåt: Hem igen med Ayla, för jag är hemma! I min lägenhet! (Annoushka, oroa dig inte över rubrikerna, jag har en plan jag lovar!)
 
Ja jag är hemma! Sitter hemma vid skrivbordet, jossan går runt och plingar, jag har precis ätit en glass och både ingmar och musik (just nu ayla, men inte rubriklåten) hörs ur högtalaren. Det är varmt som fan och snart ska jag gå ut på balkongen. Men jag ska berätta om min helg! <I lördags efter blogget gick jag igenom massa lesbiska listor på spotify (<3) och sen åkte jag hem. Och ja, de var klara! Klaaaaraaaa! Eller okej de ska putsa fönster och hålla på, men jag inte bryyy! Och jag firade lägenhetsvarandet med en redig vinkväll med Lilla och Annoushka! Vi drack bubbel på balkongen som man bör, skrev om låtar, berättade sagor och bekännelser och hade så himla mysigt. Linda bengtsing (så stavas det inte va) sjöngs med passion, vi gjorde en sjukt märklig inspelning som jag ännu inte har lyssnat på drack ett rödvin som var döpt efter min tjej! Vinet hette stella! Så himla rimligt tycker jag <3 Lilla somnade efter ett tag, men jag och Annoushka satt uppe och gaggade om logistik och restauranger, men sen försökte vi sova. Det gick väl sådär, för spriten gick lite bananas i Annoushkas hjärna. "Var är mitt badkar? nej, jag menar klocka...", "jag hittar inte min tandborste!" "men din nesesär är ju i badrummet redan...", "jag fattar inte vilka som är lakan och vilka som är bäbar och vilka som är riktiga människor!" nä det kan man fan undra du. Jag blev något trött på henne till slut kan jag oväntat nog berätta.
 
Men till slut fick vi sova och igår var vi väl lagom slitna ja. Men alla mina grejer flyttades in och målardammet städades bort, och sen hade jag och Annoushka en bra dag. Vi diskuterade bland annat att "gå av för hackor" och då vad en hacka är, om man hackar sly med den (det gör man inte...) och "hjälp, en hacka! Jag går av!". Yeah, rimligt. På kvällen anslöt Robert och vi beställde mat, diskuterade popmusik och åt, och sen spelade vi in en...märklig podd. Är den ens möjlig att sända ut? Jag vet verkligen inte, men vi får se. Den innehåller i alla fall mycket relationsråd och mobbing, och jag kan knappt prata så jag låter mest bli. "Det är jag som är den jävla idioten egentligen", konstaterar jag redan innan vi börjar podda, så ja. Efter lite harry potter-prat och kladdkakemuffins åkte de hem, och jag stupade i säng för en välförtjänt tolvtimmare. mmmm det var life. Sen har jag drällt runt hemma, ätit mat och sjungit, och snart ska kvällen ta sin början. Balkongen och fryskallt vatten, here I come! (lol alltså det var inte mina kvällsplaner. bara mina nu-planer.)

coincidence only makes sense with you

Rubriklåt: Joga med Björk, som jag helt enkelt hörde igår och påmindes om braheten i.
 
Hej jag är hemma! Det har jag varit i mer än ett dygn, but still. Och i torsdags efter blogget åkte vi ju till pia och magnus! Vi satte oss i trädgården och fick rosé, men också sällskap av en miljard flugor och nästan lika många getingar. Jag var mindre road av det sista, men vi åt grillad korv med goda tillbehör och det var jag mer road av faktiskt. Vi pratade om våra släktingar och vilka skånska hålor de bor / har bott i (fan vet jag vi? Vi känner inga), målande och annat, jag minns inte så mycket samtal tbh. Det var väldigt varmt (it still is) så alla var väl lite sådär halvpeppade på life, men innan vi åkte hem kom ida och hennes beeebis! Så vi fick se en bebis i ungefär två sekunder, vilket ju gör allt bättre i life.
 
Igår åkte vi hem väldigt tidigt. Vi lyssnade på en massa musik och det blev lika weird som vanligt, men jag har för mig att jag höll mig till mer rimliga val än paris hilton. Man kan ju hoppas. (nu lät det som om paris hilton var med i min familj, lol) Väl hemma hade jag så mycket ångest att jag knappt kunde andas, så då gick jag och la mig. Återhämtningstiiime! Jag låg i princip orörlig i flera timmar, med korta avbrott för mat, tills jag ringde Kiti och pratade med henne hela kvällen. Vi älskade låttitlar, hatade störiga människor i våra liv, var in synk i största allmänhet och alltså det var så skönt att bara få prata med hennnne! Älskiara <3 sen satt jag uppe alldeles för länge och idag är det lördag. jag äter balerina till lunch och är helt slut i huvet. Men ikväll ska jag göra roliga saker, så jag får skärpa mig med det dära faktiskt!

Ingen ande i mitt glas

Rubriklåt: Svarta madam med silvana imam, för att...detta är en story. Vi lyssnade ju på hennes musikdokumentär häromdagen, och den här låten spelades. ingen av oss hade hört den innan och google kunde bara svara med little jinders gamla tweets (?) och trams. Men sen kom jag på...att de nämner låttiteln i programmet. Bara i förbifarten, but still. Den fanns på spotify och är nu min favoritlåt of the week <3
 
Så, nu är det dags att snabb-blogga från u-hamn. Vi har varit här och chillat mest, men det har varit mysigt. (eller...mest har jag haft ångest, men jag kämpar på!) Vi har till exempel varit i en kvarn och ätit glass. Glassen var mycket god, men värmen var inte god. Värme är: inte god. Vi har också spelat mer kanasta, pratat om danska trädgårdar (Syster ville säga haven, men sa "haverna", vilket tydligen är trädgårdarna på danska), ätit kött med ris och annat jag knappt kan äta och chillat i skuggan mycket. Och jag! Har börjat skriva på en ny bok! Igen! Det kanske inte blir något, men det kanske faktiskt blir något, man vet ju inte. Det är en kapitelbok för mellanstadieåldern, typ, och jag känner redan känslor för min huvudkaraktär. Jag vet inte ens vad hon heter, lol. Och nu ska vi åka till pia och magnus! Och grilla korv! Jag är svinhungrig så just det längtar jag till. ingen gryta med ris <3 <3 bästa i life! Och imorgon åker vi hem! Okej, många utrop nu, såry. Men det var nog allt hursomhelst.

Doing it all night all summer, doing it the way I wanna

Shass: Jag vet! Det borde heta så.
Rubriklåt: Lush life med zara larsson, en klassisk bokstavsleklåt
 
Hej från u-hamn! Här sitter jag i sängen och dricker cola och snart ska jag sova. Det längtar jag till. Jag kan meddela att mitt hår ser ut som fan, för jag tvättade det med balsam imorse. Yeah. Jag såg fel på flaskorna :( det är synd om mitt jävla hår. Utväxten är typ halva håret nu också. Anna kom hem för fan i helvete! Men ja, jag är alltså här. Hos farmor. Vi åkte hit idag, vilket betyder att jag har haft för lite återhämtning. Jag mår följaktligen skit. Men ja, vi åkte bil och lekte bokstavsleken såklart. Det blev rimligheter som galenskaparna, paris hilton (that one's on me, sorry), två olika versioner av old town road (ingen av dem var den bra) och en massa annat trams.
 
Sen vi kom hit har jag mest behövt vara själv, tyvärr, men vi har också spelat en massa kanasta. Femmorna förstörde allt och alla var oerhört förvirrade, särskilt hundarna...det är tre hundar här please kill me jag klarar inte av så här mycket hund när jag har ångest. Det gör ont i mig. Men vi har haft kul och nu ska jag sooova. helst hela dagen men det hinner jag inte. Seriöst jag behöver det

får allt jag vill, om än kort och begränsat

Rubriklåt: Sista gången med Linnea Henriksson, som vi worshipade länge och väl igår
 
Hej från en helt slut emma! Jag orkar egentligen inte blogga, men det måste man faktiskt göra, så jag kan berätta att i lördags var vi i osby! (tänk om man åkte till osby och så skulle man inte träffa team osby utan ba...göra nåt annat i osby. Fucking sjukt ju.) Där diskuterade vi ugnars hanterande väldigt ingående och sen fick vi mat. Annoushka sa smarta saker som "i det här vinglaset blev det vin!" och vi berättade mini-sagor. Jag och Annoushka pratade mycket bl-språk, alla skrattade mycket åt "radioteatern ger: diskmaskin", musik sattes på och jag blev rädd för många monster i den (eller blomster om man så vill), vi hetsade Annoushka att kontakta folk och livet var mysigt och bra. Älskar att vara i osby goddammit!
 
Igår vaknade vi och det fixades frukost. Vi chillade i osby ett tag och sen åkte vi hem, med min favorit-chaufför! Även denna gång ringde han sin kompis, nu för att kräva godis och kakor för vi hade pratat om det. Kompisen tyckte att han skulle "gå in på en gård och hämta färskpotatis och grillat", på vilket han svarade "jag vill inte ha grillad potatis jag vill ha godis!" Kompisen kallade sig själv "vegetarist" och samtalet slutade med ett dödshot, så allt var som det skulle. Älskar att åka med honom, den sjuka jäveln. Sen igår vilade vi mest, förutom när vi åt lax och sen chokladmousse. bästa mat-dagen: ja. Och även idag vilar vi, och snart ska onna åka. Vi har skrattat mycket åt "micke rosenberg", "I'm asleep" och annat fullkomligt oförståeligt och diskuterat folks rösttyper till förbannelse, och alltså vad mysigt det har varit med en hel sommarvecka med onna! nu hade jag behövt återhämtning, men...imorgon ska jag iväg. hjälp :(

because even when I was flat broke, you made me feel like a million bucks

Rubriklåt: The Story med Brandi Carlile, en utomordentlig sjung-låt som hördes igår
 
Hej från en snartivägig Emma! Jag ämnar blogga om igår, helt enkelt, och då var vi på lesbisk poesiuppläsning! Jäää! Lou (den "icke-riktiga" Lou) och Zelda ordnade det och allt var så härligt och...gay. Jag och Onna blev uppmötta av en förvirrad och supertaggad Lou och när vi kom in läste hon flera amazing dikter. Sen läste Zelda en fin breakup-dikt och tre tjejer jag inte kände läste jätttttefina dikter (!) och sen frågades det om någon ville läsa. Jag ville, men kunde inte läsa, så jag...sjöng en sång. Japp, jag unnade maj att sjunga en lesbisk sång för alla bara sådär. Så jävla kul! Sen läste moltas en dikt om att vara gay-kompisar som kille och tjej och det var så jävla starkt och bra och alltså gud, jag känner mig så hemma och trygg med dem. Efteråt hälsade jag på sam och nore (<3) och sen åkte vi tyvärr hem.
 
Men vilken kväll vi hade! Vi åt god mat och sen satt vi i soffan och lyssnade på bra musik. Vi worshipade snygga beats, sjöng stämmor, rappade och fick ett jättefint silvana-moment tillsammans, skrattade så vi fick kramp, sjöng en gammal omskrivning från vår tonårstid och hade svinkul. Jag sjöng en låt jag sjöng för tio år sen och det lät svinbra, vi lyssnade en massa på molly sandén och alltså jag mådde så fucking bra igårkväll! Idag har jag också mått bra, men vi har mest chillat. Solat i trädgården, gått igenom gammalt skit (hus-rensningen pågår för fullt), lyssnat på böcker och mått väldigt bra generellt. Och nu ska vi till osby! Livet är så braaaaa den här veckan

du står i motljus, jag står emot ju

Rubriklåt: Jag kastar bort mitt liv med Veronica Maggio som spelades igår och som vi glatt sjöng med i, mest i droppet men ändå
 
Hej från oss! Vi lyssnar på lisa ekdal av nån jävla anledning och snart ska vi till malmö en sväng. Och där var vi igår också, och det ska jag berätta om. Fast först spelade vi in en podd! Det var fan inte igår hörni. Vi satt i solen och drack vinbärsbubbel (vinbärssaft + bubbelvatten) och pratade en massa om elaka lärare och annat spännande. Det blev en riktigt bra podd! Vi får väl se när den dyker upp i era lives.
 
Sen åkte vi hursomhelst till Malmö och dääär träffade vi skogis! Fucking äntligen! Igår var dagen av äntligen, alltså verkligen. Vi köpte plocksallad och vin och sånt och sen satte vi oss i pildammsparken och solade, åt, lyssnade på musik och pratade om våra kärleksliv. Så fort jag hade satt mig ner sa skogis "så hur träffades ni?" ta det lugnt och ge mig vin först, sa jag ungefär. ;) Vi pratade massor om poly-relationer och sex, som vanligt, och efter några timmars njutande av life kom Saga och en massa andra dit och det var dags för musikquiz! Fy fan vad jag älskar musikquiz. Jag var inte jättebra den här gången, men kunde en del random grejer och vi kom tvåa till slut! Skogis kunde mer än inget, så vi alla var väldigt stolta över henne. Under quizets gång hann jag dissa Elias en hel del (Sagas och Skogis homie som nämnts tidigare), sjunga take on me-tonen till ingens glädje och skratta mycket, så livet var jävligt bra. Efteråt sjöng vi rubriklåten och billie eilish, vilket blev ungefär såhär:
Låten: I just kinda wish you were gay!
Onna: i wish everyone was gay!
Elias: Ja, vem är inte gay liksom?
Jag: ...du. Är inte det.
Bra att hen har koll på sitt life känner jag. Sen gick vi till mc donalds under en massssa skratt åt ponchos: att "gå med ponchos generellt", att det bara är vegetarianer som har såna och att "tält är utvecklade ponchos". Jag fattade aldrig helt det roliga, men skrattade mycket ändå. Väl på mc donalds fick jag äntligen gå på toa (det är fan bloggvärt ok) och folk åt mat, men sen åkte vi hem under mycket prat om bostadsköer och skillnaden mellan människan Oscar (Sagas pojkvän) och högtalaren Oscar. Vilken av dem hade jag till exempel i min handväska? Det kan man fan undra.
 
Så idag har vi varit spillror av trötthet, eller bara jag, onna var nog mer en spillra av mensvärk. Men vi ska rycka upp oss och åka in en liiiten vända till pride, sådetså! You can do this, Emma!

Girls step up to the party, grab a girl and move your body

Rubriklåt: Step up med Darin, nu i en mer lesbisk tappning!
 
Hej från en trött emma-boll och en chillande onna-boll! Vi ligger i våra sängar och lyssnar på onnas boklista. Mysigt life. Och sist vi hördes var vi ju hos lilla! Där bakades det chokladbollar och bestäldes pizza under mycket kaos, och den kom efter typ en kvart! Sjukaste. Vi sjöng fina stämmor och skrev om låtar som vi brukar, till exempel en upprörd version av black velvet och mycket om ladugårdar. Väldigt mysigt hade vi och vi pratade om attraktion och hur det funkar och annat men jag vet väl inte vad herregud what am I, en bloggerska eller? Nä, thank god. Vi läste lite mer bok och sen sov vi, eller försökte i alla fall.
 
När vi vaknade igår fixade Lilla äggröra och vi drack upp hennes juice (såry) och vi lyssnade på allmänt festlig musik. Vi sjöng rubriklåten i sin lesbiska version, jag och Onna skrev om stand by your man till "just dump your man" (sorry, Robert) och Lilla blev sviken av låtar som kom igång. Efter ett tag åkte vi hem, i en mycket förvirrad färdtjänst. Vi chillade i trädgården ett tag och sen var det dags för en viktig sommargrej, quiz!
 
Så vi begav oss till mejeriet och stod i en long ass kö, men vi kom in och fick ett bord! Sjukaste. Vi köpte mat och Syster och benjamin kom, och vi åt och kladdade med mat och drack suröl (det sista var bara jag) och sen var det quiz. Vi kunde en del frågor faktiskt, till exempel kungar och musik, så det rimligt namngivna laget "gröt-nicke och blåbärsorkestern" fick riktigt många poäng faktiskt. Pappa hade ett "coolio-moment" (=kommer på något efter lång tid) och mamma skrattade massor åt att hon inte var med i laget (man får vara max fem) och en av våra grundskoleklassisar vann, so that was fun. Blä jag borde get my shit together och gå upp nu, men jag orkar inte. Med tanke på hur trött jag var igår (Det är ju inte lördag på fredag, det är fredag på lördag!" sa jag till exempel) förvånar det mig inte. Men ja, det är var vi är nu, kära bloggfolk.

Jag är gnistan som tänds i ditt öga

Rubriklåt: Långsamt och snabbt med Jenny Almsenius, som jag har fastnat för lately och som spelades nyss i Onnas lista.
 
Hej från himma igen! Nåt tågblogg fick ni inte på hemvägen, tragedi osv. Men igår vaknade jag och Onna och åt nutellamacka som man bör, musiklyssnade och kämpade med logistik. Nu har jag bytt bloggplats, till lillas hem! För jag hann ej skriva klart himma. Hursomhelst, efter någon timme och mycket skratt åt till exempel kudd-sånger tog vi oss till hökis-grillen med resväska och blindande och allt. Vi åt mat där och sen tog vi oss under buller och bång till tåget via pendeltåg och regn och skit. Jag var helt slut och genomsvettig när vi var framme, men sen satt vi på tåget och chillade. Vi skrattade massor åt roliga tweets och hade en bra tid, och sen var vi i Lund! Hemmmma! Där fick vi kött med mozzamat (<3) och sen lyssnade vi på poddar. Först ett avsnitt av konsten att vara, som var oerhört basic, och sen p3 musikdokumentär om silvana. Det var en låt i den som vi aldrig hade hört! Jag! Vill ha! Den! :( Vi skrattade massor ("skrattar ni? Har ni kul eller?" sa pappa upprört när han gick förbi) och sov, basically.
 
Jag glömde konseptet stycken, såry. Men idag har vi haft det bra! Vi har musikat, ätit en väldigt förvirrad lunch, hört spökhistorier jag och Sara skrev 2003 (min var bra!) och fikat på altanen, och nu är vi här! Lilla gör chokladbollar och pågår, solen skiner och nu ska jag sluta blåga. Hajdå bebbar!

I've got your name written here in a rose tattoo

Rubriklåt: Rose tattoo med dropkick murphys, som Stella spelade idag. Hooon har bra musiksmak!
 
Hej nu ska jag blogga om min helg med stella. min stelg, om man så vill. Jag bloggar dock ej från Stellas hem, utan från onnas, för vi ska ju åka hem imorgon hon och jag. Men om vi börjar i fredags, och det brode vi ju göra, så kom Stella och mötte mig vid den dumma ersättningsbussen. Vi åkte direkt ut till blindhuset för middag med Onna, Kiti och Felicia! Vi åt goood kyckling som Onna hade lagat, lyssnade på hennes lista vilket ju alltid är ett äventyr och skvallrade allmänt. Jag drämde arga gafflar i bordet, Kiti blev ständigt sågad och allt var mysigt och hökarängigt. Men sen åkte vi i hundra år genom stockholm till Akalla och Stelllla! Jag har varit i hennes lägenhet och myst med hennes katter och...allt! Men i fredags sov vi mest när vi kom hem. <3
 
Igår vaknade vi sent, as we tend to do, och bingeade livet enligt rosa för vi var ju inte klara än! Mycket gos och mobbande av dudes i serien hände, och vi latade oss som fan såklart. Så skönt att itne vara ihop med en pigg person! Men på kvällen träffade vi en av Stellas vänner, Jennie, och åt middag på en fancy kinesisk restaurang. Där åt vi massa random smårätter och jag fick svara på hundratusen frågor om mitt liv, which was adorable. Jennie var en liten boll av energi och pladdrade konstant, typ "jag kan inte förstå hur barn blir till! Hur kan två små celler bli armar och en hjärna och tår?"-kind of pladder. Jättesöt ju! Vi åt de ngodaste efterrätten of all time och bondade supermycket om poddar och komiker, vilket var hur mysigt som helst. I am approved! När vi kom hem igen försökte vi se nåt faktiskt seriöst, nämligen euphoria. Och ja, det var ju...mörkt. Masssa missbruk och sex som självskada och annat hemskt, men jag gillade det! Of course I did.
 
Idag har vi också mest chillat. Vi har tittat på eva och adam, gått ut i solen och träffat hästar (hästar! och hon säger att jaaag bor på landet?) och kramats och gosat en massa. Jag har varit ångig som fan idag, men att ha ett fellow psykfall som girlfriend är fan praktiskt så det kändes ändå fint. Och ja, nu är jag hos Onna. Och borde veeeerkligen sova...

natt men inte fullmåne än, så hon har inte sett mina demoner ens

Rubriklåt: I min zoon med Silvana imam
 
Jag visste att den här känslan skulle komma. Den när mina händer börjar skaka och hela min värld rasar in litegrann. Ändå var jag inte redo. Men så sitter jag här och tittar på serie och får panik för vet ni vad? Jag tycker om henne. Jag tycker om henne på riktigt-riktigt. Och jag är livrädd. För jag sitter i hennes lägenhet och hennes katt jamar och jag undrar vad jossan kommer tycka om hennes katter. Jag kommer på mig själv med att tänka framtidstankar. Hennes vän frågade om "vi" ska gå på en fest. Hon vill vara ihop med mig.
 
Men huuuur? Jag tycker på många sätt att jag är ett kap, men liksom...liksom...she doesn't know what hit her. Jag är ju psycho in the head! Och jag är...alltså det finns så mycket Emma! Och så lite av det makar sense! Liksom lite vanligt psycho kan man ju ta, men jag är inte logiskt psycho. Jag är rädd för konstiga saker och blir triggad av konstiga saker och jag är bara jävligt underlig. Och jag är så mycket och...you guys I really like her. Like, really. Det bör väl inte vara en ny känsla men...hjälp? Scary life. Hon håller mig i handen och är jävligt smart och skedar like a pro och är så jävla mjuk och fin och...hur! H U R! Ska detta gååå!

I'm a little bit unholy, so what so's everyone else

Rubriklåt: Unholy med Miley Cyrus, en ultimat damhängslåt! Sprit, knark, ett härligt beat och…Miley!

(detta skrev jag alltså för ett dygn sen.)

 

Hej från världens varmaste tåg! Klockan är 15:09 när jag skriver detta, men det lär väl ploppa upp på internet ikväll. Fucking snälltågets wifi how does it work. Serri jag fattar ej L men nu ska jag blogga om igår när jag hade damhäng! Jag och Saga träffades i stan och gick till surf schack. Där pratade vi om hur störiga straighta som hävdar att de blir ”kära i personen och inte könet” är och sen läste Saga ett thrilling dokument från sin högstadietid. Därför diskuterade vi högstadiet, ”att vara en Amanda”, fördelarna med msn (så många!) och en massa annat. Vi köpte vin och åkte hem till min lägenhet, som var alldeles nymålad. Såry, målarna, ifall vi förstörde allt. Men vi satte oss på balkongen och ”korkade upp” (man kan inte korka upp en box väl? Saga sa så, men nä) och hade ett allmänt bästigt liv. Vi pratade mycket om bröllop och möhippor (Saga kan typ ha råkat förlova sig? Lite?), vad vi har missat sen förra damhänget, artister vi verkligen inte tycker om, rökning och en massa annat som jag verkligen inte minns. Jag hittade chips att trycka in i käften, vi hickade i olika etapper och sen tog vi sista bussen hem. Japp, jag åkte hem från mig själv. Och alltså den här tågvärden är så jääävla lik annas ex! Jag kom inte på vem han var lik förrän jag började skriva meningen. Jag tror banne mig att det regnar i linköping hörni. Vi är där nu, alltså. När vi var i Nässjö sa han ”vi är alldeles strax framme i det småländska höglandets metropol Nässjö!” Jag gillar honom. Och saknar höglandet! Jag vill serri bo där igen i mitt liv. Vet inte varför, men jag vill det. Och nu ska jag sluta skriva i den här bloggen för det här är ju skittråkigt! Skriv bättre blogg, emma!


Jag tänder inga stjärnor, det här var aldrig meningen

Rubriklåt: Bedrägeri med Emil Jensen, ännu en perfekt låt av honommmm
 
Hej och hå från en stressad memma! ...som vanligt. Blä jag stressar alltid när jag ska blåga. Men ja, jag mår bättre sen sist faktiskt. I'm doing all right now. Och vet n ivarför? För igår plockade jag vinbär! Äntligen händer det! Årets höjdpunkt <3 och vet ni vad? Stella älskar vinbär. Yeah. That is true. I år kom Paulina och sällskapade med mig, dessutom! Vi lyssnade på min svenska lista och sjöng massor, jag plockade kanna efter kanna, Lilla kände på olika blad (eller nåt...) och jag mådde bättre och bättre för varje sekund för vinbär is magic. På kvällen fick vi snabbmat av mamma och pappa och hängde i trädgården, tills jag kom på att nu ska vi läsa bok! Så vi läste skadad, för den är en upfuckad bok och sånt älskar vi. "Det är riktigt mums!" "Är det incestmums?" "Jaaa!" so valid. (it is not valid.) Vi åt choklad, drack te och läste, och livet var mysigt och framför allt väldigt tryggt.
 
Idag har jag också plockat! Och vi har läst halva förmiddagen, mamma kokade sylt (what?) och livet var mysigt och lugnt. Mamma har bakat vinbärskakor och nu lägger hon över videoband till datorn. Det är väldigt många. Jag är en bebis på dem! och nu ska jag till bussen hajdå!

I'm not supposed to be scared of anything but I don't know where I am

Rubriklåt: Changes med 3 doors down
 
Kan världen seriöst sakta in? Alltså...det bara händer hela tiden.
Det känns som jag har tappat bort kartan och kompassen och exakt vad kan hända exakt när som helst.
and it does!
typ varje dag får jag någon ny info som jag bara vill säga "men väntaaaa!" till.
så jag ramlar fram, kryper fram som jag gör i mina drömmar.
det är seriöst en grej, jag kan inte stå upp när jag drömmer.
paulina sa precis nonsens i sömnen och det är lite så världen känns
som en dröm som inte riktigt håller ihop.
vem som helst kan vara var som helst och göra vad som helst at any time.
och så ska ju livet vara. saker ska hända. det är ju kul.
men heeeerrreeegud 2019 kan du chilla?
Liksom, jag har en tjej! på fredag ska jag åka hem till min tjej och bo där en helg med henne och hennes katter!
och det är liksom bara förnamnet, you know? Det ba går loss heeela tiden
och det enda jag gör åt det är att sova.
när jag kan, vilket inte är särskilt ofta.
jag blir så fakking otrygg och rädd och liten :( vad kan jag ens hålla i mig i? Finns det något som inte vacklar och vinglar? Jag tror fan inte det!

Vi firar att vi fyllt 25, igen

Rubriklåt: Vita bergens klockor med Little Jinder, en så jävla svinbra låt och om att fylla 25!
 
Hej hej jag har läskiga mängder ångest i min kropp. Det var fan inte igår, tänkte jag säga, men det var värre igår. Jag menar att det var länge sen. Men blogga måste jag tyvärr göra, så jag ska berätta om min fölsedag. Och på den kom det folk och firade mig! Mormor, Cia, amanda  och hennes dude, team osby, lilla och marie kom! Vi drack piggelin-drinkar och jag öppnade presanger (jag fick bubbelglas! Och ett melodi-ägg! och andra grajor!) och sen åt vi grillat! Alla åt jätttemycket mat och jag worshipade äppelsallad och såser, och folk hade trevligt i största allmänhet as far as I know.
 
Sen började folk drifta iväg, så då sa jag skärp er nu spellar vi besservisser! So we did. Vi lärde oss om ögrupper, talesätt, kompositörer och mycket annat, och sa många burns vi inte menade. Vi åt jättegod tårta och sen åkte de flesta hem, men Lilla och Marie stannade kvar. Vi efterpartajade lite, sjöng stämmor såklart, pratade om blindgrejer och pågick tills deras taxi kom och de gick vilse i trädgården. (de hittade rätt sen.) Då hade ångesten kickat in for real, och sen dess har den hållit rätt hårt i mig. Jag har mest legat stilla, förutom idag, för då hälsade jag på jossan! Jag har inte vågat göra det förrän nu, och uuuusch it hurt. Jag vill åka hem och vara med min kattbebis! i mitt hem! nuuuuuuuuu!

You say that I'm kinda difficult, but it's always someone else's fault

Rubriklåt: Primadonna med Marina
 
Hej hej jag fyller 25 år idag! Grattis till mig! Och nu ska jag berätta om min kväll igår, för dååå var jag och mamma på roskildefestivalen! Sjukaste som hänt i våra liv. Vi lyckades köra över bron under intensivt sjungande på grenade (inte den bästa låten att sjunga just då kanske) och kämpade med parkering, men sen kom vi fram. Vi letade runt efter scener och skit och när vi väl hittat rätt scen köpte vi varsin drink. Jag köpte en rom- och ananass-drink, som var så jävla god! Och med drink i hand och sol i ögonen (!) var det dags för Janelle Monae! Hon började med mina favoritlåtar och jag fick skrika "jane bond, never jane doe" och hon sjöng en massa pansexuella låtar och livet var fantastiskt! Hon tog upp folk på scen och pratade med dem, men sen gjorde hon ett fruktansvärt slut på showen med långa "avslag-slut", alltså när bandet gör ett sånt där långt ackord. Det var typ fem såna! På samma låt! usch :(
 
Efter Janelle åt vi märkliga kycklingburgare och efter att ha letat upp vinbaren försökte vi se gorga smith. Det var...inte bra. Alls. Så vi gick och babblade på en bänk, och sen. Sen jävlar i helvete...var det marina! Vi var långt fram och hade svinbra ljud (bästa ljudet på en festival, hands down!) och herregud det var så bra jag kan inte formulera mig. Hon sjöng läskigt bra, seriöst läskigt, särskilt på I am not a robot och froot och to be human och...hjälp :( Jag sjöng ut mina lungor till rubriklåten med en dude, Marina var gullig på scen och jag och mamma hade den bästa tiden i våra liv. Wow <3
 
Vi kom hem efter en del tjafs vid bron, och idag fyllde jag år! det gör jag fortfarande men eh ja. Jag väcktes av sång, till och med över telefon från Sara! Jag sjöng såklart tillbaka till henne. Jag sov mer, fick panikdrömmar från helvetet, men sen har vi fikat och handlat det sista och snart kommer folk hit! Det blir mysigt!

Eller din telefon gick sönder, du kanske tappade den i havet

Rubriklåt: Du kanske var på holmön med säkert!
och ja detta är ett mush, sen skriver jag ett riktigt inlägg, all is well in the blogosfere
 
Jag har försökt att inte tänka på det. I ett helt år, har jag försökt. Du har säkert mycket att göra, tänker jag. Du gör så mycket och har så lite tid och hinner inte svara på meddelanden. Det blir bättre när du kommer hem igen.
 
Men du är hemma igen. Du har flyttat ner och har en ny lägenhet och jag vet inte mer än så för du har inte hört av dig. Fy fan vad ont det gör. Vi brukade skriva när viktiga saker hände, men jag har en flickvän och har haft ett möte med ett förlag och du har gjort helt sjukt coola grejer och vi har inte ens pratat om det. Förstår du ens hur ont det gör? Och jag vet att det inte är jag, att vi inte är osams eller så, jag vet att du inte menar nåt illa. Men det finns ju fucking gränser. Jag fyller 25 idag och har bjudit in mina vänner och du är inte inbuden. Du borde vara fucking inbjuden. Och jag kan låtsas att det är lugnt och att jag är okej men jag är inte okej med detta. Vi var fucking nära. Jag förtjänar bättre. Men jag kommer inte vara cool about it när du fatkiskt hör av dig at some point, tyvärr. jag kommer slänga mig fram och bara jaaaa you're back! Fucking hell though. it hurts. A lot.

I would take you down the city for a ride, spend the night together by the river on the west side

Rubriklåt: Wish you were here med the sounds, den finaste låten ever. Hej Kiti det är fortfarande din låt jag älskar dig
 
Hej från en tröttig emma-blobb! Jag vill sova i hundra år men det hinner jag inte, så hur detta ska gå vet 0 personer. Exciting. Men jag ska blogga om igår när jag var hos lilla! Det var så mysigt <3 Vi fixade sallad under mycket blind-ångest och hon gjorde en vitlökssås värdig Marie (=jättestark). Jag fick igenom att lyssna på min festlista och vi sjöng en massa mashups som vanligt (att masha ihop södra station och molly sandén var life) och andra låtar, vin dracks förstås och vi pratade om psychos, killar (ja faktiskt), att Lilla är bra (hon måste lära sig det) och mycket annat. Efter mången timme kom Lilla på att vi skulle lyssna på rubriklåten, och det blev så att vi spelade den tillsammans. Deeeet vaaaar såååå fiiiint! Vi sjöng snygga stämmor och kände känslor och när vi sjungit klart blev vi nästan gråtiga och bara äääntligen spelar vi ihop igen. Vi sjöng några emma-låtar och var skitglada, och sen hade vi intensiva diskussioner om keyboards och världen var weird men fin. Nu visade mamma mig en jättttefin väska! Jag vill ha den! Men ja, okej, jag bloggar ju om saker. Vi gick och la oss vid tre inatt och jag sov som en sten, medans lilla...inte gjorde det. stackars bäb. <3
 
Idag vaknade vi och drack cola till frukost, lyssnade på mysmusik och pratade och sånt, och sen åkte jag him under sagoberättande för team osby. Sagan om Paula berättades och sen kom jag hit, och är en död fisk basically. Men nu ska this bitch åka till roskilde och se marina! Och jag ska ha den fina väskan med mig, sådetså!

Det finns de som säger att kärlek är så enkelt, antingen har man den eller så har man inte

Rubriklåt: Egoist med Kent, som jag precis hörde från köket och tänkte att jävlar, det är ju en bra låt!
 
Hej från det nästan-varma lund! Jag är inomhus så who cares. Me, tydligen. Så, igår efter blogget var det ju bio. Men dö, jävla swappy! Jag vill inte ha era annonser! Ni uttalar dessutom sidans namn olika, kan ni komma överens eller? Eller är det serri två sidor? Okej, okej, bio. Vi såg "yesterday", och om den har jag ett antal tankar. Det är alltså en film när en dude är den enda som kommer ihåg beatles, så han spelar in deras låtar som sina egna. Här är mina tankar:
1) Lily James var en av huvudrollerna, det var massa sång i filmen och lily...sjöng inte? Fuck you movie
2) Min favoritscen var när två andra som kom ihåg, de enda två verkar det som, träffade honom och de sjöng yellow submarine. Blev rörd som fan.
3) För just det här att bonda över något, att liksom inse att man inte är sjuk i huvet, resonerade så starkt med mig. Det är typ så det känns att träffa en fellow blind / lesbisk / psyksjuk / whatever.
Okej, det var nog det om filmen. Vi åkte hem och jag skulle följt med mamma till mejeriet, men jag orkade inte. Så istället låg jag och hade ångest, och sen satt jag och pappa i osffan och chillade ohc tittade på youtube typ. Vi åt äckliga chips och drack mediokert vin, allt var som det skulle.
 
Idag var vi på utflykt! En liten utflykt i alla fall, till tirups örtagård. Där åt vi lunch där det byttes och delades mat fram och tillbaka, och sen tittade vi på blommor och...sånt där. Så nu är jag här, har fikat och haft det bra, och nu ska jag åka iväg igen! Life is good osv säger vi.

everything is different the second time around

Rubriklåt: You've got time med Regina Spector, också introlåten till orange is the new black
 
Hej hej det är inte onsdag kväll. Såry va. Men jag har varit himma jättemycket och haft ett bra litet life, och detta har hänt:
-Mamma har rensat i källaren en massa. Hon hittade en emma-låda och där fanns en massa fint! Typ en bilderbok som mamma och pappa gjorde åt mig när jag var liten om fåret pontus (själva pontus var dock inte med...), min allra första dikt (den ska såklart upp på min vägg!), min favoritdocka och en massa skol-pärmar. Jag lästte ur min utedagbok från tvåan och läste detta gulliga: "Det var kul att leka krig med Omar, Martin, Linus och Ola. Agnes lärde mig gå upp på klätterställningen." I wasn't all alone hörni!
-Cia var här i tisdags och mamma bakade en kanel-kaka och vi pratade om olika grejer. Typ att gå ner i vikt. Man blir ju fan deprimerad av dem.
-Sen inledde jag projektet titta på orange is the new black! Det är gay och fint men också så jävla obehagligt :( varför är folk så dumma?
-Igår var jag och mamma i stan och fikade. Vi unnade oss tårtbitar till och med, och sen kollade vi in i mitt hem. Det var målat i alla fall. Undrar när de blir klara.
-Jag har sovit löjligt jävla mycket. Seriöst. Det är inte hälsosamt. Eller det är väl det, för jag gör det.
-Jag vet att ni älskar när jag berättar om vädret, så nu ska ni få veta att vädret suger. Det är kallt och jag tror jag måste ta på mig benklädsel nu! Hur fan gör man ens det help
-Nu ska vi gå på bio! På eftermiddagen en torsdag! Vi är rebeller and you know it

Vi har gjort det många kvällar men nu gör vi det en till

Rubriklåt: Knark med Silvana Imam
(Ja, nu tänker jag faktiskt fuska igen. Det här inlägget handlar om söndag och måndag. Jag tänker att det kommer bli bättre inlägg om jag gör såhär ibland?)
 
Så, mina bloggbebbar, nu ska jag återta konseptet blogg. Svårt när man är trött som en bäb hela tiden! Men i söndags hade jag och Lilla en härlig slattafton. Vi beställde mat som de lata töntar vi är och drack alla hennes slattar, eller ja...det som gick att dricka. Hej allihop, lämna inte vinflaskor i flera veckor när de är öppnade. Åtminstone inte okylda! Nu vet ni :)) Vi sjöng såklart, jag försökte få henne att inte sjunga stämmor på hela fraser (jag tyckte det blev jättefint, men hon höll inte med...hon hade fel!), jag gick loss på who run the world (att sjunga r & be är så jävla kul!) och vi hade allmänt ett bra litet life.
 
Sen räckte inte det, tyckte vi själva, så vi åkte till mello yello! Där njöt vi av sista kvällen med cigaretter (faktiskt sant), rappade rubriklåten en massa och sen lekte vi lekar! Vi gav varandra val om vilka blindos vi skulle ligga med, men sen körde vi alla möjliga regler. Så jävla roligt! Vi drack svingoda daiquiris och lärde oss både det ena och andra om varandra, tog oss runt för att beställa under mycket förvirring och på slutet av kvällen drack vi white russians och gav varandra jättemånga komplimanger. Bästa kvällen på lääänge!
 
Vi åkte him och sov pga kall källare, och sen hängde vi himma på måndagen. Vi lyssnade på mord, kramades såklart, åt en märklig men jättegod lunch och var väldigt trötta och sega, åtminstone jag. På kvällen var jag nästan svimfärdig av trötthet, men då fick jag iaf äta sombreros och dricka min sista burk cola. Rip mig osv nu har jag inga. Och det var detta inlägg, folcs! Kanske ändå inte ett superbra sådant, men mer fokuserat iaf. Ett om igår och idag kommer ikväll antar jag!

You wonder why it is that i came home, I figured out where I belong

Rubriklåt: Long & lost med Florence
 

Jag brukar tjata om hur mycket jag älskar Florence. ”Har ni hört Florence ellller?” Men jag pratar ganska sällan om varför. I alla spellistor jag har med folk är hon, om alls, representerad med en eller ett par låtar. Ingen annan får vara med när jag lyssnar på henne. Varför är det så?

 

För hon vet hur det känns att vara Emma. Hon har haft ett helt annat liv än jag, men hon vet. Ibland tänker jag att nä, det vet hon säkert inte, det var nog bara en slump. Men. Hon skrev no light, no light när jag behövde göra slut med Kitiara. Hon gav ut how big, how blue, how beautiful den första juni 2015, när jag och Christopher hade bestämt att ”i juni skulle han lämna sin tjej”. (han lämnade inte sin tjej förrän i september men vem bryr sig). På den skivan sjöng hon saker som ”what kind of man loves like this?”, ”make up your mind before I make it up for you” och “I know it seems like forever, I know It seems like an age, but one day this will be over, I swear it’s not so far away”. Hon förstod. Och förra året, när jag på allvar började hantera min relation till mat, tro fan att hon släpper en låt som börjar ”at seventeen I started to starve myself, I thought that love was a kind of emptiness”. Yeah. She did that. Wish you were here kom från ingenstans 2016, när jag som mest behövde den i allt mitt Cringestopher-kaos. Moderation kom i år och påminde mig om att jag är en force to be reckoned with.

 

Och nu har hon skrivit en artikel i vogue. Om missbruk och ätstörningar och hur bra hon mår nu. ”And it’s hard to write about being happy”, sjunger hon på senaste skivan, men hon kan det också. Hon kan skriva på ett språk jag förstår om varför kroppen är viktig. ”You don’t beat your own heart.” Kroppen behöver att jag ska tycka om den. Så jag gör det. Eller, det gör jag ju inte. Jag skadar den jämt. Men just nu, och de senaste veckorna faktiskt, har jag tyckt om min kropp. Jag älskar min tjocka mage och mina stora bröst och mitt lila (nu mest pastelliga och utväxtiga) hår och mitt Emma-ansikte och mina mini-händer och mitt hjärta som slår varesig jag just då vill eller inte, för det är det det är programmerat till. Och jag gillar själva Emma. Jag är rolig, smart, snäll och härlig i allmänhet.

 

Florence hade en märkligare resa än jag. Fler extremer. Stora scener men också fler bakfyllor och mer risker. Det kanske jag också hade haft med en annan uppväxt eller fungerande ögon, för så fort jag har möjlighet gör jag ju dumma saker. Hoppar i sjöar jag inte vågar hoppa i, häller i mig sprit, panikgråter på en tunnelbana. Men vet ni vad? Det var rätt länge sen jag var sådär läskigt destruktiv. Jag har fortfarande problem, men inte konstant, you know? Jag slänger mig inte in i saker längre, jag tänker efter och tar det lugnt. Ja, jag super mig fortfarande full då och då, och man kan tycka att det är lite för ofta. Men inte på långa jävla vägar som det har varit. Most nights I’m doing just fine. Och jag älskar den känslan. Jag får vara Emma. Jag får ta det lugnt och vara trygg i mig själv. Jag får älska Emma. Florence har lärt mig det. Det och allt annat.


RSS 2.0