hopelosthead

Hej ni!

Först, Tiara: Ja, jag förstår hur din vän tänkte; även om det är så långt från okay som det går att vara. Antagligen hade ni börjat ha saker gemensamt som hon inte förstod, eller så "tog ni över" saker hon haft med en av er (med saker menar jag till exempel internskämt). Sånt kan jag få totalt psykbryt på, men det gäller ju att vara ärlig i de situationerna och säga till de inblandade att det inte känns bra, så att de vet det, men att man inte vill ändra något (för det har man oavsett vad inte rätt att göra). Nu fick du ett långt svar på din långa kommentar :)

 

Idag har Småland fått fint besök av självaste mormor! Hon kom hit för att se hur jag hade det och, såklart, skämma bort mig crazymycket. Så nu är här storstädat och så fint så! Hon nöjde sig inte med mitt rum utan städade köket också, för "såhär kan ingen bo!". Rubriken kommer ifrån en för mig helt okänd granne, som kom in hit och sa detta. Han blev nog chockad över att soporna var tömda och köket städat. Tror vi...vi vet inte säkert.

 

Vi åkte också in till stan och åt lunch. Denna var mycket god och det var trevligt att prata med henne om allt möjligt. Vi handlade också mat till mig och till och med en bakelse att äta här hemma från mitt favoritcaffé. Typ det bästa valet på länge, måste jag säga. Så nu känns allt mycket bra och jag känner mig till och med lite cool eftersom jag nu har gjort mitt första jobb som vice. (att detta var att skriva ett mail behöver ingen få veta...utom ni) Jag glömde dessutom nämna i söndags att jag har blivit arbetsledare. Jag ska liksom leda någon annans arbete. Jag som knappt haft ett arbete ens. Hur ska det gå, hur ska det gå? Jaja, jag ska avsluta med ett mormorskt visdomsord. "Här är ju mörkt som i Småland!" ...och vi är var, menar du?;)