hopelosthead

Idag har varit en blandad dag. Helhetsintrycket är bra, men jag har mått ganska hemskt långa bitar av den. Stora bitar, heter det förstås. Vi har haft poesi idag också, logiskt eftersom det är poesivecka. Vi har haft världens konstigaste lunch, där Emma (inte som jag skriver i tredje person utan en annan Emma faktiskt) var väldigt vettig. "Han är inte född" och "du vet ingenting Åsa!" är bevis på det. Båda sakerna hade sammanhang, men i det andra fallet visste inte Åsa det när hon satte sig. Smidigt. Jag, Åsa och Krister hade också en djupgående diskussion om fönster- och balkongmänniskor samt nya tillskott som verandamänniskor och kollektivmänniskor. Så fint med folk som förstår vad jag pratar om. Det är nog det bästa jag vet hos folk, när de förstår.

 

Efter mer lektion (jag är inte bra på lektioner just nu) och lagom mycket torsdagsångest var det middag. Då höll Anna i det roliga, med repliker som "jag hostade med maten full av...mun" och "nu ska jag fan gå!". Hon är allmänt bra hon. Jag och Åsa tog sen en promenad till ica, där vi inhandlade mög i sann torsdagstradition och pratade om allmänt djupa saker. Hon är bra. De flesta är bra. Just nu är jag ganska sentimental, märks det? Det är nog ett sånt där tankeinlägg på ingång. Kanske. Om jag orkar. Vi får se.