hopelosthead

Rubriklåt: Dancing in a huricane med Freya Ridings, en brittisk dänga bara

 

Haj från tåget! Här sitter jag och tågar och en bebbe är lesen bakom mig. Är så fascinerad över att det är så många bebbar på alla tåg. Liksom hur många får ens bebbar? Nästan ingen jag känner! Kaaan ha med mitt umgänge att göra i och för sig. Älskar att ha ett barnfritt umgänge. Obs vill jättegärna ha barn runt mig och sådär, men liksom, ändå. Aja, igår efter blogget gick jag och pappa och köpte fika. Det var våååår i stan och en massa folk som tittade på nån slags oklar performance. Peak Lund ändå. Vi fikade på balkongen och sen satt jag i solen jättelänge och hade det fucking underbart. Lyssnade på grejer till podden, drällde och lät solen värma hela mitt lilla liv. Så skare va!

 

På kvällen åt jag och Stella fryspizza och då kom Smilla! Va vem, undrar ni? En liten twittertjeja som vi skulle podda med! Vi pratade om hozier, olika sätt att vara tjejbög på, Småland och annat, och sen poddade vi. Jättemgalänge. Om det blir en two parter: japp. Om det blev bra: Ja jag tror det! Hon var jättegullig och bra och jag vill nu såklart bli hennes bästis. Det får vi väl se. Sen åt vi chips och chillade och sov, och idag har vi åkt tåg. Bebbarna bebbar och jag lyssnar på redditgrejs och längtar heeeem. Vi har typ två timmars vila när vi kommer hem. Det är inte tillräckligt!

Välkomna till peak psycho beteende frå nmaj!

 

April

Eller ”gärsmatta i Budapest”

 

Jag sitter på tåget till Kastrup. Det är äntligen påsklov och vi är på väg för en weekend i Budapest. Till och med mormor och farmor ska följa med, eller ”tanterna” som pappa säger. Det ska bli skönt att slippa den tråkiga, konstiga vardagen ett tag. Sagda konstighet håller sig kvar, för precis innan jag lämnar Sverige får jag ett SMS.

”Det är tumörer.”

 

Jag säger ingenting till någon om oron som krälar i mig. Det är en svår balans, men det går bra den första dagen. På andra dagen ska vi bada i varma källor och självklart får jag mens. Typiskt min jävla kropp. En smula mensvärk känns av och jag funderar på att ta en förebyggande ipren, men låter bli. Det blir nog bra, vi ska bara gå på marknad nu på förmiddagen.

 

Det går såklart inte alls bra. Marknaden är trång och det är folk överallt. Värmen är tryckande och jag glömde visst att värme gör mensvärk tio gånger värre. Jag går med mormor och hon märker att jag mår dåligt.

”Har du ont? Frågar hon. Det är allt som behövs för att paniken ska stegras. Jag kan knappt röra mig bland annat folk, värmen kväver mig och jag kan inte vara här i en sekund till.

”Jag måste ut!” säger jag och plötsligt går allt väldigt fort. Mormor försöker guida mig, men jag måste bara härifrån så fort som möjligt. Jag slår omkring mig med käppen på ett sätt jag aldrig gjort förut för att folk ska fucking flytta på sig.

”Men Emma”, ropar mormor förskräckt och försöker få mig att sluta. Jag slutar inte. Inte förrän vi kommer ut från marknaden och kan andas igen. Så fort vi är ute på öppen mark kollapsar jag på gräsmattan och gråter.

”Gör det så ont?” frågar mormor och det är synd om henne, hon vet inte alls hur hon ska hantera den här situationen. Jag gör det inte bättre med vad som ramlar ur min mun:

”Det är inte det! Hon … hon har cancer!”

Jag har inte ens själv förstått att det är därför jag spårar ur. Inte förrän jag säger det. Mormor förstår först inte vem jag menar, men jag lyckas förklara.

”Jaha, du menar du kompis?”

Och jag orkar faktiskt inte mer. Det går inte. Så jag säger det.

”Hon är inte min kompis! Hon är min flickvän!”

På en gräsmatta i budapest, storgråtande och med blodet flödande, kommer jag ut till min mormor. Hon reagerar såklart med att tvekande säga att vi borde ringa mamma och säga var vi är. Det har hon ju rätt i. De andra kommer snart med cola, värktabletter och choklad. Det blir en mysig fikastund i gräset till slut. Jag och mormor har aldrig pratat om vad jag sa på gräsmattan och jag vet faktiskt inte om hon kommer ihåg det.

Rubriklåt: last call for alcohol med hardcore superstar, en redig partydänga från igår

 

Haj från lilla soffan! Vi lyssnar på David Bowie och dräller och har det bra. Eller jag har det bra i alla fall, ska inte tala för nån annan. mamma sa precis "nu ska jag titta på min konstiga film, så jag stänger dörren" så man undrar ju vad fan det är om. Det var tydligen många konstiga ljud i filmen lol. Och jag ska berätta om igår, och då sov vi såklart massor för vi var jättttetrötta efter nattens tågande. På dagen skrev Stella manus och jag hade brutal ångest for no reason, men på kvällen var det party! Lilla fyllde ju 25! Så vi åkte till malmö och åt tapas med henne, team osby, Sam och hanna. Vi satt ute fast under tak, så vi hörde regnet smattra men satt i infravärme. Det var som ett växthus och jättemysligt. Vi drack sangria och jag åt jättttegott vitlöksbröd, patatas bravas med aioli (dog) och kycklingspett. vi pratade om ställen i malmö, gitarrplattformar (det måste man prata om lite då och då), min 30-årsfest och en massa annat, och sen drack vi jättegott vin och några åt efterrätt. Inte jag dock vilket ju var lite sjukt. Vi tog oss sen hem till Lilla för party! Hon blandade drinkar och vi sjöng puerto rico fyrstämmigt (!), åt sombreros och stjärnor och pratade om musik, leif gw (vi pausade musiken så Stella kunde göra sin bästa immitation), blindskvaller och ja allt möjligt. Vi sjöng massor och fick höra nya bangers, så livet var på topp. Fast alla har fått för sig att jag inte gillar tramslåtar? Jag har höga standards, det betyder inte att jag inte gillar det! Men det var en eminent kväll och sen körde vi hem och sov. Nej just det, en highlight jag inte får glömma var att Sam kunde hela texten till "glassigt". Det var: en resa. Och ja idag har inte mycket hänt, men jag och pappa pratade om att lämna huset inom en snar framtid. Vi får väl se hur det går med den planen.

Jaha nähä det blev varken stora eller lilla soffan. Det blev ett tåg nu istället. För vi fucking missade vårt tåg. Varför, undrar ni? För vi var spån och åkte färdis till centralen. Det var jättelånga köer och tydligen får taxibilar köra i bussfilen men det...gjorde han inte. Han stod dessutom stilla svinlänge för att släppa fram folk som ville gå över gatan. Så eeeeh ja vi satt i bilen i mer än en timme och missade tåget. Stella gick in i lösningsmode och hittade detta tåg, för jättemycket pengar. Jag ringde mamma och berättade och hon swishade hela summan för nya tåget. Då började jag gråta lol. Så vi spenderade kvällen på centralen. Satt på starbucks och drack varm choklad / äcklig macha-grej (de spelade bara taylor! bästa som hänt!), åt mcdonaldsmiddag och läste töntiga tweets på en bänk. Det var ändå mysigt och vi hann prata igenom en massa saker vilket var bra. Och nu sitter vi på det här tåget och allt suger. Stella är åksjuk och har spytt två gånger. Hon försöker sova nu. Jag har totalt flippat över Taylorbiljetterna, för tydligen! kan man inte byta namn på biljetterna om man inte har ett jättebra läkarintyg. Vi köpte ju biljetter i någon annans namn (av tråkiga ticketmaster-anledningar) och trodde det skulle vara enkelt att flytta över på någon annan, men nope. Tydligen inte. Så vi kanske inte kan gå. Någon säger att det går att göra två veckor innan konserten, någon annan säger att det inte alls går, ticketmaster är otydliga och jag håller på att tappa det helt. Jag vet inte vad vi ska göra. Jag måste kunna gå på konserten det g å r inte att inte! Men ja vi är på tåget som sagt och kommer hem typ vid 01. Det är ett jävla jävelliv vi har, min tjeja och jag. Jag vill bara sova och att allt ska gå lite jävla bra. Snälla.

Rubriklåt: Becky's so hot med Fletcher, en lesbisk banger för ni behöver fler lesbiska bangers okej

 

Klockan är tio över två, så det är dags att blogga. Dygnsrytmer kan dra nånstans. Och ja, idag var en dag, och först sov jag och sen jobbade jag med Lilla såklart. Jag försökte få henne att starta olika krig på sitt jobb, men det ville hon inte. Hon är trååååkig. Hon hävdar att jag skulle vara sämst att jobba med men hon förstår inte! Jag är otroligt trevlig så länge alla är snälla och bra mot maj! Men om de är funkofoba ankor kommer jag fucking slåss! Tur jag inte har ett jobb japp. Obs om någon läser detta som vill anställa mig: Jag är smart och anställbar och jättebra på att skriva men inte här på min chaotic ass blogg. Har ni tänkt på att jag legit aldrig skulle få ett jobb utanför det kreativa för man kan hitta den här bloggen? Det är lite läskigt faktiskt. Anyway...sen gick väl kvällen och vi gjorde tacos (jag blev sur på färsen men den blev god) och sen drev jag igenom chokladbollsgörande för det är så jävla gott har ni tänkt på det. Stella var tramsig och söt som hon alltid är och jag var bara halvt i taylor-psykosen. Just det, det var det bästa på jobbdagen idag, när det var fikapaus berättade jag all lore jag kunde från nya taylorskivan för Lilla. Hon fick veta en massa och jag insåg att jag nu måste gå igenom alla album för hon har ingen lore! Jag kommer i och för sig inte ihåg allt men ändån. Men ja, nu är dagen slut. Jag har slutat ha sinnessjuka mängder ångest det är fan trevligt. Och imorgon åker jag till Lund wooop! Med min tjeja! Så vi ses från antingen lilla eller stora soffan imorgon. Vilken av dem tror ni det blir? Jag gissar lilla. Fortsättning följer!

Hej hej dags att skriva totalt nonsens här i blågen. Här ligger jag och dräller och ska sova blablabla. Och detta har ""hänt"" sen sist:

-Jag har varit och skrivit med Leo igen. Det var en annan barista det tycker jag är orimligt! Hon kände ju inte ens igen oss!

-Jag har ätit Stellas otroliga fisksoppa. Det är det bästa jag vet längtar redan till imorgon när jag ska äta den.

-Jag har fått sämstiga nyheter och också bra nyheter. Jag är den vagaste bloggaren i hela världen! De bra får ni höra om snart, och de dåliga...bara är.

-Mest är jag djuuupt inne i min taylor-psykos. Såå jag kan skriva ett inlägg om alla mina taylortankar? Detta vill ni tyvärr ej läsa men jag funderar i alla fall på det. Det vore i och för sig svårt att sammanfatta i ett blogginlägg men ändån.

-Ni kan få ett litet smakprov: Det är så jävla sorgligt att jag relaterat hardcore till hennes relation med Joe och nu visar det sig att hon mest tyckte den var tråkig. Det är ju inte så enkelt såklart men jag får så ont i hela hjärtat. Men det är svinroligt att vi alla väntade oss the joe breakup album och hon bara eh nej jag har processat det, jag har väldigt mycket annat att prata om!

-Nä nu är klockan 2. sovdags fan. Just det, rubriken är från flashback forever. Jag är absolut en rutinerad älg.

Rubriklåt: Walls could talk med Halsey, som vi pratade om igår och den har exakt rätt unhinged vibe

 

Haj från natten! Jag har inget att säga. Kul va. För det har inte hänt ett skit idag. Jag har sovit och kollat på videor om nya taylorskivan (jag säger ju att detta är ett heltidsjobb) och drällt. Jag mådde rätt bra i början av dagen, men det vidriga kom tillbaka på kvällen. Verkligen out of nowhere också. Jag vet inte vad det är för livskris jag har men nåt är det. Jag försöker avgöra om det är rent kemiskt eller om jag faktiskt mår dåligt över något i mitt liv. Ja det är väl boendesituationen i och för sig. Det är svårt. Men jag vet inte vad jag ska göra åt det ens och allt känns bara dåligt. Liksom konstigt och fel och märkligt. Inget stämmer. Och ja det är typ det som är mitt liv. Jag åt i alla fall plopp idag. Det var gott. Och just det jag har bytt telefon! Det var så sjukt för man kunde synka telefonerna genom att scanna ett jävla moln på skärmen? Vi satt alla tre i chock över att vi var i framtiden. Telefonen ba ah det där molnet, då fattar jag! Det var sick in the head! Så jag kan ish använda den nya telefonen nu eller nä men jag kunde knappt använda den gamla. Jag kan i alla fall ansikta för att låsa upp den och det är inte så svårt som jag trodde, men fingret är bättre. Fattar inte att de tog bort det men det kanske behövdes för att de skulle kunna scanna random moln. Absurt. Det var allt från min deppiga värld denna natt, ses...imorgon säkert men då händer inte heller nåt.

Haj från natten! Här ligger jag och ska försöka sova snart. Jag mår ändå helt okej nu tror jag, men det är nog tillfälligt. Seriöst de här ångestvågorna som kommer nu är så sjuka i hela huvet. Men idag har också varit en dag och Onna kom hit. Vi poddade och det blev schlager på hög nivå, så det kan ni verkligen se fram emot. Om jag passade på att prata jättemycket om shirley clamp: absolut. Sen hade vi en liten kris, för Stella behövde egentligen gå ut och handla mat men hon hade jätteont i sin lilla mage, så det blev beställmat. ja två dagar i rad detta är verkligen både obra och unheard of i mitt liv men nu blev det så. Vi lyssnade på Onnas bästa kafferepet-historia och åt en massa jättegod grillmat, seriöst jag åt jättemycket. Det var livet. Onna var peak roastig in the best way och vi pratade om framtiden och allt möjligt, och när hon åkt chillade vi väl mest. Jag och Stella tramsade jättemycket om rubriken, för det är så ansträngande att leva i samhället. Det äääär det. Så ja, det är ändå okej att leva just nu, men det vidriga skovet är nog inte över än. Imorgon ska Stella köpa jättemycket choklad. Det behövs. Och snart kommer jag nog ha fattat den nya taylorskivan. Kanske. Då mår jag nog bättre för den tar extremt mycket plats i mitt psyke lol.

Rubriklåt: You're losing me med Taylor Swift, för den spelades på espresso house idag och den är amazing och det är taylordag idaaag

 

Sååå jag har kukångest så jag kan lika gärna skriva ett vanligt inlägg också. Jag funderar på om det finns något alls att blogga om igår? Ja just det, då började jag och Leo titta på nashville! Det är mycket drama jag har glömt och jag försöker navigera att spoila Leo lagom mycket lol. Sen åt vi soppa och det var typ det. Men idag var det skriväventyr igen! Jag åt mudcake till lunch som en rimlig person och skrev en myslig messenger-konversation...lite annat också men mest gaggade de på messenger, mina små karaktärer. Och sen var det fan albumdags! Först lyssnade jag på Annikas nya och då samlyssnade jag med Henrik och Lilla. Vi var väl inte floored tyvärr, men ett par låtar var bra. Sen försökte vi köpa maxmat, men det fucking ballade ur, så vi fick köpa två olika beställningar och blev olyckliga. Men det var taylortime! Hon släppte en motherfucking dubbelskiva på 31 fucking låtar och jag är unwelllll. Posty-colaben var meh, men den med Florence...herregud! Sååå braaaa! Jag tror att jag generellt är positiv till skivan/skivorna, men det är många olika känslor samtidigt. Och det är typ det som har hänt sen sist tror jag. Jag ska försöka sova nu för det är ju satanistiskt sent. Ni vet hur sen satanismen är, aldrig i tid ju. De har ju getter att offra i tid och otid tänker jag. Och ja, det var allt, godnatt.

Japp jag har en dipp, japp jag skiter till och med i mina bloggrubriker, nej egentligen är jag lika obsessive som vanligt men skit i det. Jag mår bara så konstigt. Allt känns otryggt och skavigt. Allt liksom betyder för mycket, vilket jag ju vet är en ångestgrej för mig. Någon skriver lite annorlunda och plötsligt hatar hen mig. Taylors nya album blir lite skeptiskt mottaget och jag får panik för jag vill inte att negativa känslor ens ska finnas. Jag vill bara att alla ska vara glada men jag är oglad så eh ja. Jag kan inte ens förklara känslan. Allt bara känns fel. Jag bara påminns om att ingenting är beständigt. Att vi inte alls vet vad vi kommer känna imorgon. Att ingenting riktigt håller. Att vi plötsligt kan skriva ett breakup album om någon vi trodde vi skulle vara med för alltid. Att våra vänner plötsligt kan tröttna på oss. Att vi plötsligt kan fucka upp våra relationer. Att det inte finns trygga platser. Jag är hemma men jag vill hem. Seriöst jag vill hem jämt för jag är inte trygg och det här är min tryggaste plats. För jag är fortfarande i världen och världen är otrygg. Den har vassa kanter och kalla vindar och ingenting är garranterat. Det borde det vara. Eh ja, jag mår inte särskilt bra. Så kan det va.

Rubriklåt: Only love can save us now med Kesha, från veckans cirkel-hopkok

 

Haj från köket! Här sitter jag och dräller och ska snart gå och lägga mig. Men jag har ju inte bloggat på två dagar ordentligt, så jag kan berätta att igår var jag och Leo på skrivfika. Jag hamrade ut ett kapitel om mackor och stelhet, Leo researchade och dessutom blindäventyrade vi till seven eleven så hon kunde köpa cigg. Det var ett starkt äventyr för vi var tvungna att gå över götgatan och det var: läskigt. Men vi lyckades! Och sen åkte vi hem och chillade väl, och på natten skrev jag ett helt poddmanus. Jag skulle bara börja lite, men jag hittade en riktigt bra podd och så bara blev hela manuset klart. Riktigt kingigt av mig ändå.

 

Men ja, idag...it's been hard som ni såg. Ibland är man bara objektivt sämst i hela världen och så får det va. Får liksom försöka gå vidare och bli bättre och blablabla det här behövde inte ni veta. Men jag jobbade med Lilla som jag bör och vi fixade en jättelång mening hon behövde hjälp med, åt damn suckers och jag skrev om alice cooper och sommarjobb. Så kan det va. Sen har vi tittat på mush,-finalen och tramsat, framför allt om omklädningsrum. Stella berättade att tjejer i hennes klass inte ville visa brösten, så de satte på sig bh:n utanpå tröjan och sen fick av sig tröjan under utan att visa brösten. Jag hämtade såklart en bh och testade, och det borde verkligen ha filmats. Stella instruerade och hetsade mig att inte råka visa några nips. Till slut sjöng jag "I'm coming out!" när jag lyckades få ur mig klänningen. Det var starkt. Och ja, det är ungefär vad som har hänt idag och igår. Nu ska jag tömma diskmaskinen och sen jävlar ska jag sova. Vi ses väl imorgon säkert!

Det finns inget som förbereder en på att vara den som gör fel. "Säg förlåt", they say, men det räcker ju inte. Det är klart det inte gör. Och vad gör man? Hur hanterar man att japp, this is all me? Det går liksom inte att gå runt med den vetskapen. För några år sedan gjorde jag det värsta jag någonsin gjort. Det följer med mig varje dag. Jag kan aldrig någonsin komma undan det. Och nu har jag gjort något annat jag verkligen inte borde gjort (inget stort drama obs) och håller fan på att tappa det. För grejen är ju att det inte är synd om den som gör fel. Jag får inte trösta mig själv, men det måste jag ju. Samtidigt kan jag inte bara vara arg på mig själv, för då hamnar jag i självhat. Då blir det självbestraffning och det är jävligt nära att tvinga någon att förlåta mig för att jag redan gjort mig själv för illa. Och så får man inte göra. Så vill jag inte göra. "Jag har inget att komma med", sa jag idag, "inget utom förlåt." och så är det ju. Jag har ingenting. Det är bara så läskigt att vara the bad guy. Hur vaknar man på morgonen och är the bad guy? Och jag kan inte tänka så för jag får inte överdriva! Jag måste chilla och bara försöka göra mitt bästa för att det inte ska hända igen. Det är så det funkar. Jag vet inte varför detta är så svårt men det är det. Så ja, jag mår ganska piss. Men det kommer ordna sig. Vanligt inlägg kommer sen osv.

Rubriklåt: Feel the light med Peach Martine, en låt jag typ hade glömt men påmindes om idag

 

Haj från sängen! Här ligger jag i nya lakan och känner mig som 1 king. Nya lakan är the shit. Men mest är jag svinhype för jag läste precis att billie eilish ska släppa en lebblåt snart! Jag längtaaar! Så jag är glad, men jag kan också meddela att jag inte somnade efter blogginlägget igår. För det är klart jag inte gjorde. Så jag gick upp och hade en te-, risifrutti- och hängstund med Leo. Vi pratade om "singelvänner" (såna som försvinner när de har en partner) och absurda breakups och sånt, och sen lyckades jag somna thank fucking crist. Så vi sov länge såklart, men tog oss upp och jag försökte koka ägg. Det gick...sådär. Eller ja det gick, men det tog hundratusen år! Jag förståååår inte vad jag gjorde för fel :( höll seriöst på att bryta ihop. Men till slut fick vi äggmackor och sen var det tomtalk med Robert. Vi försökte förstå den här bokens jävligt märkliga agenda, men det gick verkligen inte. Seriöst, den spårar ur på så konstiga sätt! Den är typ en propagandabok för att bo på landet och aldrig någonsin söka vård eller interagera med samhället? Det är absurt! Så vi hade mycket att prata om så att säga och efter det läste jag och Stella ut vår bok och lagade middag. När vi åt såg vi en av våra favoritdokumentärer och blev upprörda, men det var kul att se den för första gången igen genom Leo. Love it. Och ja nu är det natt och jag ska sova som en bäb, hoppas jag i alla fall. Jag tog i trä så ni vet. Godnatt bloggisar!

Rubriklåt: Ville med Jan Hammarlund, som vi hörde igår och jag och Stella sjöng varandras namn like the gays we are

 

Hej från supertrötta mem! Snart ska jag soooova men först blååååga. Och igår efter blogget var det pannkakstime! Vi lyssnade på riktiga bangers och tryckte i oss pannkakor från fucking himlen. "Oj vad många det blev!" sa Stella först. Sen...blev det inga över. Vi älskar pannkakor nämligen. Och ja vad hände mer på kvällen? Vi drällde väl tror jag? Och sen skulle vi sova, mennnn det fick inte jag. Sååå jag somnade lite innan 08 tror jag. Istället låg jag vaken och tänkte dåliga tankar, tittade på reddit och höll på. Och idag har inte mycket hänt heller. Jag har läst jättesorgliga kapitel till morgondagens tomtalk och blivit oväntat upprörd, Stella har bakat bullar (men hälften blev brända så nu är hon jätteledsen) och ja det har väl varit en vanlig söndag. Mamma och pappa har lite span på en stuga, kan jag nämna. De borde köpa den. Den verkar faktiskt lit så jag försöker peppa dem att inte vara så osäkra. "Hur mycket bidrar du med då?" frågade dem. En kram och tio kronor svarade jag. Rimligt. Just det nu kom jag på vad vi gjorde igårkväll, vi poddade! Det behövde ni väl inte veta men jag kom på det lol. Och det var nog allt tror jag? Nu ska jag duscha och sen sova som 1 bäb. Det här var ju peak ointressant inlägg, lyssna på jan hammarlund istället för att läsa min tråkiga blogg! Det är en order! Skoja det är det inte. Ses imorgon säkert!

Rubriklåt: Fuck you med Lily Allen, som vi lyssnade på igår för att hypa upp oss

 

Haj från balkongsolen! Här sitter jag med min jossebosse och har det fucking utmärkt. Jag trodde inte att vi skulle få nån sol idag, så det var fucking vinst! Och igår var det paaaaarty! Leo dök upp och vi lyssnade på peppiga låtar (eller åtminstone bra låtar) och Onna och Uni fixade mat. Det blev falaffel / vegansk kebab med pommes och kingig vitlökssås, så livet var bra. Vi pratade om mina karaktärer (Onna tror att hon kommer gilla den här boken mer än den förra och jag är nervöööös), vården och en massa queergrejer. Peaken på middagen var Unis eminenta uttalade om heterotjejer: "Heterotjejer har så låga standards, så det blir typ jultomten och någon som heter bengt!" Hen har så jävla jävelrätt!

 

Sen gick vi mot karaoken! På vägen fick vi höra allt om bögcaféet (det jobbar en bög där) och annat i Rågsved och sen var det dags! Jag tänkte först vara helt nykter, men Onna påpekade att "du kommer ju inte ut så ofta och då borde du unna dig ett glas" she's so right. Så jag drack vin och det var livet. Och ja, jag sjöng. Jag ville inte förstöra viben med att vara en sjungafinttjej, men onna kom på en kompromiss: Jolene! Så jag körde skiten ur jolene och det var det bästa som hänt. Nä okej men det var svinkul. Och här är några andra höjdpunkter:

-Den spanskspråkiga (kan man säga så?) tjejen som först totalt slaktade la camisa negra (in a bad way) och sen la gasolina (in a good way). Hon var kickass!

-Tjejen med kattöron som körde rebel yell med billy idol och var en ikoooon

-När en kille skulle sjunga och uni sa "han ser ut som en sån kille du gillar, Emma! En gitarrkille med långt hår!" jag konstaterade att njä, han verkar för glad för mig, men det var ändå otroligt.

-Skriksång till total eclipse of the heart och you oughta know och en massa annat som var amazing!

Så ja, livet var fucking bra. Jag älskar karaoke och queers och att vara out and about! Vi åkte hem i rimlig tid och åt natt-lasagne (Stella hade lagat mat på kvällen så nej vi lagade ingen lasagne på natten) och sen sov vi. Idag har vi sovit en massa, haft kaos med välta matlådor och grejer och nu sitter jag här. Det är liiiite kallt men mest soligt. Det kommer bli rövkallt nästa vecka igen so it works. Och ja, vi ses väl imorgon bloggfolk!

Halloj från Onnas soffa! Vi lyssnar på mord och snart blire partaj, men först ämnar jag blåga om mitt ganska så händelselösa liv. Igår vaknade jag sent och innan dess drömde jag att jag slog ihjäl folk för att de kallade mina kusiner för slampor... Hela drömmen gick ut på att jag skulle bli människa igen efter mordet och be om ursäkt till alla anhöriga osv. Sååå jag mådde obra igår så att säga. Det gjorde Stella också, men vi åt korv med bröd och tramsade. Hon läste kommentarer på receptsidor och de var orimliga, men rubriken var en jag hörde fel på. Jag är orimlig. Sen lyssnade jag på girl in reds nya skivaaaaaa och sov som en sten, och lyckades vakna idag vilket var 1 bedrift. Och idag har jag varit här och drällt, fått sooool i trädgården en stund (wiiiii!) och skrivit om jävligt dryga kompisar, och nu kommer Leo woho! Nu blire partay!

Rubriklåt: Running med Maria Mena, bara...en deppig låt för jääää

 

Haj från wiplashvärlden! Igår bloggade jag för att jag mådde så bra, idag mår jag sääämst. I do try. Men vi tog oss ju iväg och skrev igår och det gick väl ganska bra. Jag kämpade mig igenom ett kapitel och skrev om sushi och katter och grejer. Vi kom hem och jag lagade kitza efter bästa förmåga. Jag försökte lägga på tomater och skinka och skit, vilket låter som ingenting men är jättejävlasvårt. Jag kämpade på och det blev gott, och på kvällen drällde jag väl antar jag? Och idag har jag jobbat med Lilla som vanligt. Hon traumatiserade mig som alltid, jag skrev skit (det sög) och det var en bra tid. Sen har dagen gått och jag har kramat min tjeja, mått dåligt och tittat på videor. Nu ska jag äta mer kräm. Jag åt kräm men jag behöver mer kräm för att inte vara ledsen tror jag. Egentligen behöver jag en jävla chokladtårta men det är väl för mycket att begära i det här jävla landet. Aja nu har jag blågat det var väl bra.

Haaaj från balkongsolen! Såhär, jag har knappt något att prata om och borde absolut vänta och göra ett bättre blogg ikväll, men jag kan inte låta bli att balkongblogga för det är så satans fint väder. Jag är lide stressad över hur vi ska få in diverse katter när vi ska åka om en liten stund men deeet är en senare fråga...om tio minuter typ men ändån. Det är värt att slola ju! Det blir dessutom kallare imorgon så man måste ju för fan passa på. Och vad har hänt sen sist..mest har jag och Stella läst i vår quick-bok. Vi fick många starka känslor och önskade livet ur diverse män, men den enda som faktiskt är död ville vi som vanligt återuppleva. Lasse (som inte ens heter lasse) borde alltid få leva! Vi kallar honom lasse för jag fick för mig att han hette det när jag inte kunde nånting om quick lol. Hannes heter han och han är the man. Eller var, men ja ni förstår. Nu kom Leo ut för att ta en liden cigg. Så ska man ha det. Men ja, något annat som har hänt är att Stella har lagat apelsinkyckling. Bästa nya rätten i år for sure, alla älskar den. Var det den Lilla var så skeptisk till? I så fall har hon fel. Vi åt denna med stor passion och sen prinsesstårterester för såna fick vi med oss. Vi fixade hemma och fick lite jävla ordning i köket och badrummet woooop, och idag har Stella varit i skolan och jobbat ihjäl sig igen. Jag och Leo har sovit, varit rasande och sen ätit lunch och diskuterat skriv. Då sa jag rubriken, nnär vi pratade om folk som planerar hela boken innan de börjar skriva. Det gååår ju inte för jag känner inte karaktärerna ens! Jag letade upp ett planeringsdokument för en bok jag inte skrev och där skrev jag tydligen "en riktig jävla smålandstös. lol man använder inte tös i småland." som karaktärbeskrivning. Rimligt osvosv. Fan nu måste vi snart gå! Jag vill vara i soooloen! Men ja det var dagens lilla hej från solmem, ses imorgon från inte-solmem!

Rubriklåt: I wanna get better med bleachers, för jag såg en amazing intervju med Jack häromdagen och har också mått pisssss lately så eh ja I do wanna get better

 

Haj från...balkongen! Det är just nu lite småkyligt för solen gick i moln, men den kommer nog tillbaka snart hoppas jag. Leo och jag sitter här och dräller på bänken och lyssnar på våra respektive grejer. Det är ett chill liv och när solen solar vill jag typ leva yay. Det har jag inte velat så mycket för närvarande. Igår bara attackerade ångesten mig och exakt allt kändes värdelöst, särskilt jag. Ooo nu kom solen tillbaka! Lämna mig inte solen! Anyway...jag mådde värdelöst som sagt, men vi tog oss iväg för söndagsmiddag hos Helena med alla tillhörande bröder. Det var hela tre bröder! Sjukt i huvet! Jag fick bubbel eller "sprattelvin" som Helena sa och vi uppdaterade oss om varandras liv allihop. Sen åt vi röding (amamam) och pratade om universitetet, gamla modem (Erik visste inte vad detta var för han är 1 bäb), fattiga författare och en massa annat. John (broren jag träffat minst) var hilarious med uttalanden som "jag är inte så förtjust i tyska barn" (alternativ rubrik) och "vad är samarbete?" med den mest genuina tonen. Ändå starkt. Vi fick prinsesstårta och kladdkaka, för Helena fick båda när hon fyllde 65 nyligen (av affärer), och jag åt ihjäl mig på dessa för alltså amamamam. Oväntat gott på samma tallrik dessutom. Vi lyssnade lite på David Bowie (tydligen Helenas favorit) och sen åkte vi hem och jag hade massiv ångest igen. Men jag var tyvärr tvungen att skriva ett söndagskapitel, så jag satt uppe till 02 och tvingade ur mig ett kapitel. Det sög. Men jag försöker må lite bättre nu i alla fall. Det går...sådär. Det är väldigt svårt att leva men så kan det va ibland.

Rubriklåt: Vänner med newkid och Myra Granberg, en fin liten låt som vi lyssnade på igår

 

Haj haj! Jag tänkte blogga typ i eftermiddags men nu är klockan midnatt...aja. Jag ska berätta om mitt partyande med Linus! Efter mitt förra blogg lämnade vi hemmet och åkte till Kista. Vi köpte cidrar och grejer på systemet och sen skulle vi till puben, men vi stannade när vi båda hörde någon ropa på Linus. Turns out att det var en värvare från nån välgörenhetsorganisation som absolut inte ropade på Linus lol. Han var dock trevlig och vi pratade en stund om engelska vs svenska och sånt sååå it works. Men till slut kom vi iväg till lord pub (fast det står pub lord på internet? what?) för dryck och prat. Vi skålade för viktiga saker, pratade om ännu viktigare saker (jag är vag japp), diskuterade böcker båda inte hade läst (och också min bok) och hade det bra. Vi fick hjälp av en väldigt full tant (hon var väldigt stolt över detta lol), åt pommes och drack goda drycker, så allt var a++ måste jag säga.

 

Vi kom sen hem och åt fryspizza och hängde. Leo uppdaterade oss om the crazy life she leads och sen var det partytimes helt enkelt. Shots hände i mottliga mängder, videos skickades till folk, väldigt mycket sång sjöngs (har inte sjungit så mycket på jättelänge!) och ja, det var bra att leva. Stella lagade en stol under festandet, vilket jag spontant anser är mycket rimligt, och Linus försökte se våra tavlor. En ballerina såg ut som en spindel och en ängel som en sköldpadda. Han är orimlig. Men plötsligt var det mitt i natten och sovdags, vilket var jättetråkigt.

 

Linus åkte tidigt imorse och sen har det varit ultimat sovdag. Vi har gjort lite sysslor mellan varven, fått i oss mat och handlat mat ännu mer motvilligt. Dagens peak var när vi tramsade under handlandet och jag sa "...färs" efter alla matar Stella sa. Det...makade nästan sense från början lol. Vi är orimliga tjajor men så kan det va. Nu dräller vi i soffan och jag ska hämta te, så ja vi ses imorgon I suppose.

Rubriklåt: Irresistible med fall out boy och demi lovato, en banger vi hörde igår

 

Haj från maj och Linus! Eller han säger inte haj men han är här och gaggar om olika föreningsgrejer. Det är rimligt. Och jag ska blogga innan vi drar ut på äventyr och det ska bli om gårdagen (shocker). Då lagade vi fattiga riddare amamam! Men det är så sjukt, för både Stella och Henrik gör liksom actual pannkakssmet som de doppar brödet i? Jag tycker man ska doppa i ägg men okej! De var i alla fall jättejättegoda och jag åt ihjäl mig, vilket var bra för jag var supermegahungrig. Och efter lite musiklyssning och tramsande var det poddtime! Det var mitt längsta manus hittills och vi verkligen gick all out, men jag tror vi hade kul. Stella mordhotade folk vilket väl alltid är ett bra betyg tycker jag. Efter podden fångade jag och Henrik våra sista moments med mer musik, kladdkakerester (jag visste inte att vi hade dem och skreeeek) och samtal om språkinlärning, våld och en massa annat. Men sen skulle vi sova buuuuu, vilket vi lyckades med, och Henrik åkte iväg på morgonen ännu mer buuuuu. Men jag och Stella har sovit som stockajävlar och nu är som sagt Linus här, på tredje försöket! Nu blir det partyyyy!

Rubriklåt: Okej med Annika Norlin, som verkligen passade det här hushållet igår...just listen to it

 

Haj från maj! Just i detta nu är jag ensam hemma, men både Stella och Henrik är på väg hem. Jag skulle också ha åkt till stan idag, men det blev inte så, vilket suger för nu mår jag bra och hade lätt kunnat åka lol. Aja, igår...mådde vi alla sämst som jag sa. Vi var så trötta och ledsna och små :( Men Stella var queen och gjorde paj! Den var a++ såklart och vi tittade på mush. Min favorit åkte ut :( Det var tyvärr på tiden men ändån. Sen blev mitt humör knappast bätre, för jag bänkade mig för researchdokumentär. Det här är mitt längsta manus någonsin och jag är redan stressad över längdne på avsnittet, och då har jag ändå valt bort en massa. Det kommer bli: En resa. Nu kom Stella och Henrik hem samtidigt, sjukaste jag sett! De var alltså på olika ställen. Anyway, efter lite dräll och babbel var det sovtime, eller...inte för mig då. Jag låg vaken, fick tråkigt, lyssnade på fördomspodden och drällde, och vid halv sex vaknade min stackars tjeja med magkatarr. Så vi gick upp, åt yoghurt och tyckte vansinnigt synd om oss själva. Jag lyckades somna vid halv sju, men Stella somnade inte om :( stackars liten! Och idag har inget hänt, jag har inte sovit men vilat och preppat inför podden. Det kommer bli en resa, det är ett som är säkert.

Rubriklåt: Too much med girl in red, som vi har lyssnat massor på och saaaatan vad taggad jag är på skivan nästa vecka

 

Hej från en spillra av en människa! Vi är alla fucking vrak idag av oklara anledningar så det är inte lätt att vara vi. Men igår var mysligt och jag och Henrik släpade oss iväg till ica i snöstormen. Det är fucking kriminellt att det är snö i april och också att det ska bli varmt i helgen jag legit förståååår inte! Men vi köpte vikitga saker och var ändå ute en stund så vi kände oss som vinnare. Vi lyssnade på flashback och hade det bra, och på kvällen gjorde Henrik en eminent kladdkaka. Den var seriöst a+++ med extra mölkchoklad och allt! Amamamam! Vi åt denna och drack fancy äppelcider, jag researchade och det var väl okej att leva men alla var lite stressade och jävliga.

 

Idag vaknade vi ytterst motvilligt och jag jobbade med Lilla. Jag var väääldigt svårstartad, men till slut lyckades jag få ihop en bråk-text. Vi skrattade jättemycket åt att Stella sa "bög" och Henrik direkt sa "vad sa du?" som om hen svarade på tilltal. Det var inte så men det lät så och vi var underhållna. Lilla kämpade med teknik och döpte om sina kollegor till alla möjliga namn, och efter jobbet och en läskig fryspizza hade jag och Robert tomtalk. Vi försökte förstå författarens beslut (det gick inte!), jag skapade en konspiration och mest bävade vi inför de nästa kapitlen vi ska läsa. Det kommer bli bäckmörkt. Jag olängtar. Och nu är det nog fan dags att skärpa sig och få lite ordning i det jävla köket tror jag bestämt. När ska vi vakna idag egentligen? Aldrig verkar det som.

Rubriklåt:Stanna tiden med Linnea Henriksson, från veckans cirkelskiva och vi hörde den igår, sen att ha en så vårig låt när det fucking snöar ute är väl blasphemy men man kan inte få allt

 

Haj från maj och Henrik! Eller jag Henrik säger väl inte haj men hen sitter bredvid maj så det blev så nu. Vi lyssnar på musik och dräller och funderar på om vi borde ge oss ut i snön för att "det är bra att vara ute i luften" och "köpa nåt gott". Vi får se om vi orkar faktiskt göra det men det vore nog bra. Men igår kom, som tidigare nämnt, Skogiiiis hit! Kan ni ens förstå hallå! Hon var inte här så länge tyvärr och vi hade inte ens vin att bjuda henne på, vilket är homofobt samt bifobt, men vi hade det mysligt ändå. Stella gjorde sin eminenta jordärtskockssoppa och vi pratade om våra liv, Skogis och henrik fick träffas (fast de känner ju varandra på interwebs) och vi pratade om orimliga släktingar, oväntade graviditeter (ingen av oss obs!), dömmande vänner och en massa annat. Soppan var såklart jättegod och sen åt vi chokladpudding som man bör (Henrik trodde inte att hen gillade chokladpudding men det gjorde hen!) och då pratade vi en massa om Skogis ex och hur vidrigt allt var i det. Inte allt, men ja ni fattar eller inte inte vet väl jag. Så det blev långa samtal om missbruk och medberoende och gaslighting ovch sånt, även när Skogis (tyvärr) hade åkt. Jag och Henrik lyssnade då på kent för att hitta fler låtar jag skulle gilla (det gjorde vi!) och jag skrev ett ytterst motvilligt kapitel. Vi pratade då också om en massa deep shit mellan varven, som vi gör. Älskar Henrik så ni vet. Det blev sent och idag har vi sovit, lyssnat på musik och ätit basically. Jag åt en jätteläskig paj från ett annat märke :( men det gick att äta faktiskt! Stella har precis kommit hem från skolan och är en spillra, så jag ska trösta henne nu tror jag bestämt. Ses imorgon ungdomar!

Rubriklåt: This is me trying med Taylor Swift, säg en bättre rad om ni kan

 

Missbruk, you guys. Det är så jävla jävelkonstigt. "Missbrukare är inte ens ett ord!" ropade jag innan idag. Det är lite oklart vad fan jag menade med det nonsenset, men jag tror jag menade att missbrukare är en så oklar term. Vad är det för något ens? Man hör om folk som har varit missbrukare eller som "har alkohol/drogproblem". Men aktivt missbruk existerar liksom inte i världen. Ingen pratar om sig själv som missbrukare, fattar ni? Eller jo, men då bor de på gatan. Det krävs liksom så jävla mycket för att det där ordet får användas. Men ändå är det så jävla närvarande. Ändå vet jag hur rädd jag har varit för att hamna där. Jag är fortfarande rädd. Alkoholen ropar fortfarande på mig. Och då måste jag enligt de flesta sluta helt, men det gör jag inte. För det är inte så enkelt. Men jag vet verkligen inte när jag ska sluta vara så rädd. Och så hör jag mina närmaste berätta om att leva i det där. Att inte veta vad som är verkligt, att inte ha trygghet, att ingenderas närmaste inte minns viktiga saker, att vara rädd hela tiden. Blä jag har inga smarta takes men missbruk skrämmer skiten ur mig. Det är en sjukdom men också ett beslut men också en sjukdom jag förstår inte ens. Och om det är en sjukdom, när blir man sjuk? När går gränsen? Om det är ett val, när väljer man det? När slutar det vara ett val? Allt är så luddigt och rörigt och de flesta vet inte förrän i efterhand. Jag har ingen aning. Allt är så läskigt. Alla gör det så svartvitt men det är ju allt annat än det. Jag förstår inte. Det var nog det jag hade att säga i ämnet. Får bara total panik.

Rubriklåt: Idioter med Markus Krunegård, som vi lyssnade på igår och alltså bra fråga

 

Haj från hemma! Här sitter jag och dräller, Henrik vilar och Stella värmer te till sitt fejs. Det är tryggt och nällt här men herrrregud vad trött jag är. Både jag och Henrik är spillror idag så kan det va. Men ja igår kom vi hem och Stella föll i säng för en marathon-nap, men jag hängde med Henrik och Leo. Vi åt olika matar och babblade om en massa trams, de rökte och allt var i sin ordning och tryggt. Så sjukt att komma hem och så var de här! <3 Jag vilade lite och på kvällen köpte vi maxmat amamam. Vi pratade då om vad man säger när man låter munnen glappa fritt och Henrik sa den alternativa rubriken "det är därför det lätt blir penishäst". ...det blir det inte bror that's just you. Men ja vi åt och lyssnade på mörd och babblade, och sen hade jag och Henrik peak umgänge med musik, trams och babbel. Det är verkligen så sjukt att umgås med Henrik för det är liksom...som att andas. Man bara säger vad man vill och gör vad man vill. Igår gick vi till exempel igenom alla drinkar vi kunde och Henrik fick gissa vad det var i dem. Det började med att hen frågade "är rom...gott?" och det var en svårbesvarad fråga så det ledde in på drinkar och grejer. Ändå mysligt. Och ja, idag är alla spillror och Leo har lämnat hemmet, men snart! Kommer! Fucking! Skogiiiiiis!