hopelosthead

Rubriklåt: Jenny of oldstones med florence + the machine

 

Sak jag har tänkt på väldigt mycket lately: Par-relationer. Hela den här bli kär, någon är kär tillbaka, flytta ihop, skaffa barn eller djur eller möbler, leva happily ever after. Går det? Är det möjligt? Jag vet verkligen inte längre. Det kanske bara är tiden på året, för det är en grej att jag känner så i maj / juni, men också...fan, folk gör slut hela jävla tiden. Och det är en så tragisk sak när vuxna människor gör slut, för det handlar så lite om känslor. Vem köpte soffan? Vem ska bo kvar i lägenheten? Hur gör vi med barnen, om såna finns? Och det är ju inget nytt det här. Jag har ju alltid vetat det. Jag förstår ju hur världen funkar.

 

Men det är så genuint jävla sorgligt. Jag har aldrig ens upplevt det, men jag känner det som djupt i mig av någon anledning. och alltså, hur ska man någonsin kunna lita på någon så mycket? För det handlar ju inte om att lita på en person. Det handlar om att lita på sig själv, och att lita på livet i sig. Vad som helst kan hända. Det kan bli kallt precis när som helst. Och hur vet man om man vill vara med någon när man har varit ihop  typ fem år? Hur minns man ens hur det var att inte vara ihop? Och tänk att bestämma sig för att man aldrig får ha sex med någon annan igen i hela sitt liv! Det kan låta lite trivialt eller ytligt men alltså, det är ju svinläskigt. Och ja, poly-par finns, men det är inte särskilt vanligt. Det borde vara, tycker jag spontant, och då ser jag ändå mig själv som mono (ellller?). Men oavsett, hur kommer man fram till att den här personen ska jag vara ihop med för alltid? Jag vill så gärna förstå, för jag vill göra det. Jag vill sova bredvid samma person natt efter natt, se våra barn växa upp, fira när hon fyller 65 år. Det är det enda jag vill och det enda jag verkligen inte vill alls.

 

Jag har ju inte egentligen haft ett förhållande. Inte ett vuxet, som är på riktigt. Jag vet inte hur man gör. Men vet någon hur man gör? Kan man veta? Borde man veta? Alltså, det här är extremt basic frågor, men jag vill bara säga att varje förhållande som tar slut har en liten gravplats i mitt hjärta. Även såna jag inte borde bry mig om. Jag hade ingen klar tanke här, men jag ville bara...säga det. Att det är sorgligt, och läskigt.