Det finns de som säger att kärlek är så enkelt, antingen har man den eller så har man inte

Rubriklåt: Egoist med Kent, som jag precis hörde från köket och tänkte att jävlar, det är ju en bra låt!
 
Hej från det nästan-varma lund! Jag är inomhus så who cares. Me, tydligen. Så, igår efter blogget var det ju bio. Men dö, jävla swappy! Jag vill inte ha era annonser! Ni uttalar dessutom sidans namn olika, kan ni komma överens eller? Eller är det serri två sidor? Okej, okej, bio. Vi såg "yesterday", och om den har jag ett antal tankar. Det är alltså en film när en dude är den enda som kommer ihåg beatles, så han spelar in deras låtar som sina egna. Här är mina tankar:
1) Lily James var en av huvudrollerna, det var massa sång i filmen och lily...sjöng inte? Fuck you movie
2) Min favoritscen var när två andra som kom ihåg, de enda två verkar det som, träffade honom och de sjöng yellow submarine. Blev rörd som fan.
3) För just det här att bonda över något, att liksom inse att man inte är sjuk i huvet, resonerade så starkt med mig. Det är typ så det känns att träffa en fellow blind / lesbisk / psyksjuk / whatever.
Okej, det var nog det om filmen. Vi åkte hem och jag skulle följt med mamma till mejeriet, men jag orkade inte. Så istället låg jag och hade ångest, och sen satt jag och pappa i osffan och chillade ohc tittade på youtube typ. Vi åt äckliga chips och drack mediokert vin, allt var som det skulle.
 
Idag var vi på utflykt! En liten utflykt i alla fall, till tirups örtagård. Där åt vi lunch där det byttes och delades mat fram och tillbaka, och sen tittade vi på blommor och...sånt där. Så nu är jag här, har fikat och haft det bra, och nu ska jag åka iväg igen! Life is good osv säger vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0