there's a place down town where the freaks all come around

Marie: Ja, alltså, jag skyller inte på dem eller så. Inte lätt att veta. Still though, känns jobbigt att folk inte ens vet att jag kan läsa och skriva.
 
Hej och hå, jag ligger i min säng och känner mig som en äcklig hög av slem pga dum i huvudet. Det spelas musik här och Lilla ligger i soffan och chillar. Oj, nu försvann locket för mitt högeröra! Vad jag hör nu! Eh...ja...bra innehåll Emma. Men igår var jag iväg på mush, och det var hos Ellinor! Hon jag var hos på glitter- och burlesque-kvällen, alltså. Jag stod först ute i hundra år pga hittade inte in, men sen kom en random sara och vi gick upp tillsammans. Väl där träffade vi en Julia och en Nicolas, och Ellinor såklart, och folk åt plockmat. Det var mycket tjat om filodegsknytena och Saras brownies som inte var brownies alls hävdade hon men vi visste inte skillnaden. Språken skiftade vilt (Nicolas kunde inte svenska, det var därför), jag drack sammetsvin (!), Ellinor sminkade mig (hon tycker fortfarande att jag är bra på att bli sminkad, sjukt), jag och Sara bondade över att inte tycka om all mat i heeela världen och efter någon timme gick vi till mejeriet. Där tittade vi på konst (den var säkert fin) och sen dansade vi. Det var lagom volym på dansgolvet (!) och ett random band spelade och sen satte jag, Ellinor och Sara oss vid ett bord. Där körde vi "jag har aldrig" (så random på en klubb men ja) och hamnade därmed i ett antal konstiga samtal. Mer dans pågick, jag frågade en okänd tjej varifrån hon fått sin tröja eftersom jag kände att det var sammet (av misstag alltså), jag fick komplimanger för min sångröst och ropade som svar "jag sjunger jättemycket!" som den rimliga personen jag är och sen följde Ellinor mig hem. Och nu är jag här, och lilla är här, och snart kommer annoushka! Fest!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0