hopelosthead

Japp, jag är sjuk igen. Och hade inte ens ork till en kul rubrik, då är det fan illa! Igår blev jag sjuk från ingenstans (som man brukar I guess): mest ont i halsen och jättemycket feber. Men alltså satan vad rädd jag blev direkt. Panik fick jag. Tänk om jag blir sådär sjuk igen som i somras? Tänk om jag börjar hosta igen? Inte kan sova? Har så ont att jag måste gå på ipren round the clock? Tänk om öronen flippar ur igen? Paniiiik! Jag vet seriöst inte hur jag ska hantera det om det blir så. Men idag har jag mest haft en sjuhelvetes feber. Har mest legat i sängen och typ halvsovit, somnade aldrig på riktigt men låg vaken och tänkte nonsenstankar och drömde utan att somna. Fucking trippy ifall ni undrar. Vi har också börjat med en ny dålig bok, som handlar om...hundar som ska ligga. Människor också men ändå what the fuck. När jag har orkat ta in information har jag också researchat, eller ja mest har jag sett så mycket bättre lol. Det är faktiskt en del av min research så det får man. Och ja, jag hoppas att jag blir frisk asap för jag har inte fucking tid att vara sjuk och dessutom går det inte en minut utan att jag känner att jag är en dålig flickvän. Det finns alltså 0 anledning till detta men jag är störd. Stella är frisk hittills, absurt nog. Får väl se hur det går. Nu ska jag dricka upp mitt te och min juice (jag älskar juice varför är det så gott när man är sjuk?) och sen sova som en jävla sten. Ska sova mig frisk dammit.

Rubriklåt: I, carrion (icarion) med Hozier

 

Okej jag tänkte blogga typ i eftermiddags men det blev inget så jag bloggar om gårdagens äventyr nu istället. För då var det ju dags för konsert! Vi åkte till globen och åt middag på brödernas, och efter en stund kom Alice och hennes mamma och joinade oss! De skulle också se konserten så vi sammanstrålade för vin och häng. Mamman var jättemysig och vi pratade om våra bästa skämt, deras fantastiska kompis som hade köpt vin och choklad till deras hotell (!) och allt fruktansvärt de varit med om de senaste dagarna, vilket verkligen var a lot, men de var roliga om det och vi hade väldigt kul. Hade lätt kunnat sitta där hela kvällen och pladdra med dem. Alice forever!

 

Men det var showtime! Vi gjorde misstaget att inte gå på toa på restaurangen som idioter, så vi stod i den lååånga kön och samtidigt började förbandet. Jag fick ett smärre meltdown och blev så stressad att jag tuggade på snöret till min käpp, så eh jag är en normal person. Men vi fick till slut komma in och då satt några jävla spån på våra platser! Och när de upptäckte det vägrade de flytta på sina rövar innan de hade hittat vart de skulle gå, så vi fick bara stå där och vänta. Vi mådde obra. Men liiite fick vi se av förbandet, the last dinner party, och vi tror att det var ett lebb-band! Åtminstone någon i bandet var lebba tror vi! I pausen hypade vi paret framför oss där den ena (som gav otroligt ickebinära vibes) hade ett örhänge som var ett mini-mossterrarium och jag hypade att de spelade stick season som pausmusik, och sen var det hozier! Såhär var det:

-Tre av körsångerskorna fick solobitar. Tre! Vi är kära i dem. Stella är mest kär i den rödhåriga och jag är kär i Larissa. Hon spelar cello.

-Rubriklåten och cherry wine var så fina och akustiska och meeep!

-Att höra en publik sjunga take me to church är...en resa.

-De nya låtarna är så sjuka! Har absolut underskattat dem!

-Han mellansnackade så satans gulligt. Och irländskt. Älskar.

-Att kyssa sin tjej till work song live är en speciell upplevelse yall. Fast någon svimmade. Det var slorgligt!

 

Vi åkte hem och eftersom vi körde kunde vi åkte till MCDonalds och köpa nuggets. Så vi satt i bilen och åt nuggets och filmade en konstig vlogg till vår patreon. Det blev väldigt genuint och alla borde bli patreons för att titta för vi är roliga och märkliga. Så vi kom hem, läste klart vår töntiga bok och sov. Och idag har vi mest sovit, men på kvällen åt vi tacos och läste en dålig bok till. Den var jättekort så vi läste hela nu. Den var absurd! Det var basically erotica, men ibland hashtag feminism och ibland jättegrova övergrepp (med flit alltså, inte typ fifty shades style), och ibland helt wild scener...typ plötsligt hade huvudpersonen en syrra och de hade en jättetoxic relation som vi aldrig fick höra om innan eller efter? Plötsligt låg hon med sin kvinnliga bestie och inget mer hände med det? Och vi fick basically läsa om ett helt liv fast i små chunks, vilket typ var snyggt, men jag har så många frågor! Vi fick basically inte veta nånting! Jag förstår ingentiiing! Så nu har jag ont i huvet och kan inte sluta tänka på det, och det är sent och vi borde sova men det vill vi inte lol. Men vi har haft det bra som ni ser, ses imorgon säkert!

Rubriklåt: Vinterkärlek med alla fagra, som jag återupptäckte nu när jag letade efter en kall låt att ha som rubrik och dessutom är det en Lilla-låt och jag saknar henne hundra miljarder!

 

Haj haj från vinterjäveln! Seriöst det är så kallt ute varför är världen såhär. I do not get. Och jag kan inte ens vara inne hela tiden utan det är äventyr varje dag! Igår var äventyret fölsedagsbrunch för Jennie och Linn. Stella körde genom den läskiga snön, så hennes vanliga byta-fil-pip ersattes med långa rop av rädsla. Det tycker jag är rimligt. Vi tog oss till stället och från parkeringen, och bara på den promenaden var jag så kall att jag bara kunde göra väsande ljud en stund efter att jag kom in. Rimligt. Men väl inomhus träffade vi Emelie, aka my disability partner for the day. Hon har brutit foten och är basically stillasittande, så jag höll henne sällskap och vi satt på en bänk konsekvent. Det blev mat och bland annat var det mosamat på spett! I'm sorry hur jävla smart är inte det? Det är liksom det godaste ever...på spett! Ska lätt ha detta på min 30-årsfest. Kom ihåg detta Emma. Och eftersom det kallades brunch (fast det var på eftermiddagen) fanns det också pannkakor med nutella! Amamamamamam! Vi åt och pratade och hade det bra, och sen var det melodikryss fast om fölsebarnens liv. Vi fick alla rätt för vi är kingar och jag kunde alla svar för jag är savage. Trots att jag inte känt dem så länge, men också det var ganska lätt. Vi fick också sjuka mini-kladdkakemuffins som var det godaste jag någonsin har ätit, och det fanns källarbacken-bubbel till Stellibelli! Perfekt!

 

Vi tog oss till bilen igen (seriöst all transport kändes som en omöjlighet lol) och åkte till vår bästa klasse-olle för att köpa lådor och en enorm ram. Älskar att kunna göra ärenden med bil! Vill aldrig lämna tillbaks den nej. Och sen åkte vi hem och tinade upp oss saaaakta men säkert, och såg så mycket bättre såklart! Här kommer takes:

-Jag var seriöst besatt av att Omars låt borde vara en duett. helst med en kille men en tjej där det känns platoniskt funkar också.

-Jonathan...Jonathan. Daaaamn. He just did that. Slut på take

-Staffans låt hade bra vibes, men både jag och Robert reagerade ovanligt starkt åt hur han använde ordet blind.

-Per är en sån gullungel! Och hans låt var kickass!

-Tvåspråkig Ellen! <3

 

Så det var en myslig kväll, och sen läste vi bok och jag kände starka känslor om en massa olika saker. Seriöst, jag hade olika känslor om typ fyra olika saker samtidigt. Mycket som händer i huvet jao. Och sen har vi sovit och drällt, och snart är det dags för dagens äventyr! Fan vad lit det kommer bli!

Rubriklåt: Cast iron skillet med Jason Isbell, en vansinnigt fin låt som jag hör exakt nu

 

Hej från en mem som snart ska åka! Jag måste alltid blogga i absolut sista minuten det är faktiskt regel på det. Och igår var vi på biläventyr! Vi lärde känna hyrbilen (den är inte lika cool som den förra rip) och åkte till Rågsved för att plocka upp Onna och Uni. Vi körde till högdalen (eller högdagel som jag skrev först lol) och där gick vi på deras enorma second hand! Där fanns jäääättemånga glas! Som jag fick titta på! Det var konstiga fotar, mini-ölkrus, stora ölkrus (men inte tillräckligt stora för onna) och en massa annat. Vi blev besatta av att folk lämnar in turistskit där, så vi tyckte att man borde köpa bali-shotglas, I love new york-kopp, brasiliens flagga osv (allt detta fanns) för att mindfucka folk att tro att man varit på de ställena men så har man inte det. Bästa pranket. Folk har dessutom lämnat in diverse medaljer och pokaler, vem fan köper någon annans medalj? Det tyckte vi också att man borde köpa, för att pranka folk ännu mer. Typ femton medaljer / pokaler i femton olika sporter. Ikoniskt. Men Stella köpte faktiskt något, nämligen två gulliga sälar i porslin som kramades! Sen såg hon en till säl som var ensam och ville köpa den för det var synd om den, men vi lugnade henne med att den faktiskt hade en flodhästkompis precis bredvid sig. Onna ansåg att vi behövde gå i terapi. Det ansåg inte vi.

 

Vi gick till en pizzeria och åt middag, och de hade så goda pommes! Det kände jag att jag behövde säga faktiskt. Där pratade vi om sviniga killar vi känt, mikrofoner (vi! har! köpt! mickar! nu!) och en massa annat jox, och sen körde vi hem dem och åkte hem. Mycket bra äventyr! Väl hemma vilade vi och sånt, men såg också på spåret. Det var svårt och vi var dåliga, men åtminstone ganska kingiga på resorna. Sen läste vi mer i vår nya dåliga bok (som tyvärr inte är så dålig utan mest konstig och ibland bra), och sen har vi sovit...eller ja för mig tog det ett bra tag för jag hade en jävla ångest. Slutet av november hörni det kan fan brinna i helvetet. Men nu är det dags för dagens äventyr fuck yeah!

(Uppgiften var att skriva om en sann händelse och sen göra fiktion av den.)

 

Jag måste komma ihåg att inte duscha för länge nu. När jag är så här trött vill jag egentligen stå i det varma vattnet och vakna till, men jag hinner inte idag. Bussen går om en halvtimme, eller ja det var en halvtimme när jag gick in i duschen. Nu är det väl ännu mindre. Så jag stänger motvilligt av vattnet och böjer mig ner för att plocka upp schampoflaskan. Ryggen är stel, som vanligt. Ska det vara så här att bli äldre? Stel överallt och bråttom hela tiden. Det är fan miserabelt att leva. Okej, kanske inte miserabelt, men kul är det fan inte.

 

Det ringer på dörren. Klockan är halv åtta på morgonen och det ringer på dörren. Vem i hela helvete är här och vad vill dem? Jag tackar valfri högre makt för att Freja inte har åkt till universitetet än och kan öppna.

”Hej”, säger en mansröst, ”ventilationskontroll!”

”Eh jaha”, säger Freja och låter lika totalförvirrad som jag känner mig.

”Ni har fått lapp i brevlådan om det.”

Det har vi absolut inte fått, men Freja säger inte emot. Hon säger ingenting, men det borde hon verkligen ha gjort, för i nästa ögonblick öppnas badrumsdörren.

”Jag tänker att vi gör som i den förra lägenheten”, säger mansrösten och en andra röst mumlar jakande. De verkar inte ha märkt att jag står i duschen. Draperiet är ju fördraget, så det är klart de inte märker. Ska jag bara stå tyst och låtsas som ingenting? Det skulle jag kanske kunna, men jag har ingen aning om hur lång tid en ventilationskontroll tar. Och tänk om de behöver kolla något i duschen? Finns det ventiler i duschen? Det lär det väl inte göra, men vad vet väl jag? Och det vore ännu jobbigare om de plötsligt upptäcker att det står en naken tjej bakom draperiet och väntar, psycho-style. Jag måste alltså ge mig till känna.

”Jag står här och duschar så ni vet”, säger jag och skrattar lite för att visa att det inte är någon fara. Höjden av osolidarisk roomie att inte meddela de stackars hantverkarna.

”Oj!” ropar den första rösten. ”Jag trodde att jag hörde någon, men jag tänkte att jag var galen.”

Jag skrattar och tänker säga något mer, något lagom kul så att det känns okej för dem, men jag hinner inte.

”Du kan ju vara galen ändå, i och för sig.”

Kroppen förstår innan jag gör det. Jag skulle känna igen den rösten var som helst. Det var tio år sedan jag hörde den sist, men kroppen vet och då vet jag också. Jesper. Jag står naken i samma rum som två män och det visar sig att en av dem är Jesper motherfucking Lundquist. Jesper, den enda jag tänkte på i tre år . Han som dykt upp i kaotiska drömmar i hela mitt vuxna liv. Sist jag träffade honom var på studenten, på en märklig fest där jag bestämt har för mig att jag sa något fylle-ärligt om att jag älskade honom. Efteråt tröstade jag mig själv med att han nog inte tog bekännelsen på allvar. Alla säger väl att de älskar varandra på studenten. Sen dess har jag inte sett honom och nu är han i mitt badrum och kontrollerar ventilationen.

”Det här går fort”, säger mannen som inte är Jesper. Jag inser att jag fortfarande står med schampo i håret. Det känns absurt att fortsätta duscha när de är här, när Jesper är här, men jag kan ju inte bara stå här heller. Så jag sköljer ur håret och försöker andas någorlunda normalt. Det går helt okej när vattnet dränker ljuden, men innan jag hinner hindra mig själv stänger jag av och sträcker mig efter balsamflaskan.

”Vi är klara här nu.”

Jespers röst resonerar i hela mig. Jag böjer mig ner för att plocka upp balsamet. Kroppen glömmer de senaste tio åren och hela världen flimrar till. Tyvärr flimrar världen till samtidigt som jag böjer mig ner. Golvet glider undan och jag landar med en orimligt hög duns.

”Shit”, säger Jesper och jag hör att han står precis utanför draperiet. ”Hur gick det?”

Jag är på väg att säga att det gick bra, men när jag försöker resa mig upp märker jag att det inte gjorde det. Min vänsterfot ligger i en jävligt konstig vinkel och jag kan inte stödja på den. Jag biter ihop för att inte skämma ut mig ännu mer än jag redan gjort, men när jag försöker stödja på foten skriker jag rakt ut av den oväntade smärtan.

”Behöver du hjälp?” frågar Jesper och samtidigt hör jag den okända mannen springa ut och in i rummen.

”Hennes kompis har åkt”, ropar han. Fuck, Freja har dragit och nu sitter jag här: På mitt duschgolv, naken, med en pajad fot och med min stora gymnasiekärlek någon decimeter bort.

”Det är lugnt”, får jag fram. Nästa smärtutlösta rop, när jag försöker ställa mig upp ännu en gång, bevisar att jag ljuger.

”Alltså förlåt”, säger Jesper, ”men om jag ska kunna hjälpa dig måste jag…”

Och Jesper drar undan draperiet. Jag tittar upp från min ynkliga position och möter hans blick. Fast det har gått tio år ser han precis ut som jag minns honom. ”Vacker” är det första ordet som dyker upp. Han är vacker. Jag, däremot, är patetisk och väldigt medveten om att jag inte ens kan skyla mig litegrann. Han är på väg att fråga något, men mitt i ansatsen stannar han upp. Jag ser direkt att han har fattat vem jag är.

”Mia?”

Jag kan inte avgöra hur han känner. Om han har tänkt på mig alls på tio år.

”Surprise”, får jag fram. ”Kan du hjälpa mig upp?”

Rubriklåt: Can you forgive her med pet shop boys, en jävla banger som jag påmindes om igår och den skojar man fan inte bort

 

Haj från min ångiga värld! Oklart varför jag har ångest men nu blev det såhär idag. Och vi ska gå snart, så jag ska väl blogga lite om...ingenting. Först ska jag säga vad rubriken var förra gången, för den är ju helt obegriplig. Det kommer den fortsätta vara obs, men men den var från marcus thapper på youtube och jag skrattade mycket åt det. Anyway...igår hade jag lektion. Vi hade skrivit riktigt bra texter om sanning och ja, vi, för jag skrev också en text. Den ska ni få läsa ikväll tänkte jag för den är festlig. Sen pratade vi om fantastik (vad man kallar fantasy och science fiction som samlingsnamn) och framför allt fick vi höra Ellies bild av hur fantasy är.

Ellie: Det är massa varelser som inte finns som flyger runt och kravlar omkring! Och de dör fan aldrig!

Paulina: Joho, de dör ju hela tiden!

Ellie: nej! Bara om man kastar tre stenar åt vänster och eldar en eld på ett särskilt sätt på ett magiskt berg!

Sååå stackars henne med uppgiften de har fått nu. Men det kommer bli så jävla kul! Vad har mer hänt...vi har läst mer dålig bok och debatterat anknytning här hemma, vilket var starkt för inget kan nånting. Och idag har jag bara mått skitjävladåligt, men Stella har hämtat ut en bil till oss! Nej alltså en hyrbil men ändååån är så taggad på att köra med henne. Det var länge sen! Och vi ses när vi har varit på superutflykt!

Hej och hå, det var inte igår. Vänta, var det igår? Nä det var väl i måndags ändå. Och nu är det natten till torsdag, så kan det gå. Jag ska snart gå och lägga mig antar jag, men jag ska prata om vad som har hänt sen sist. Spoiler: inte ett skit. Förutom att jag har glömt att lyssna på mixen jag fick i cirkelen som jag lovade att göra ikväll! Det gör jag när jag vaknar jag looovar! Anyway, följande har pågått:

-Stella hade en vidrig natt och sov väl max två timmar. Stackars bebben.

-Vi har börjat läsa en ny dålig bok av samma författare. Den är inte lika katastrofalt dålig men vi har många upprörda känslor all the same.

-Stella har lagat sticky chicken och brutit ihop för att det blev fel. Jag tyckte att det smakade helt okej faktiskt. "Du vet ju inte om det är gott än", tröstade jag när hon satt och grät. Det hade hon inte tänkt på. Hon behövde nog mest äta.

-Igår lagade vi också mat och då stekte jag kött efter bästa förmåga. Jag kämpar för att nån jävla gång lära mig steka. Vi får väl se.

-Jag har lyssnat mycket på sune-podden. Snart har jag lyssnat klart och det är väl rimligt.

-Jag har haft super-mensvärk som nockade ut hela mig i eftermiddags. Det är så taskigt för numera får jag min värsta mensvärken när mensen tar slut? Seriöst what's up with this?

-Nu sitter jag här och äter stjärnor (amamam!), dricker julmust och har precis skrivit min egen skrivuppgift. Jag fick ordentlig feeling, så jag tror att det typ blev en okej text lol?

-Och det var allt, kära bloggbebbar. Ses imorgon säkert!

Rubriklåt: It's a miracle med Crashdiet, en helt ärligt rätt dålig låt men jag hörde den idag och påmindes om att jag gillade den när jag var typ tio, och den har en mediantjävel!

 

Haj från hemma! Jag sitter här som en trött potatis och snart ska vi sova hoppas jag. Och jag ska berätta om vår sista tid i Göteborg! Efter blogget igår kom Olivers mamma och bröder, för att fira fölsedag. Vi åt en mycket god tårta (fryst alltså, men ändå amamam) och pratade om konstiga katter, hur mycket / lite vi gillar julen och lite blindgrejs som det ofta blir. De åkte igen och såklart såg vi mer heartstopper! nej vänta, jag glömde prata om innan blogget och då såg vi på spåret. Det är väl inte så viktigt, men jag måste berätta hur starka Olivers geografi-skills är. "Var ligger Dubai? Är det i Budapest? Är det ett land?" I love that.

 

Men ja, vi såg massa mer heartstopper. Nu har vi sett allt och det var sååå många känslor! Vi kom fram till att det fanns en (1) cishet karaktär, förutom folks mammor som knappt har en karaktär. Det var starkt tyckte vi. Oooch seven med taylor spelades i slutet meeep! Det var så lesbiskt och fint! Och under heartstopandet köpte vi mat från pizzerian (de har jättegoda pommes! Det måste jag komma ihåg!) och vi pausade också för att podda om en av de mest lesbiska artisterna of all time. Så ska det va! Och idag...idag har vi sovit, ätit och vilat, och sen har vi åkt hem. Det var en jättetråkig tågresa, men nu är vi hemma och trötta som ankor. Men också oroliga, för Ester gjorde ett jättekonstigt ljud innan när hon spann :( det lät jättehemskt! Hon har inte gjort det igen men vi var jätterädda! Rimligt osv. Men ja, godnatt!

Det blev inte så bra på sistone, men ett par stycken blev okej i alla fall.

 

12/11

Lose my mind

 

”Anna står på balkongen.”

Jag vänder mig om och ser Sophias bekymrade min. Motvilligt ställer jag ner glaset på bordet och reser mig upp.

”Fine. Jag kommer.”

Anna står inte riktigt på balkongen. Snarare lutar hon sig över räcket.

”Anna”, säger jag lugnt, ”lägg av.”

”Gå härifrån!” skriker Anna.

”Snälla, Sophia har grannar.”

”Det gör inget! Alla borde höra!”

”Nej, Anna. Kom, vi går in och dansar istället.”

”Ska jag dansa när jag vill dö? Hur fan kan du säga så?”

”För att du inte vill dö. Inte egentligen.”

”Hur fan vet du det?”

”Jag vet det för då hade du inte försökt hoppa från första fucking våningen. Kom in nu.”

 

 

13/11

Na na na

 

”När jag blir stor ska jag bli författare!”

”Vilken bra dröm! Vad ska du skriva om då?”

”Om Barn som mår dåligt! Och sen mår de bra!”

”Vad bra det låter.”

Men sen låter det mer:

”Vad vill du göra efter gymnasiet?”

”Jag tänkte bli författare.”

”Okej, vad bra. Då kanske du vill plugga journalistik?”

”Eh nej? Jag ska ju skriva böcker, inte artiklar.”

”Okej, jag förstår. Problemet är att du behöver ha något att försörja dig på.”

Och sen låter det:

”Wow! Har du skrivit en bok?”

”Ja, jag ska skicka in den snart.”

”Var då? Till Bonniers då eller?”

”Eh ja, till exempel dit.”

”Men det går ju inte!”

”Någon blir ju utgiven på Bonniers, så varför kan inte jag bli det?”

Och sen:

”Shit vad coolt att du kom ut på ett stort förlag! Hur gjorde du det?”

”Jag jobbade. Och hade ingen plan b.”

 

20/11

those nights

 

Minns du de där nätterna? Nätterna som aldrig tog slut, fast vi var trötta och ville sova. Kropparna ville sova men vi var uppe. Vi drack cola och energidryck för att hålla oss vakna. Vi höll varandra hårt och levde fullt ut för första gången i våra liv. Vi hade inte sex, inte än, vi levde bara för de små sakerna. En hand mot ett ben, en snabb kyss, en röst som darrar till. En cigg som tänds mot en annan för att komma närmre. Mjuka händer mot hud, bara korta stunder. Viskade löften om att det skulle bli mer, en dag. Mer, allt, alltid, för alltid. Vi gäspade och skrattade oss igenom de sena timmarna, men sömn var uteslutet. Vi ville aldrig vara ensamma i våra egna huvuden. Men vi somnade ändå, till slut. Du med huvudet mot mitt bröst. Jag som strök dig över håret. Vi, för alltid. Det var aldrig så när vi vaknade sen. Aldrig lika mjukt, lika elektriskt. Så vi väntade ut de kalla dagarna. Nätterna var våra. Varma och trygga och glittrande. Minns du? För jag tror att jag kanske har glömt.

 

Rubriklåt: Girls med royal & the serpent och phem, som är lika queer som mitt liv just nu <3

 

Haj från exakt samma ställe som igår! Jag hinner typ inte blåga nu, men jag gör det ändå lol. Och som jag sa såg jag ju smb igår under blogget, sååå här är mina tankar!:

-Per! Vilken precious puppy! Hans låt var absolut bäst igår och han var så söt, men han borde absolut ha medicin för sin okontrollerbara gråt lol.

-Annars skulle jag säga att Peg och Lasse var bäst, båda var oväntat bra tyckte jag.

-Varför är Ellen så söt? Hon spottade legit ut vin av chock igår jag orkar inte att hon är såhär!

-Men det är inte så kul i år. Tyvärr. Så får jag ju inte säga men njäää.

 

Men vad som är kul är resten av min lördag. Efter lite vila kom Alice och vi poddade! Hon fick sitt första solo-avsnitt och vi slaktade. Det blev väldigt mycket om en artists mamma, och nej inte artisten vi skulle podda om, en annan artists mamma. Rimligt. Alice coachade Oliver med sin pluggtext och när hon åkt åt vi pasta med vegofärssås och äntligen var det dags: Vi skulle se heartstopper! Det är en väldigt uppskattad bög-ungdomsserie som Oliver är besatt av och äntligen såg vi den. Den var så braaa! Jag hatade Ben med en otrolig styrka, störde mig på och relaterade till Tao (Tau?), fick starka känslor för the gays (framför allt the lesbians ofc) och det var så bra. Men nu är tyvärr det enda jag vill att gå på en milkshake-dubbeldejt. Eller trippeldejt som det blev sen. Vem vill gå på milkshake-trippeldejt med mig och Stella? Jävlar nu ringde porttelefonen jag dog. Anyway...heartstopper är fantastiskt. Idag ska vi se resten. fuck jäää. Men dagens äventyr kommer imorgon, ses då!

Haj från Olivers lägenhet! Spenser har psykbryt och jag tittar på så mycket bättre, så jag berättar om det i nästa inlägg tänker jag. Manär ju smart va. Men igår var det fest och satan i gatan vad mysligt det var! Vi kom hit och snart kom också Ellie, som det ska va. Ellie diskade som en king och vi hade många samtal under diskandet om twitterfolk och kaos och att ha bra flickvänner för Ellie har en bra flickvän nu woooop. Men sen kom andra folk! Alice, Vide, Ebba och Ian (de två sista kände jag inte) kom och det var så mysigt. Vi lyssnade på one direction (såklart) och spelade tp efter bästa förmåga (men med mest barnfrågor lol), men mest pratade vi såklart. Jag och Ellie var i magisk synk och kom fram till att jag är killversionen av henne (sant ju!) och alla försökte dela med sig av sin lore. Det är så mycket lore när man lär känna folk som vuxen! Rubriken kom från Ian, de pratade tydligenom jönssonligan...varför kom aldrig fram. Alice fixade white russians (både jag och Ellie hade gått runt och myst åt att hon skulle göra det i flera dagar lol) och både jag och Ellie blev ganska fulla, framför allt hon, för hon berättade hela tiden hur mycket hon älskade alla. Hon började seriöst gråta flera gånger för att hon älskar oss så mycket. Jag myntade också ordet "nästis", när man nästan är bästis men inte riktigt. Så vi kallade varandra nästis hela kvällen <3 och just det presangen måste jag prata om! Stella har ju broderat som fan och det var ett broderi till Oliver. Det stod "älska grönt ha autism unna dig bror", som Ellie har skrivit på twitter till hen. Båda tappade det fullkomligt. Oliver fick också massa heartstopper-grejs och jättebra hörlurar, så hen var jättehype. <3 Så ja, det var en utmärkt kväll. Sen har vi alla sovit som stenar och idag har vi typ bara ätit äggmackor och sett smb, och snart ska vi podda utav helvete. Ses imorgon säkert!

Rubriklåt: The Alcott med the national och Taylor Swift, en jättefin låt helt enkelt

 

Haj från tåget! Vi är snart i Herrjunga sa de...jag vet inte om det stavas så men ändån. Stella har mått illa, men nu mår hon okej säger hon. Och igår kom Leo till oss! Vi lyssnade på konstiga låtar i homohits-listan och Stella lagade sin otroliga paj, eller ja Leo lagade faktiskt också ska jag vara tydlig med. Men lagom till maten var det dags för lektion! Leo hade joinat torsdagsgruppen, så hon fick vara med från andra rummet lol. Så de andra fick höra när hon fick middag och allt sånt, så det blev mer Stella än det brukar vara. På lektionen pratade vi om sanning och att hitta på med utgångspunkt från sitt eget liv. De fick skriva om sig själva från någon annans perspektiv och det blev så kul! Vi spånade fram en romcom med en blind huvudperson och klurade på hur man kan överdriva och ändra i händelseförlopp. Det var så kul och de är så duktiga!

 

Sen lyssnade vi på lite mord och packade och kämpade på. Vi var alla jättetrötta, men vi hade det mysligt ändå och till slut gick vi och la oss. Stella somnade äntligen i bra tid, jag somnade väl kanske halv tre och Leo somnade vid...sex. Så vi mådde väl sådär när vi vaknade imorse kan man säga. Men jag släpade mig in i duschen, och då kom den stora överraskningen: Plötsligt ringer två hantverkare på. De skulle kolla ventilationen tydligen. Så de stormade in i badrummet och jag fick säga "hej, jag duschar bara så ni vet." de blev väldigt chockade och det var jag också så att säga. Så jag fick liksom fortsätta duscha när de höll på där inne. De gick väldigt fort som tur är. Vi gjorde oss redo och tog oss iväg, och nu sitter vi här på tåget. Stella äter chips och berättade precis att hon såg en räv! Sjuuuukt! Så nu är vi snart framme och det blir feeest!

Rubriklåt: Built on bones med Emily Scott Robinson, från veckans cirkelmix och en otrolig låt

 

Haj från mig, inte på natten faktiskt! Vi är trötta redan nu sjukt nog, så vi ämnar sova snarast sjukt nog. Vi har haft en goslig dag idag, inte lämnat hemmet eller så, men livet har varit bra. Eller ja först väldigt dåligt, för vi fick veta att mormor ligger inne på sjukhus igen. Hon hade vatten i lungorna :( men nu är hon på hjärtavdelningen och det är tur för då är hon stabil. Så jag hade en "oj-gråt" som jag beskrev det för mamma och var lite lagom shook om man säger så. Mormor får aldrig dö om mormor dör lägger allt ner okej!

 

Men vi fortsätter med dagen, och sen hade jag pottersnack med Robert. Vi avslutade half-blood prince med mycket sorg, ilska över att magi är helt ologiskt och att Harry inte kan nånting, historiens konstigaste breakup och min totala flipp över att ordet penetrate används sex gånger. Sex gånger! Dessutom ejaculated en gång, i betydelsen skrik! Nu skärper du dig, transfob-tant! Jag hann också nämna "fladdrande zombiekukar" och "the gap between Hermione and the platform", så jag var rimlig. Sen lyssnade jag och Stella på nya flashback och tramsade väl allmänt, och sen lagade vi mat. Det blev prinskorv med potatismos (prinskorv är ett sånt unn! oklart varför) och Stella ville testa mandolin-funktionen på vår nya hack-grej. Det finns ett räfflat blad så man kan göra chips! Vi måste göra chips på nåt sätt känner jag! Men jag fick skära typ två drag innan jag skar mig på handen och blödde på mandolinen så att den blev ur bruk. Knasigt osv. Men jag stekte korvar efter bästa förmåga (och skrek högt varje gång det stänkte japp) och coachade Stella i mosgörandet, vilket blev rätt bra men inte på pappa-nivå. Jag måste fan lära mig hur han gör! Stella brände sig för övrigt också för vi hade skade-flow. Och ja, nu är det kväll och vi har researchat på varsitt håll och försökt hålla oss vakna. Oklart varför vi är så trötta men det är säkert bra. Godnatt ungdomar!

Rubriklåt: Liten vals av glas med navarra, en underrated fin låt

 

Haj från natten! Det är i alla fall liiite mindre natt än de senaste inläggen, men ändå. Tänkte först säga "mindre natt än de senaste dagarna", men det höll ju så att säga inte. Omg nu kom Stella på att vi hade fancy choklad som hon hade glömt! Det var inte jättemycket, men ändån! Den var så doood! Anyway...idag har varit en dag ja. Vi sov relativt länge såklart, men ändå inte läskigt länge, och efter fisksoppelunch (vi älskar Stellas fisksoppa in this house) och sen tog vi oss in till stan för att träffa Stellas mamma. Vi fikade på vetekatten och jag åt en eminent vaniljbulle (Anja var djupt avundsjuk) och vi pratade om Stellas mormor, psykoser och en massa annat. Det var mysligt, och sen gick vi till en garn-affär för att köpa broderi-garn...som inte fanns. Vi bråkade lite om hur vi skulle lösa det (vilket var jätteläskigt men också peak oss att bråka om broderier) men vi löste det, köpte en ram på öb och sen kom vi hem. Väldigt värd utflykt. Sen har vi tittat på en av våra bästa hemska dokumentärer och jag har läst Harry Potter. Det var sorgligt :( jag brukar inte bli rörd av dumleklubbans död men nu var det riktigt sad! Och nä, nu är det väl ändå sovdags måste jag säga.

Rubriklåt: Pray to the hunter med saltatio mortis, en sjuk metal-banger med bland de sjukaste uppbyggnaderna jag vet

 

Haj haj nu är klockan snart 03. Vi har fan spårat i det rävås-hildenska hushållet må jag säga. Tur att vi är så vansinnigt söta. Och idag, nä idag har inte hänt ett skit. Vi sov till supersent och var väldigt nöjda över detta, och sen har vi bara drällt. Fast Stella har minsann broderat som en jävla king! Hon har tyvärr jätteont i sina handar nu men hon jobbar på som fan och kan typ inte lägga ifrån sig det. Det kommer bli: Jättefint. Men vad mer...vi har ätit pizza, det var amamam. "ni åt ju kitza igår" kanske någon säger (det säger ingen), men det är ju en helt annan rätt! Detta måste ni ju ändå förstå! Oooch med pizzan fick vi glass, så jag menar: win. Det var jättegod glass fast vi fick fel sort. Det gör inget för de har bara goda sorter. Vad som inte är lika bra som glass är att jag har munsår på båda sidorna av min jävla mun :( seriöst vad är grejen med att jag får munsår nowadays? Har jag fått actual herpes? Seriöst det måste ju vara det? Folk pratar ofta om hur vaanligt det är med mun-herpes men jag tror på riktigt inte att jag någonsin har hört någon säga att de har det? Så det känns liksom som att jag, om jag nu faktiskt har herpes, är jätteäcklig och dålig för det...men det är man ju inte ens. Aja...det var allt från mig denna natt, och från min eventuella herpes. Kan man ha återkommande munsår utan att det är orsaken? Jag veeet inte! Det är hursomhelst störigt, och nu ska vi sova som bebbar. Förhoppningsvis inte lika länge som idag för dygnet kanske borde vändas tillbaka åtminstone litegrann...eller äsch varför då. Fuck dygnet, godnatt.

Hej från supersena natten! Jag fick precis en mini-hjärtattack för det lät som att det knackade på balkongdörren. Fatta vad läskigt om det knackar på balkongdörren när man bor på fjärde våningen hallå? True terror! Men ja, idag har varit en dag och saker har hänt wooop. Vi vaknade och chillade med äggfrukost och så mycket bättre. Här är mina takes:

-Mapei fucking slaktar what's up with that? en sommarbanger behövde vi!

-Jonathans story var så fin, men vet inte om tolkningen var så bra. Ska lyssna bättre på den.

-I övrigt var det ett rätt trist avsnitt. inte så imponerad tyvärr.

-Men ändå lite kul med Sanne och hennes lebbporr-dubbning. Särskilt hur awkward Ellen blev.

 

Efter en stund och mycket skratt åt rubriken (som Stella skrev i sin gruppchatt, vinter och sommar är inte samma sak Stella) gick vi mot våra respektive färdmedel. Sara åkte för att hänga med sina homies (hon kom inte tillbaka sen så ni ine blir förvirrade, hejdå Sara) och vi åkte buss. Då fick jag först veta att det inte var en buss vi skulle åka, utan buss-pendel-buss, fast det hade Stella glömt säga. Så jag var ångig över det, men efter typ en kvart sa Stella "Emma, jag har nyheter. Vi är på fel buss." sååå vi var i fkn julsta? Så vi fick ta en uber, för annars hade det tagit en och en halv timme. Och vart skulle vi? Jooo vi skulle till Stellas kompis Erika och träffa hennes tvillingar! Tvååå beeebisar! Stella la direkt beslag på en av dem och vi satt i soffan och bebisgosade som fan. Han hade ett så litet huvud och så små handar och så miniminismå örooon! Jag älskar bebisar! Inte för mycket som Sara hävdar. För det går inte. Det kom fler kompisar och vi hade en lovely tid. Vi fick höra Erikas långa förlossningsberättelse med tillhörande frågestund och det var rafflande och spännande, och innehöll att barnafadern åkte hem för att betala räkningar mitt i. Japp. Så det var peak bebisliv och vi mådde utmärkt!

 

Sen åkte vi hem och har haft det så chill. Vi åt kitza och sen lyssnade vi på en otrolig podd, sympathy pains, om en sjuuuuk mytoman. Det var seriöst sex avsnitt av en och samma mytoman. Det är en sjuk resa och jag rekommenderar den, för vi bara skreeek. Sen låg vi i sängen och berättade våra släktdraman för varandra, eller försökte...mina är så jävla abstrakta så det går inte. Men vi försökte. Och nu är klockan över två, så nu får vi faktiskt sova!

Rubriklåt: Bobbing for apples med Regina Spector, det var verkligen att jag försökte hitta en rubriklåt, ibland är det tyvärr så. Men det är en underrated banger och raden i sig är ikonisk

 

Haj från natten igen! Jag är jäääättttetrött så jag ska sova snarast, men först blåga om denna eminenta dag. Vi vaknade och hade en väldigt chill morgon: Tittade på ett kulturprogram som var riktigt nice, åt frukost och såg lite på buffy för Sara är i en rewatch. Avsnittet var konstigt och jag blev väldigt invested, så på vägen till stan berättade Sara otroligt mycket buffy lore för mig. Men jag kom ihåg att serien innehöll en bög, hon hade ingen aning! Flatorna överskuggar ju allt, så att säga.

 

Jag och Sara åkte alltså in till stan på lite äventyr. Vi började med fika (som man bör) och Sara went full jul med jingerbread latte och saffransbulle. Rimligt anser jag. Vi pratade om vänskap, våra föräldrar och en massa annat, och sen utforskade vi kungsholmen. Sara köpte jeans på en vintage-affär, med supermycket hjälp från ladyn som jobbade där, och vi gick och såg stan i allmänhet och secondhand-affärer i synnerhet. Det var mysligt, men vi ville sitta ner igen, så vi gick in på...ett tyskt sunkhak. Det var himmelriket! Ett glas vin kostade 49 kronor (!!!), det fanns hotsnacks (har typ aldrig ätit det men det är ju så gott!) och de spelade hela senaste Winnerbäck-skivan (till Saras förtret för hon hatar honom). Så vi njöt av vin och hotsnacks och lekte lekar, till exempel en lååång omgång mindmeld för det var jättesvårt. Sen pratade vi om droger, Saras kollegor ("hon är lesbisk förresten, du skulle gilla henne!" preach) och annat jox, och sen åkte hon till sina kompisar och jag åkte hem.

 

Här hemma chillade vi och hade det bra, och poddade...länge. Jättelänge. Igen. Så kan det gå. Och sen kom Sara hem och vi såg på spåret. Det var ett nice program och vi åt popcorn och slaktade (ibland i alla fall), och nu är det jättesent. Sååå godnatt!

Yes, det är shuffledags! Det är alltså när jag lyssnar på en slumpad låt och skriver genom hela låten. Have fun, men tw självmordsfunderingar på den tredje!

 

1/11

Touch

 

Kassarna skär in i hennes fingrar och när hon springer halkar hon på trottoaren. Klacken har gått av på skojäveln och nu har hon spillt ut hela innehållet i kassarna på gatan. En tequilaflaska rullar iväg över kullerstenen och hon svär. Men värst av allt är att kaffet, det dyra takeaway-kaffet som hon hade längtat efter, har spillts ut.

”Se dig för jävla kärring!” skriker killen som kaffet hällts över. Hon rycker på axlarna och springer vidare, eller försöker med den klacklösa skon. Plockar upp tequilan i farten. Men i den här versionen är tid normal, så killen hinner till jobbet och mötet med den andra killen i lobbyn. Och eftersom den här versionen är logisk kan han ändå gå på fest, för man har inte fest när man har möten oavsett. Så nej, Natasha, det spelar ingen roll att du spillde ditt kaffe. Hångla nu och håll käft.

 

2/11

Re: Konstruktion

 

Det blir aldrig lika kallt här som hemma. Eller jo, det blir kallt, men inte på samma sätt. Vissa säger att det blir råare här, men det betyder ingenting. Det blåser mer här, det är sant, men graderna sjunker inte på samma sätt. ”Graderna sjunker”, förresten, är inte det Winnerbäck? Jag önskar att jag inte kom ihåg Winnerbäck men det gör jag. Sätter på Sofia Jannok för att dränka hans släpiga röst i huvudet. Frida Johanssons fiol glittrar i mina öron och hur Sofia säger ”fucking” är det bästa jag vet. Jag läste en intervju där hon sa att hon bara jobbat med norrlänningar på den här skivan. ”Det går visst att göra musik här uppe”, sa hon. Jag saknar att känna så. Att jag hör till. Här bor ingen på riktigt. Det känns i alla fall inte så. Alla har en fot mot kontinenten här. De ”åker till Tyskland över dagen och köper sprit” som om det inte är absurt att göra det. De vet ingenting om att åka hundra mil bara för att man måste. Om man åker hundra mil härifrån hamnar man många länder bort. Det ska inte gå. Jag har aldrig varit utomlands, men det säger jag inte här. De skrattar bara åt mig då. Åt mina insugs-jo, åt min betoning, åt att jag inte vet allt om alla kändisar. Sörlänningar känner fan alltid kändisar men de vet inte vem Sofia Jannok är. De kan ingenting men det får man inte säga. Jag längtar hem. Det var två år sedan jag var hemma senast. Jag är fast här, i blåst och Winnerbäck och idioter som åker utomlands hela tiden. Jag bor med någon som vill att jag ska till Tyskland med honom. Fuck Tyskland.

 

3/11

Apr’es moi

 

Det är inte ett beslut jag tar.

Det är inte ett val jag gör.

Det är en fot som flyttas

framför en annan

utan att vi någonsin behöver bestämma

vart vi ska

om vi ska

för vi måste.

Det kommer du aldrig att förstå.

Du som säger att du inte vill mer

Att du vill välja att leva

Jag skulle så väldigt jävla gärna

välja att leva

men det får jag inte

för om jag väljer att leva

då har jag valt att inte dö

och då kan jag ändra mig

ändra mig

ändra mig

och om jag ändrar mig

vad händer då?

Om jag får möjligheten att välja

om jag ska leva eller dö

vad fan väljer jag då?

Det vill jag inte veta

så nej, det är inget beslut jag tar

inget val jag gör

inget val du får göra

du måste leva

jag måste leva

vi måste leva

you can’t break that

which isn’t yours

du måste

jag måste

vi måste

We’re not our own, it’s not our choice

Förlåt

Du borde få välja

Det får du inte

Det kan du inte

 

6/11

Little sparrow

 

Hon flyger högre nu än hon någonsin gjort. Trädtopparna försvinner och hon rör sig upp mot molnen.

”Stanna!” ropar de andra sparvarna. Men hon fortsätter uppåt. Ibland framåt, men mest bara uppåt. Det blir kallare, men hon bryr sig inte. Hon ska visa dem. De andras rop försvinner bakom henne och hon kan inte längre se träden och hustaken. Hon är trött i vingarna, men det spelar ingen roll. Hon vill aldrig vara bland dem igen. Hon måste ha tagit sig framåt också, för nu ser hon något annat: Ett berg. Långt nedanför henne, men ändå. Jorden tycks röra sig upp mot henne och hon vill inte. Hon vill inte! Hon vill alltid flyga, tills hon inte känner någonting alls längre. Men berget närmar sig, och träden. Hon faller, inser hon. Vingarna fungerar inte längre. Hon kämpar, men världen kommer mot henne. Hon kommer att landa och hon vill inte! Men hon kan inte sluta falla, kan inte räta upp sig. Fallet är hårt. Men hon slipper åtminstone känna något.

Rubriklåt: She used to be mine med Sarah Bareilles, Saras absoluta favoritlåt

 

Haj från sängen! Stella tittar på Phil och snart ska vi sova. Och Sara är här! Sjukt! Och som jag sa i förra inlägget började jag dagen med möte på medborgarkontoret. Det gick väl bra, vi försökte komma på smarta svar på deras sjuka frågor och kämpade på. Men jajg mådde riktigt dåligt som ni såg, så jag vilade mest och lyssnade på sune-podden och åt äggmackor och sånt. Och sen kom Sara! Vi hängde och Stella lagade fisksoppa som var otroooolig, och sen försökte jag ha lektion...men tyvärr dök bara två deltagare upp så det gick obra. Så jag och Sara såg en musikal och det blev tick tick boom, som var sjuk i huvet. Så sorglig och relatable och fin! Skådespelet var sjukt och huvudpersonens 30-årskris relaterar jag lite för mycket till. Så would recommend! Vi tittade på lite gilmore girls och pratade och så, och sen kom Stella hem...för hon hade sett nya saw-filmen på bio! Hon älskade den! Då blir jag jätteglad! Så nu mår jag mycket bättre, efter fisksoppa och musikal och allt. Godnatt!

Imorse var jag på medborgarkontoret och pratade om färdtjänst. Det gick bra, eller vad man ska säga, kvinnan jag pratade med var rimlig och snäll. Men jag ville också bara storgråta. För där satt jag och la ut texten om hur vansinnigt svårt det är för mig att ta mig någonstans. Och jo, det är det ju, men exakt så, men vad fan ska jag behöva säga det för? Jag vill inte behöva berätta hur miserabelt mitt liv är för att få en basic rättighet! För ja jag tycker verkligen att färdtjänst är en rättighet som jag bara borde få. Jag ska inte behöva ansöka och jag ska framför allt inte behöva hävda att jag inte är kapabel att åka tunnelbana för att få färdtjänst! För vad i hela helvete menar de att vi ska göra efter att jag gått av tunnelbanan? Det är tydligen inte intressant! Och i resten av världen ska jag förväntas vara självständig och cool, men det får jag inte vara här, jag måste må mitt allra sämsta. Seriöst förstår ni att det går att ställa frågorna i de här ansökningarna på något annat sätt? Typ såhär hade de kunnat säga: "Hur skulle ditt liv fungera om du hade färdtjänst?" så hade man kunnat berätta om allt kul man kunde få göra i livet. Men nej, man ska basically svara på gåtor och snirkla och be. Det är fan pinsamt. För vad är det man ber om? Just i Stockholm: begränsade resor. "snälla, snääällaaaa kan jag få tre resor i veckan?" fuck off! Jag måste väl för fan få åka vart fan jag vill? Eller inte tydligen! jag ska kämpa som ett djur för att få några få ynka resor som kanske går till rätt ställe men kanske inte. Okej jag överdriver lite, men livet fucking suger. Alla friska vill att man ska vara positiv och framåt men livet fucking suger och så är det bara. Slut på meddelande.

Rubriklåt: Then came you med Maria Mena, ändå gullig för att vara nutida maria

 

Hej hej från mitt tråååkiga liv. Här händer inte ett skit, men vi kämpar på. Helgens äventyr kickar igång imorgon, så det blir mindre tråkigt då, men nu...nä. Vi har helt pajat dygnet båda två, vilket suger för vi ska upp tidigt imorgon för supermegaviktigt möte. Men jag är helt slut ju! Och vad har mer "hänt"...de pratade om blinda i flashback forever, det var sjukt. Det var inte så vidrigt som jag trodde, men nästan. Det handlade mest om att bli blind, men tanken om att "de där blinda kan ju inte läsa" fanns absolut där. Och vad mer...ja nä typ inget. Nu lyssnar jag på sune-podden (det är en resa) och äter pringles paprika med stor passion, och fuck jag måste skriva en text det hade jag glömt! Jag är en så profsig lärare :( jag är ju totalt bränd i huvet hur fan ska detta gå? Ingen vet! Men jag får väl försöka, men först ska jag krama en liten Stellibelli.

Rubriklåt: Såna som aldrig blir kära med havet, som vi lyssnade på igår

 

"när jag vaknar" they said. Well...nä. När jag ska sova igen snarare. Så nu ska jag blåga om igår, en så myslig dag! Vi vaknade saaaakta och jag var absolut bakis, men vi fick i oss olika typer av mat och började bli människor. Vi fixade i ordning lite här hemma (vi=Ellie haha) och pratade om olika twittrare och saker vi har sagt / gjort som vi inte kommer ihåg och sånt. Vi fixade hamburgermiddag (jag visade var saker var, Ellie och Henrik lagade för de är kingar) och sen åkte Oliver och Ellie, dåligt tycker jag. Henrik skulle stanna någon timme till, men hens tåg blev inställt så hen stannade till idag. Vi tittade mer på gamla så mycket bättre (världens bästa avsnitt såg vi!) och vilade, fast Henrik somnade så jag satt och skrev när hen sov. Bästa kvällsaktiviteten. Men hen vaknade och vi åt kvällstårta och alla tre var jättetrötta så vi skrattade hur mycket som helst. Både Henrik och Stella var jättetaskiga mot mig på ett roligt sätt och det var så gosligt! Och idag...vi sov och vaknade till, Henrik åkte hem och sen har vi vilat, ätit mat och jag har basically försökt hålla ögonen öppna. Och tvättat lite men mest försökt att ine somna. Det ska jag göra snart. Jag längtar.

Rubriklåt: You make me feel like it's halloween med muse

 

Haj från en spillra! Jag tänker berätta om min gårdag i detta inlägg, och om dagsdagen sen när jag vaknar. Det är jag värd tycker jag. Och igår vaknade alla saaaaakta, men till sluuut var alla påbenen och vi fick i oss frukost. Och sen fick alla minsann stå ut med så mycket bättre! Såhär tyckte jag om det:

-Mapei vinner, riktigt bra tolkning. inte något för mina listor men inte långt ifrån.

-När Lasse tolkade Jonathan skrek jag "det här är varför jag älskar det här programmet!" jag är rimlig.

-Generellt är det ett bra gäng, gillar the vibes. Finns mycket uppskattning.

-Ellen var tråååkig, do better Ellen!

 

Sen började vi fixa oss för halloweenandet. Henrik och Oliver ritade med eyeliner i sina ansikten, Ellie klädde ut sig till en saw-docka (Stella taaaappade det), stella var en spökbrud och jag var hennes spök-man. Det var: utmärkt. Och sen vare fest! Det kom två till av Stellas vänner och vi åt eminent lasagne för Stella är lasagnedrottningen. Vi drack konstigt vin av olika slag och pratade om bilkörningskaos, bruce och annat jox. Stella fick presanger (en ny kopp: absolut, men med persikor på!) och sen spök-gifte vi oss! Oliver var vigselförättare och istället för "I do" sa vi "I boo!" såklart. Så nu är vi spök-gifta! Bröllopsmusiken var kartellen, rimligt. Sen spelade vi ett spel om tomas quick som Stella köpte på humorshowen om honom för länge sen, eller ja vi försökte. Det var väldigt svårt att få rätsida på reglerna, men Stella var redo med tusen fun facts om quick hela tiden. Vi lyckades inte spela klart ska jag säga, men vi kämpade på! Vi åt tårta (den var sjuk i huvet) och hängde mer, och det var så jävla mysligt. Jag och Ellie drack baileys med havremjölk, vi sjöng med i fina låtar och pratade om allt möjligt. Jag minns inte vad dock, men vi satt uppe till halv fyra så vi lär ha pratat om ungefär allt. Jag älskar våra vänneeeeer! De är de finaste ever! Och om idag får ni höra imorgon, godnatt!

Hej frånnatten! Jag ligger i sängen och Stella spelar sitt mobilspel bredvid mig. Och våra vänner håller på och sov-fixar sig för vi har våra vänner här wiiii! Det är det bästa jag vet! Men det var lite av en chock, för vi visste inte att de skulle komma redan ikväll. Jag skrev och frågade när de kommer imorgon och de ba...vi kommer ikväll lol. Men vi samlade ihop oss efter chocken, Stella tog en ikonisk nap (efter att först ha mått så illa att hon fick gå ifrån sin zoom-lektion) och sen har vi donat hemma en hel massa. Städat och plockat och bakat i Stellas fall, och såklart sett på spåret! Det gick väl okej för oss, men fan vad svårt det är! Jag skrek "jag veeet inte!" på typ alla frågor lol. Men vi kämpade på och rubriken kom till, för Stella åt plötsligt något när vi låg i sängen och det var...bröd som hon hade lagt på hyllan ovanför sängen innan idag. Crazy lady. Men skit i bröd, för sen kom det folk! Henrik, Oliver och Ellie är hääär! De kom vid halv elva med ett någorlunda försenat tåg och sen har vi ätit chips och babblat. Vi har behandlat allt vi hatar med en viss person (och att jag var först av alla med att ogilla denna person, kommer alllltid ta credit), att vara tjock och hur bra det är, wordfeud, våra bästa uttryck och en massa annat. I love them so fucking deeply. Jag är helt uppe i varv av lycka för att de är här och ens finns det är magiskt. Men nu ska vi fan sova, godnatt!

Rubriklåt: Godzilla med Kesha, för ja alltså hela dagen har hamnat om kesha lol

 

Haj från en trött och hype mem! Jag är utmattad men också så glaaaad för idag är en så bra dag. Igår efter blogget hände basically ingenting, vi åt korv och jag fixade en spellista till festen på lördag basically. Men idag! Först drömde jag en massa kaos om C, att jag slog sönder två koppar och bröt ihop totalt över det (jag kröp in under täcket och sa "jag vill inte finnas mer" lol) och en massa annat trams, och sen hade Stella lektion och jag sov / chillade. Vi åt lunch, lyssnade på kesha och pratade om...kesha, och sen åkte vi till Onna! Där satt vi i solstolarna hon har i vardagsrummet (iconic) och pratade om soc-handläggning och grejer, och sen kom hennes roomie Uni (som vi hängde med på pride om ni minns) hem och stekte pannkakor. Och alltså de var så sjukt jävla goda! Jag tror eventuellt aldrig att jag har ätit så goda pannkakor i hela mitt liv? Jag saknar dem! :( Vi pratade om veganer vs köttätare, de bästa / sämsta chipsen, att grilla falukorv och en massa annat och tryckte i oss pannkakor amamam. Sen pratade vi såklart om trauma och sånt som det brukar bli, men det var mysligt och jag älskar att vara hos Onna. Jag vill sova över i nya lägenheten snart så den känns lika trygg som den förra! Och sen åkte vi hem, och poddade...om kesha. Det blev så jävla jävla långt men också riktigt jävla bra! Vi var ikoner och ni borde vara taggade på onsdag! Men unna er att inte lyssna i ett streck seriöst. Unna er. Men ja, jag är helt slut och så lycklig för jag har en podd med min tjeja och jag har en bästis som jag kan äta pannkakor hos. Det är pretty damn cool helt ärligt.

Haj haj från maj och min researchbubbla! Jag lyssnar på en podd som är alldeles för smart för mig och dräller, och väntar på min tjeja som snart kommer hem. Vi skulle ha åkt till Onna idag, men så blir det inte tyvärr, så jag ska bara drälla gärnet. Och igår drällde jag mer, så jag har inte mycket att komma med lol, men jag hade pottersnack med Robert. Vi pratade om några intensiva kapitel och det inkluderade att jag var ett geni (som förstod en obegriplig scen) (den är inte obegriplig men jag har aldrig fattat den och Robert gjorde inte heller det) men sen var en idiot istället ("vem berättar för Dumbledore vad the death eaters gör?" jag vet inte Emma kanske spionen han har?), Harrys felix felicis-resa och Roberts uttalande om Ron: "människokännaren Ron har talat." Jag skrattade för mycket åt det. Men annat hände, det var ju halloween! Sååå såklart blev det chokladpudding med grön grädde! Så ska det va! Stella glömde först det gröna och istället för att säga "aja det spelar ingen roll nu äter vi" hällde hon grönt i grädden och lite grön grädde i min skål för att det skulle bli grönt där med. Jag älskar henne så mycket att det gör ont i fingrarna. Vi såg Felixs halloween-recension (jävla ikoniskt som vanligt) och hade det bra, och sen skulle vi sova...men stackars Stella fick inte sova förrän 06. Jag vaknade dessutom vid 03 av att min mage totalt flippade ur, sååå det var också trevligt. Ändå bra för Stella att få sällskap en stund när jag hade vaknat kan jag tänka mig. Och nu är hon på universitetet, för hon ska läsa en liten kurs om att bemöta bebbar i svåra situationer. Hon hävdar att hon såg Greta Tunberg där, men det undrar jag det. Vore festligt ändå. Och nu sitter jag här och lyssnar. Just det, rubriken är från veckans flashback forever, som också hade ett stort mysterium: Vem är den blinda kvinnan som Jonathan Unge nästan dödade? vem ääär det? I need to know! Men det får jag inte för hon går inte att lista ut tyvärr. Så det här är ett rörigt litet inlägg om pudding och Greta och Harry Potter, och så kan det vara. Vi ses imorgon säkert!