hopelosthead

Marie: Ja, kan man tänka sig, att det har han.

 

Mysterisk rubrik, don´t judge. Jag satt i säkert en halvtimme och tänkte på rubrik och så undrade jag detta. Så det blev så. Men alltså kan de det? Jag blir ju helt tårögd och ledsnig!

 

I alla fall...idag var mamma här! Det blir jag inte ledsnig av. Eller...jo. För jag saknar Lund. Saknar Lund saknar min familj saknar mina vänner men vill ändå inte flytta för vill inte komma på vad jag ska göra. Kaos. Absolut inte författarskolan i alla fall. Jag är för ung. Och det är itne jag som kom på det utan det är skolan. Så jag vet inte vet inte vet inte. "Sjunga, laga mat, chilla med livet" lät ju bra men vad fan tänker jag faktiskt göra om dagarna varje dag? Jag hatar hur folk säger "ta ett sabbatsår" och så söker de jobb like crazy eller läser någon "strökurs". Newsflash: Kursen är fortfarande en universitetskurs och ett job är liksom det vi ska fram till. Huuuuur är det ett sabbatsår? Finns inte ett sabbatsår där man sabbatar? Blah. Just det, jag skulle prata om att mamma var här. Förlåt. Jag åkte ner till stan och mötte henne, och vi fancyfikade på timons för det måste man. Det blev sjuka mängder grädde och en del illamående. Fun times. Sen handlade vi och gick hem i blåsten under halvskrikande eftersom vi var halvdöva av mössor/luvor. Här hemma var det storstädning, och det behövdes, let me tell you! Nu kan jag ju andas här och allt.:) vi åt lunch (och middag för mig) på Sibylla, för vi var helt slut efter städningen, och efter lite prat om allt möjligt (typ mina olika gammeltantskrämpor) åkte hon. Då satte jag mig och framtidspanikade hur mycket som helst, och kom som ni ser fram till ca ingenting. Och tittade på Gilmore Girls, som ni också ser. Så så är livet i emmland för närvarande. Ovisst. Lite ledsnigt. Men med världens bästa mamma någonsin.