hopelosthead

Rubriklåt: You should shee me in a crown med billie eilish, för onna tyckte det. Hon trodde också att hon pratade om pengar. det gör hon inte.

 

Haj nu är året typ slut! Vi sitter och lyssnar på laleh och Kiti ränner runt. hon letar efter sin telefon sååå ingen är förvånad. Igår letade hon efter sina airpods när de var i hennes bh. "Det låter som att de flyttar sig när jag rör mig!" smart va. Och Onna är här! Vi är helt kapitalt i osynk som vanligt, men vi hare härligt ändå. Nu skrek kiti på mig på skånska om att jag inte vill mata duvor. Såry men det är traukit! Men jag ska berätta nåt, till exempel att igår shoppade vi på emporia. Kiti köpte en fiiin kjol och vi kolapsade i fåtöljer. Det var typ det som hände där, tror jag? Jag var mest förvirrad där. Vi har också partajat och försökt läsa läkemedel med mindre framgång. Igår var vi också uppe jättttesent och babblade om föräldrar, hur söt onna är ("varför det?" "fråga dig själv! Om jag visste skulle jag vara lika söt!") och slangtermer för olika droger. Vi kunde den del, men det finns...måååånga. It's a thing tydligen. Vi har skrattat mycket och idag ska det bli nyårspartaj. exakt när jag skrev det smälldes ett fyrverkeri. rimligt ändå. snart kommer folk och vi ska äta trerätters och grejer och jag är stressad men vet att exakt alla kommer veta hur jobbigt det är för mig och vara snälla. Så nu ska jag sluta blogg-året. hejdå 2019! ha det bra ses aldrig mer!

Rubriklåt: Rosa himmel med molly sandén, men Kiti hävdar att jag måste ha jonathan johanssons version för det var den vi lyssnade på när vi sjöng så. Den går allts åinte så på riktigt. Tyvärr.

 

Haj haj Kiti är här! hon lagar mat och surar över att hon inte hör musiken. hon ska få högtalaren när jag har blågat klart! Det ska gå fort, har jag lovat na. Och igår, ja då var det en dag. vi fixade min diskmaskin så att den nya nu fungerar, jäää, och städade klart. På kvällen åkte jag him och åt "fin-kött" och såg på spåret och nashville med mamma. jag hade glömt mer än jag trodde faktiskt. "honom hatar jag va? undrar varför? just det han är dum!" rimligt.

 

Sen åkte jag hem igen och Kitiara kom hit sent som attan. Jacky och Jossan fick träffas och det gick ganska bra ändå, ingen bråkar än så länge so yay. vi skulle "ta ett glas vin innan vi sov", så vi satt såklart uppe till tre. Vi pratade om mina vidriga åsikter och sjöng och åt godis, och sen sov vi. jag är: spännande. idag har vi chillat, sjungit med i många backing vocals och tramsat oss, handlat cola och babblat. "jag vill babbla men jag orkar inte!" ropade kiti från sängen innan. men nu lagar hon mat, så hon är pigg igen. det är inte jag, men skit i det, för nu ska det partajas om jag så ska dö på kuppen! lol nä kanske inte.

Rubriklåt: Wild card från nashville, en märklig men festlig countrydänga

 

Haj haj! Jag är väl fortfarande i min tråkiga bubbla, men kan ändå blåga. Jag har ju mest sovit och chillat va, men också till exempel skrivit en countrylåt! sådär som man gör en vanlig mellandag tydligen. Den var väl inte jättepeppig, men en mysig liten sång. Jag har också städat med min mor! Så det är väl nästan rent här, I suppose. Och jag har bytt diskmaskin! Det är kanske lite weird, men Sara och Benjamin har en stor nu och då fick jag deras gamla bänkis. Den funkar dock inte här av någon tramsig anledning, så det får vi ordna imorgon. Gud vad mycket jag måste ordna imorgon god help me :( men det är nog bra att get my shit together och komma ut ur huset. men vänta var jag inte ute igår? Nä, nä det var jag inte. Jag bara åt asian express med mina föräldrar kom jag på. så, ja, jag är inte särskilt spännande. Men städning och countrylåtar är väl också spännande? Vi säger det, ses imorgon eller någon annan dag!

Hej och god jul ungdomar! Nu är det juldagen och jag trycker in knäck i käften. Så ska det va. Och igår var det ju julafton, logiskt nog, och först var det julafrukost. Då fick jag leggings och en torkställning (yaaay) och vi hade en julig tid I guess. Jag åkte hem och vilade, men kom tillbaka och vi tittade på den jädra ankan. Tanke: varför heter det inte benjamin syrsa och hans vänner? Det borde det ju? Vi drack stark glögg och pratade om läskiga barnfilmer (Johanna blev rädd för lady och lufsen lol?) (ska jag säga...), och sen åt vi julmat. Jag och Sara var kränkta över prinskorvarnas frånvaro, men annars funkade det bra och alltså det är så skönt att äntligen slippa mat-ångest på julen. Mamma har varit bäst hela julen verkligen <3 folk drack snaps, jag berättade om boken (de ville veta) och sen spelade vi spel. Jag och Benjamin var det bästa laget, quite clearly, för vi vann. Vi skrattade mycket och åt mycket julgodis, och sen även gröt och mandelmusslor. Det är viktigt att äta så mycket som möjligt I guess. Vi skämtade om Johannas och Patriks barn debit och kredit (därav rubriken, som inte jag sa, ursäkta den något shady formuleringen) och ja, juuust det, vi delade ut julklappar. Jag glömde legit bort det? Och det är ju batshit, för jag fick. en. florenceplanch! Äntligen! Satan vad taggad jag är på att florence ska sitta på min vägggg <3 folk hade rimmat, ibland till och med bra, och livet var ganska härligt. Och det var julen 2019 det ja. Inte så spännande i år heller. Idag har jag ätit julmat och julgodis som mamma kom hit med (jag sa ju att hon är julens bästa!) och verkligen gjort 0 saker. det behöver man när jul har pågått. Så, ses när något har hänt!

Rubriklåt: The animals were gone med Damien Rice, en låt med jul i som inte är en jullåt!

 

God jul! Och god morgon! Det är typ lika rare att det är jul som att jag bloggar på morgonen lol. Och nu är det ju alltså julafton, och jag ska blåga. Igår ska jag blogga om, och då hängde jag med syster. Vi skulle ha ätit julpizza, men det fanns inte (ja det är en speciell pizza), så de åt thaimat och jag åt ingen mat för det blev fel med tiderna, och sen gick vi till deras lägis. Eller hus, då. Det var totalt kaos där, för de skulle bygga ihop möbler, men nu kan man gå genom hallen jäää. Benjamin byggde hylla och jag och Sara tittade på greveholm och rimmade på paket. Det blev ganska dåliga rim, tyvärr, men vi hade kul och alltså jag älskar greveholm! "det här är inget skreeeep", säger jag bara om det. Jag fick nudlar när jag blev hungrig och vi skrattade mycket åt kalendern och puns, och det är så mysigt i deras lägenhet! De har till exempel bekväma stolar, how about that? det vill jag också ha :( Och greveholm gav mig massa julstämning! Verkligen 0 saker ger mig så mycket julkänsla som när Astrid går runt och sjunger och slänger tänder i julmust och bakar och har sig. Och äntligen fick jag syntolkning! Jag har aldrig fattat hur det slutar...smart va? After all these years...

 

Men det är nog det som har hänt sen sist, och nu jävlar ska julen börja! Pray for my soul hoppas jag orkar!

Rubriklåt: ber en liten bön med shirley clamp, för jag hörde den igår och melodislingan till den raden är så braaa

 

Hej från årets tråkigaste helg, helgen innan jul! Seriöst, det suger. Alla har åkt hem till jul och jag är redan hemma till jul, sååå jag bara sitter här. Jag saknar att ringa folk, men de två personer jag ringer är borta! Rip mig! Så jag gör inte jättemycket, kan jag berätta, men i fredags fick Sara och benjamin nyckeln till sin nya lägenhet! Eller lägenhet och lägenhet, det är typ ett hus. Det har uterum och trädgård! Och det är så fint! Och de fick massa möbler, typ en säng och en bäddsoffa och ett köksbord med stolar, så sjukt! Eller ja, de betalade 2000 kr eller nåt för det, men liksom...det är typ gratis. Hursomhelst, vi åkte dit och skålade i bubbel så som traditionen kräver och försökte kommunicera om flytten. Det gick väl...sådär kanske.

 

Sen gick vi him och där åt vi sushi och tittade på på spåret. Vi förlorade :( men vi hade kul, drack vin ur en märklig låda och tittade på memes, och sen åkte jag hem. sen har jag varit här. Sovit, ätit ibland, peppat inför nyår, drömt svinkonstiga saker, peppat en twitterkompis i hens tjej-dejting och haft det bra faktiskt. jag kanske inte är inne i en sämre period ändå woho! Och just det, jag ska bjuda på en liten dialog:

Sara: Är inte det det gängse sättet att säga det på?

Benjamin: Sara! Kan du inte bli lite mer folklig?

...Tycker du att folklig är ett så jävla folkligt ord då? Sara tror att folk säger gängse. Det säger ingen! Så, det var allt som har hänt, ses kanske innan jul vem vet.

Rubriklåt: Jolene med Dolly Parton, äntliiigen! After all these years!

 

Hej hej idag har jag så mycket ångest att det är löjligt. Det var länge sen jag hade så här mycket ångest utan att nåt har hänt, det måste jag säga. Men jag ska försöka formulera mig, och igår var en mysig kväll. Jag åkte him, med buss for once, och alltså de har bytt namn på min busslinje? Sååå nu åker jag linje 7? Fuck off spårvagnen Imma cut you serri. Men jag kom him och där var mamma, och vi lagade fläskpannkaka! Den blev helt perfekt och vi tänkte se en julfilm, men sen blev det istället "dolly parton's heartstrings". Det är alltså en netflix-serie om hennes låtar, som liksom gör de som historier? Jolene var en riiiktigt bra story, fast den såg väldigt gay ut. "Tjejer kan vara bara kompisar, emma", sa mamma. Jo men om dessa scener var ett heteropar hade de hånglar and you know it! Men den var bra även utan gayness och hade riktigt bra manus framför allt. Sen såg vi down from dover och alltså, jag visste ju att det skulle bli sorgligt. Jag visste att en bebis skulle dö. Men det var jättesorgligt och jag supergrät :( men det slutade bättre än jag trodde! (fast ja bebisen dogade.)

 

Sen kom jag hem och sov, och soooovvvvv. Glömde min medicin, så allt blev batshit i mitt huve och oj vad jag drömde. Fast det gör jag fan jämt nu. Min sjukaste dröm var häromdagen när Lilla och jag körde till malmö. hon körde! Hon var lika blind som på riktigt, men kunde köra och parkera och allt. Idag var det mest emma black som gjorde konstiga konstiga drömmar till mig. Tönt är hon. Och nu ska jag åka till saras och benjamins nya lägenheeeet!

Rubriklåt: Krlkn med Joy

 

Hej hej nu har jag inte ont i handen längre! Antar att ni har undrat jättemycket. Det bara kliar lite nu. Hoppas klumpen från rymden ramlar ut snart :))) jag har friska tankar! Nu har jag ont i ryggen istället. Det funkar det med. Och igår var jag hos psykologen och pratade om anknytningsteori och min tidiga barndom. Det var märkligt, och som vanligt föreläste hon om min självbild. Det är fan klurigt att inte ta in allt man hör i den.

 

Sen när jag kom hem kom Lilla hit! Vi hade årets kanske sista systerhäng och åt maxmat, skrev om låtar till att handla om min familj och sen lyssnade vi på en massa svensk hiphop. Massa far & son och maskinen och joy och sånt. Vi hurrade åt texter, jag började skriva på mitt eget hiphop-mästerverk (det blev typ? bra grejer?) och mitt i allt kom en punklåt om att dricka sprit och hålla käften. med en nyckelharpa i! En nyckelharpa! Jag var tydligen väldigt rolig när jag tittade på henne och sa "punk med nyckelharpa" med mjuk röst och sen slog om till pladder igen. Jag sa också "termotur" istället för "temperatur", så jag var on fire. på eld var jag! På natten pratade vi om 2017 och konstiga draman, mindes saker vi hade lyckats förtränga och våndades i största allmänhet. Till slut berättade jag en bebbe-saga för att få oss på andra tankar. Den handlade om kanelbullar.

 

Efter ångest och sömn vaknade vi, lyssnade på mysig musik och sånt och sen har den här dagen runnit bort i en vidrig zombie-värld. fy fan vad trött jag är på detta :( jag vill orka saker blääää! Och jag har nog inget mer att berätta, tyvärr, hejdå. Nej just deeeet! Jag har kallats till vuxenpsyk! I januari! Så, nu är jag klar på riktigt.

Rubriklåt: Lucid dreams med juice wrld, för 1. damhängig låt, 2. han dog nyss rip och 3. massa drömmar. Älskar att han inte förstod vad lucid dreams är. Alls. Du menar sömnparalys din dumme jävel obs förlåt hoppas du har det bra i himlen lille rapparpojk

 

Haj! Nu mår jag bra efter min ångiga dag igår, så jag kan formulera mig lite bättre. Kul för samtliga. Fast jag har ont i min hand så ibland gör det ont att skriva. Varje gång jag har ont där (på typ början av handen eller nåt) tänker jag på Maria i min klass bok där det kan fastna läskiga klumpar i handen. känns som jag har en sån. Den kan ni läsa, visserligen en barnbok men orimligt bra, den heter något med sjönn och är av maria engstrand. slut på reklam för barnbok!

 

Så, i söndags var en jävla dag. Först var det julgodistime med familjen! Vi åt frukost (äggggg) och sen tryckte jag, mormor och cia ut mandelmusslor som vanligt. Det kanske är därför jag har ont i handen? Nä jag tror på klumpar från rymden ändå. Sara bygde pepparkakshus och skrev "hus" med pepparkaksbokstäver som skulle sitta på huset och jag fick sprida ut knäckformar vilket jag älskar. Cia blev dock väldigt förvirrad. Jag sa till mig själv "hmm, det här är nog två" och hon trodde jag menade hela "högen" jag tog från, så hon ba "eh det är nog mer än två..." så vi kallade det en två-hög sen. Mamma hamnade i flow och gjorde kolor och knäck och hade sig, vi lyssnade på julmusik (enda gången på året jag gör det typ) och allt var trevligt och traditionigt.

 

Sen åkte jag hem, pratade med både Lilla och Kiti och efter några timmar kom Saga för damhäng. Vi skålade för mitt kontrakt (det är inskickat jäää) och lyssnade på en hel del nya låtar. Liksom både dua lipa och the weeknd hade ju släppt nytt för fan! Vi poppade popcorn ("Saga, sluta läsa på påsen! nu är det jag som poppar popcorn för du kan ju ingenting!") och pratade massor om blind points, alltså när seende fattar blinda. Saga har många såna. Vi gjorde glee-scener som vanligt, jag disocierade som fan och sen börjar det bli väldigt dimmigt i mitt minne men tydligen lyssnade vi på ellie goulding. Jag har 0 minne av detta. Skärpning nu Emma, vitt vin är inte din grej lilla barn. (det är på riktigt en grej att jag mår sämre av vitt vin, fattar ej varför)

 

Så igår var jag sliten. Som fan. Jag låg i sängen, lyssnade på poddar och var slut som människa på diverse sätt. Rip mig :( men efter en riktigt ångestnatt somnade jag och nu mår jag bättre. Jag har också drömt en massa grejer, typ en kör som också höll på med träning för queers / sjuka. I vatten. Det vill jag ha!

 

Och just det, innan jag går: Ni vet att jag skrev om kattbajs inatt, som man gör? Jag menade alltså i slasken eller soporna eller vad man säger. Inte i lådan. Jag tar hand om min katt ok nu vet ni. Det var bara det okej hejdå

Rubriklåt: Kaffe och en cigarett (eller cola och en antidepp som jag sjunger), i original med Olle Ljungström men i min värld med miss li

 

Det är nog dags snart att jag tar mig härifrån. Jag har aldrig känt det helt innan men jag gör det nu. Det här är inget värdigt liv fan. Nåt måste förändras. Visst, jag har mina vänner här, men usch. Är trött på att bo själv, i min egen missär, konstant i motvind mot min egen jävla hopplöshet. Hamnar i destruktiva spiraler, gör dumma saker, beter mig i allmänhet. Måste dölja mitt kaos för mina föräldrar, vara i beroendeställning till dem. För hur ska jag kunna leva i en annan stad än dem? Kommer jag ens överleva det? Jag vet inte men jag tror att jag vill prova kanske. Allt är uttjatat och trött här. Det luktar mögel och kattbajs och jag fattar också att allt inte kommer förändras men kanske...något? Är det för mycket begärt? Och då kanske bostad är en bra grej, ändå. kaaanske.

 

För jag är bra! Jag har skrivit en bok! Jag har spelat in två skivor kommer ni ihåg det? Sjukt ju! Jag är kickass! Hur hur hur har det blivit såhär? Hur är det här mitt fucking liv? Jag förstår jävla inte! Jag är bäst fan och ändå kan jag inte ens äta frukost. det är så tråkigt och tjatigt och något måste hända. Det måste fucking ändras jag orkar inte mer. Seriöst. Fuck det här.

Rubriklåt: Hollywood's bleeding med post malone, som spelades igår natt på musikhjälpen och jag påmindes om att det är en kickass låt.

 

Hej från trötta Emma! Det är verkligen den vanligaste emman. Och jag ska berätta om min långa fredag. Jag åkte till Malmö och träffade Anna H, för nu var det skrivdags. Vi drack kaffe / varm choklad och roastade kulturmän, och sen jobbade jag med boken. Att byta tempus i en halv roman är...inte så kul. Blir helt sliten och korkad av det.

 

Jag tog sen tåget till Osby och träffade annoushka och robert. Vi åt mat och knäck-pannakotta, berättade skvaller (som inte var så juicy som vi trodde) och sen var det på spåret. Vi vann! Vi kallade oss "robban och idioterna", men vi försökte faktiskt alla tre. Vi lyssnade sen på en märklig julskiva som man tydligen måste lyssna på, vilket inte var det bästa i mitt liv men några roliga grejer fanns där iaf. Och nu har jag lyssnat, ääär ni nöjda nu töntar? Vi lyssnade på mer musik, jag frågade ut dem om deras bröllop och hur det skulle handla om mig (lol) och berättade jobbiga saker, och sen var klockan halv två what the fuck is time even.

 

Jag vaknade och var utmattad, men fick ägg och juice i alla fall. Jag åkte hem och sov som en sten, men har lyckats tvätta och äta mat och grajor I'm doing all right faktiskt. Skönt medd en helt tom dag. Fast Stella är jättesjuk :(( det vill jag inte att hon ska vaaaara!

Rubriklåt: Ta hand om dig med Silvana Imam och Fricky, för storasyster är alltid på väg för att hjälpa sin lillasyster!

 

Hej från tröttma! Varför sover jag aldrig när jag är så här trött svara mig :( Men ja, jag ska blogga och get shit done. Ni anar inte vilken kraftansträngning det är varje jävla dag att göra detta. "Du måste ju inte blogga", säger ni då kanske. Eh jo? Klart jag måste?

 

Och igår åkte jag till malmö igen, eller ja jag försökte. Jag fick vänta i nästan en och en halv timme på bil. Lilla fick sitta ensam på puben och vänta, men storasyster var som sagt på väg och dök upp till sluuut! Vin beställdes in och vi pladdrade om konserten, vilka låtar vi ville skriva och annat trams. En britt ropade "let's play a game: What's in ron's handbag?" Vi tog detta to heart och lekte "vad har den andra i handväskan?" oväntat kul. Sen pratade vi mycket om sex och kinks och sånt, och precis innan vi skulle gå kom britterna i fråga och satte sig hos oss. Jag frågade handväskekillen om det var han som ropade och han bara "yes! Did you hear what was in it? He's a middle class gangster!" vad fan är en middle class gangster jag bara undrar? Vi tog oss hem till Lilla och efterfestade med lussebullar, bayleys och mysig partymusik innan jag åkte hem. Bästa livet!

 

Idag var jag utmattad, så jag sov hela dagen, men på kvällen familjade jag. Mamma körde mig och pappa till affären (pappa har inget körkort, han märkte igår att det gått ut, det är fucking hilarious) och vi handlade, och sen fick vi vänta jättelänge på mamma. Vi lyssnade på synthlåtar på en deppig bänk, men sen kom mamma och vi körde till Saras luciakonsert. Den jävla kören alltså, så bra de är. Altarna alltså, bäst! Men alltså gud vilka emotions jag får av lucialåtar :( Blir helt förvirrad i själen dammit. Men ja, nu ska jag väl försöka sova och hoppas att Emma Black inte går loss med sexdrömmar inatt igen. Yeaah det är hennes nya grej. Så konstigt.

Rubriklåt: Black Car med Miriam Bryant, vi måste ju hylla henne nu när hon musikhjälpar loss!

 

Haaj! Nu är det bloggdags igen! Jag trycker in mackor i käften och hindrar jossan från att äta ost för närvarande, för hon är tydligen en ostkatt. Och jag ska berätta om igårkväll, för då åkte jag till grand och träffade Matte och Husse för att se Lilla! Vi hade svinkul och sa morbida och underbältetiga skämt. Här är det morbida skämtet:

Matte: Vad ska det bli av mig?

Husse: Jord.

Och här är det sexuella skämtet, vi pratar om Danny:

Jag: Han är så weird, men precis när han kom gillade jag honom.

Matte: Har du träffat honom i såna sammanhang?

Jag var kränkt! Vi gick in till konsertrummet och folk spelade jullåtar. De var ganska tråkiga, förutom en amazing låt om strumpor och ett mellansnack om klockspel och pistoler, men sen kom lilla! Hon spelade sin jättefina jullåt och sen en punklåt om tomten med elvira (saras ex-roomie)! Det var lätt det bästa och alla hade superparty. Hon är den bästa punkbebisen!

 

Jag bestämde mig för att skita i min färdis och åkte med Matte och Husse till västris. utan Lilla, weird as it is. Jag och Matte lyssnade på little jinder och pratade om döda blinningar och annat trams, och sen sov jag mycket längre än jag hade tänkt. wooops. Men jag åt frukost och tittade på musikhjälpen, och efter taxiproblem kom jag hem och har vilat i en del timmar. och glömt lyssna på skiva som jag skullegöra, fan! jag gör det när jag kommer hem sen bestämmer jag nu. Förlåt robert! Men ja, nu har jag bloggat och ska iväg igen. livet va.

Rubriklåt: Super 8 med little jinder, för i och med så mycket bättre (som är slut nu seriöst rip mig) och Lillas / Mattes besatthet av henne måste jag hylla little jinder. Det ska hon ha!

 

Haj från en lite extra glad Emma! Vet ni varför? För idag fyller Stella och jag halvår! vi har varit ihop i sex månader! Sjukt för fan! Vi ska fan ha det lyckligaste slutet of all time och hör-jävla-sen.

 

Men nu känns det som om jag inte har bloggat på ett år, så imma get on it. Och i söndags åkte jag till Lilla. Hon var deppig och stressad, men jag muntrade upp henne med en lång och arg rant om pärmar. Tydligen avskyr jag pärmar? Det står jag fan för. Vi lyssnade på hennes lista och pratade om allt som pågått, hon beställde mat under en massa problem och jag var en hungrig och störig unge. Men till slut fick vi vår lax <3 vi peppade låtskriv, sjöng som vanligt och Lilla var en deppig boll. Jag var dessutom svintrött, så jag åkte hem och soooov.

 

Igår var en lat dag fram till kvällen. Då kom jag him och vi åt pannbiffar och såg så mycket bättre. Little jinder var en amazing varelse som hon alltid är, Uggla var life och alltså jag är så kränkt för att det är slut nu! Hur vågar det? Men thank god att musikhjälpen har startat istället! Så på natten låg jag här och lyssnade på det och skrev med onna, som sjukt nog var vaken på natten för att lyssna. så mysigt! Och nu är det tisdag och jag har pratat med Kiti, sovit och drällt. men snart ska jag iväg save my soul jag orkaaar inte.

Rubriklåt: I forgot that you existed med Taylor Swift, japp ännu mer Swift. Tycker den är dramaig och härlig.

 

Så, jag vet att jag mushar mycket lately, även innan jag dramade loss. Jag vet inte varför jag ursäktar mig för det, men det är min instinkt. Men ja, innan jag förhoppningsvis chillar med musharna kör vi ett oldschool sifferinlägg va? Det gör vi. (Kom plötsligt att tänka på när Christopher trodde att han var alla siffror och skrev ett marathon-meddelande till mig om det. Hahahahahaha entitled much.) Anyway, let’s siffer!

 

1

Du är för bra för mig. Jag är van vid dålig för mig, lika bra kan jag kanske förstå, men för bra…det är weird. Liksom, jag har något jag måste hålla i och kämpa för. Hur fan gör man det? Jag vet bevisligen inte, för jag fuckar up konstant. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt, för du är det bästa som hänt och ändå…fan. Klurigt är det. Jag hoppas bara att du åtminstone tänker att jag är okej-bra.

 

2

Jag funderar på när vår relation började kännas såhär. Vi lyssnar på samma låtar, göra exakt samma saker, pratar om samma saker…men det skorrar och skramlar mellan oss nu. Jag hade fått för mig att det inte berodde på mig, utan den där andra personligheten, men hon betackar sig för detta trams. Det här illamåendet är Rävås all the way. Det var så här i somras, i våras, men det måste varit då det hände? Ja, vi förändrade ju våra liv ganska brutalt både två just då, så det makar sense. Och jag trodde att det var alla andra också, att jag var konstig med alla mina vänner, men…tänk om det bara var du? Well fuck. Nu är det jävligt tunn is vi går på eller hur…

 

3

Undrar om du någonsin kommer sluta vara den viktigaste. Om du kan säga något som inte är lag. Och jag undrar om du vet hur bra du känner mig. Bättre än jag gör. Du kan räta ut vad som helst på en kväll, fast det skavt i månader. Det är läskigt, men det är konstant. Vi är konstanta. När allt rasar är det du som kan säga varför jag gör som jag gör. Bara.

 

4

Ibland undrar någon varför jag försvarar dig. Varför jag håller dig så högt när du så ofta säger saker som går emot allt jag tycker. De säger att du är precis som alla andra, att jag måste sluta ge så mycket. Sen träffar de dig. Då inser de, allihop, att jag har rätt. Jag önskar att du visste hur jävla dynamit-bra du är, men du kommer aldrig fatta det och det är så jävla sorgligt. Jag tror att jag själv har kommit på det först nyss. Men om jag skulle välja så skulle jag välja dig. Det trodde jag inte men så är det.

 

5

Kan du låta mina sifferinlägg vara snart eller? Helst mitt liv också när du ändå är igång. Bara försvinn din jävla tönt varför tänker jag på dig! Varför måste du skriva till mig och röra om hela tiden? Varför måste jag sakna dig när allt stormar? Gud jag blir så jävla trött på det här, bara håll dig till ditt. Tack och hej gå och häng dig adjö. Okej häng dig inte men bara gå hem. Tack.

Rubriklåt: Allt du gör och att du finns med Mares, inte för att jag just nu hatar nån (utom min jävla granne!) men jag spelade upp den igår för folk och det var kul.

(Alltså lol jag har fått en kommentar på ett inlägg från typ mars av nån random dude? Den ser inte ens ut som vanligt bloggspam utan bara creepy och på svenska dessutom? från en person med en legit mail? Whaaat)

 

Hej & hå, det var länge sen jag bloggade känns det som. Eller ja det var väl rätt länge sen faktiskt. Men jag har haft min flickvän här faktiskt! I fredags kom hon hit och vi fick tid att prata igenom en massa saker och kramas ännu mer. och titta en massa på felix såklart <3

 

Igår sov vi nästan hela dagen. Det får man. Men vi vaknade till slut, fick i oss nåt att äta och efter mycket "jag ooorkaaar inte" gick vi och köpte mat till kvällen. När vi kom hem var Team Osby redan där, woops, och kvällen fick börja. Jag fixade i köket och sen lagade Stella mat (<3) och vi pratade om bröllopet, "fri uppfostran", riktigt dåliga ordvitsar och annat trams. Vi åt kött och pommes och sen tårta som mamma hade gjort, och sen blev det musiklyssning och pladder om vem fan vet vad. Jag försöker komma ihåg vad vi pratade om, men jag vet inte riktigt. Det var väldigt trevligt dock, och när de hade åkt hem sov vi ännu mer. Det låter ganska tråkigt, men alltså att sova med Stella är topp 1 bästa sakerna i min värld. Och nu har hon åkt, och det är topp 1 sämsta saken :( vi kommer inte ses förrän i januari! Det kan ju dra åt helvete! Seriöst det är liksom en månad? En månad! Allt är cancelled, och så även detta blogginlägg. Det var inte ett så kul sådant men allt kan väl inte vara quality entertainment.

Rubriklåt: lover med Taylor Swift, som lyssnades på två gångar i rad igår för att Skogis inte hade hört den och blev "knullad av taylor swift", som hon sa.

 

Hej från ännu en väldigt lat dag hos Emma! Eller kväll är det ju nu. Det skulle varit en Stella här, men det är det inte för hon kommer imorgon istället, men jag klarar mig väl ändå. (nä.) Och igår handlade jag en massa, och sen kom Skogis hit! Vi hade sen länge peppat att äta korv med bröd, så det gjorde vi. Country musics spelades och hon var ett amazing stöd i all min turbulens. Hon är världens genuint bästa när det stormar, seriöst.

 

När korven ätits satt vi i soffan och åt dumleklubbor (älskar att ha barnkalas som vuxen) och bytte till Taylor Swift. Mycket om åldersskillnader och människor vi stör oss på blev det, och jag höll långa rants om äldre tanter som inte kan hantera att jag är blind (det kanske jag skriver ett eget inlägg om snart? det vore kul!) och vi skrattade väldigt mycket. Rubriklåten var ett moment, vi hamnade i ett maud lindström-flow och kvällen var verkligen välbehövlig och fin. Jag är hennes stormis forever <3 och idag, ja idag har jag sovit i konstiga omgångar och inte mått bäst kanske men försökt. Imorgon kommer Stella hit i alla fall. Det är fan på tiden känner jag spontant.

Rubriklåt: Undan med Emil Jensen, mest för jag hörde den igår

 

Så, jag är tillbaka. All skärpt and togethergotten. Men, vill understryka att jag inte bara är en dramatisk moodswinger, men också att saker inte bara var i mitt huvud / nu är lösta. Men man kan inte gå runt och må mög för länge, och nu mår jag väldigt bra istället. Typ som att man kan andas igen efter att ha hållit andan, så jag tänker att det makar sense.

 

Så, igår tog jag mig ut ur hemmet för första gången sen lördags kväll. Jag åkte till psykologen och där kämpade jag med att bena ut allt trassel och hon försökte övertala mig att jag faktiskt är helt okej. Vilket jag tror faktiskt fungerade? Sjukt. När jag kom hem vilade jag och var utmattad, men efter några timmar kom Anna H hit! Hon hade med sig dumleklubbor för att jag hade sagt att jag var sugen på det (hon är bäst) och vi beställde pizza på momangen. Vi åt denna andäktigt, drack prosecco för att fira boken och pratade om konfrontationer, folk som säger upp sig av helt orimliga anledningar, andra folk som skickar 100 sidor när de ska skicka max 5 (!) och allt var sådär argt och härligt som det ska va. Och sen fick jag sova utan mardrömmar! Fy fan vad skönt. Jag älskar att sova <3 och idag har jag väl lyssnat på crazy town och tagit det lugnt, och snart ska väl den här dagen också börja. Väl kämpat av Emma, tycker jag ändå.

Rubriklåt: The art of forgiveness med Maria Mena

 

Jag skulle kunna skriva nu, tror jag. Egentligen. Om en bh på ett badrumsgolv, om nattlinnet klistrat mot kroppen, om känslorna som går i vågor. Om hur jag har myggbett i december och att det känns mer rimligt än något annat jag är med om. Om skammen jag känner när jag skrattar och hur alla tankar känns påklistrade för att jag inte vet hur jag borde reagera. Det finns ingen manual. Om hur jag vill bädda ner mig själv men känner ännu större skam över just det. Hur allt bara rör sig i förvirrade cirklar. Jag skulle kunna skriva om mardrömmarna som pulserar genom mig, allt jag borde ha sagt och gjort, och känslan när jag vaknar och hellre är kvar i drömmarna. Om den förlamande skräcken i att veta att jag aldrig i hela mitt liv kommer slippa undan från mig själv och vad jag är. Att jag trodde att jag visste vad jag var men att jag aldrig kommer veta helt säkert. Om att jag önskar att jag visste mindre än vad jag gör nu. Om att duscha bort allt, byta till ett nytt nattlinne, låtsas en stund att det blir bättre.

 

Men jag borde inte skriva om något av det. Att jag skriver om det betyder att jag inte förstår. Att skriva om något annat betyder att jag inte bryr mig. Men jag bryr mig, och jag hoppas att jag förstår men det kan jag aldrig veta. Jag borde, och jag vill, skriva om dig. Men det kan jag inte. Det går inte för allt jag säger växer i munnen. ”allt du säger kan användas mot dig”, som det heter. Allt jag säger borde och kommer att användas emot mig. ”Good God, what have I done?” sjunger Maria Mena. Och jag vet fan knappt men jag måste veta. Och det kan jag absolut inte skriva om. Det enda jag vill, kan och borde skriva är väl egentligen att jag älskar dig. Jag älskar dig mycket mer än jag visste att jag gjorde. Sen får det vara bra.

 

Jag har för avsikt att fortsätta lajva rimlig efter det här inlägget. Det betyder inte att jag inte bryr mig eller att saker har ändrats men det betyder att jag är jag. Och om ni läser min blogg, varför ni nu gör det, är ni säkert helt jävla lost. Då…får ni vara det. Så har det alltid varit även om det var ett jävla tag sen det faktiskt var relevant. Vad brukade jag säga, all oro förbjuden…yeah, no. Det passar kanske inte helt. All Emma förbjuden, tycker jag låter bra, men det är farligt nära martyr. Så…allt förbjudet i största allmänhet.

Rubriklåt: Andromeda med Kent, kanske min bästa kent-låt?

 

Sååå eh ja. Japp. Jamenhejsanhurärläget. Så, jag mår fortfarande inte bra, och livet är fortfarande inte bra. Men jag är som jag är, och jag tror helt seriöst att jag måste bli dödssjuk eller nåt för att jag ska sluta blogga. Så jag ska lajva att allt är okej och berätta om mitt liv typ? det är det mest absurda jag har hört men det är tydligen how I cope.

 

Så i lördags efter blogget kom Anna hit. Vi åt fryspizza och en massa andra goda saker och efter catchup klippte vi och färgade om mitt hår.Så nu har jag kortare hår och det är ny-lila! Vi lyssnade på nya låtar, sjöng med i andra och efter en hel del prat om allt möjligt åkte vi till botulfs. Där drack vi vitt vin och undvek den creepy bartendern som stötte på henne, och det är ungefär det, tror jag.

 

Sen har jag inte gjort något. Knappt bytt om. knappt ätit. Jag har ibland pratat i telefon med Lilla och Kiti, för de är trygga och bra. Då har jag till och med skrattat. Welll det gick inte så bra att blogga eller hur? Men jag provade i alla fall. Och ni vet att...jag har klippt mitt hår. Det är väl en bra kunskap för er, I suppose...

Rubriklåt: Andromeda med Kent, kanske min bästa kent-låt?

 

Sååå eh ja. Japp. Jamenhejsanhurärläget. Så, jag mår fortfarande inte bra, och livet är fortfarande inte bra. Men jag är som jag är, och jag tror helt seriöst att jag måste bli dödssjuk eller nåt för att jag ska sluta blogga. Så jag ska lajva att allt är okej och berätta om mitt liv typ? det är det mest absurda jag har hört men det är tydligen how I cope.

 

Så i lördags efter blogget kom Anna hit. Vi åt fryspizza och en massa andra goda saker och efter catchup klippte vi och färgade om mitt hår.Så nu har jag kortare hår och det är ny-lila! Vi lyssnade på nya låtar, sjöng med i andra och efter en hel del prat om allt möjligt åkte vi till botulfs. Där drack vi vitt vin och undvek den creepy bartendern som stötte på henne, och det är ungefär det, tror jag.

 

Sen har jag inte gjort något. Knappt bytt om. knappt ätit. Jag har ibland pratat i telefon med Lilla och Kiti, för de är trygga och bra. Då har jag till och med skrattat. Welll det gick inte så bra att blogga eller hur? Men jag provade i alla fall. Och ni vet att...jag har klippt mitt hår. Det är väl en bra kunskap för er, I suppose...

Rubriklåt: Falling med the civil wars

(oldschool kryptiskt mush, med betoning på kryptiskt. don't worry ok)

 

Man tror att man är en bra person. Man har stark moral och är varm och pålitlig, tror man. Man sätter sig bekvämt på sin höga häst, sätter fötterna i stigbyglarna och galopperar iväg för att dömma alla andra. Alla. andra. Man låter håret flyga och matar den höga hästen med äpplen och mår som en prins.

 

Sen ramlar man av den där hästen. Ben knäcks och blodet flödar. Och man är inte en så särskilt bra person alls längre. Andra galopperar förbi, på sina höga hästar, och de dömer en. Man kanske får hjälp, bärs till sjukhuset på en bår, men man förtjänar inte det. Och sen måste man leva med vad man har varit och vad man är. För man kan inte spola tillbaka tiden. Man kan inte göra saker ogjorda. Man kan hoppas på förlåtelse men inget annat. man kan aldrig helt gå vidare. Och ens häst är redo för en ny smug liten jävel att kliva upp och berätta för alla hur bra hen är och att hen aldrig skulle göra så hemska saker, huuur kan man ens, inte vi inte! Och man kan inte säga att du vet 0 om vad du är kapabel till, din jävla bitch, för man vill inte säga någonting alls. Man blir tyst. Man ligger kvar.