hopelosthead

Rubriklåt: Alice med Linnea Henriksson, för att den lyssnades på och pratades om.

 

Hej hå i stugorna blå. Mitt hår är inte blått det är faktiskt ganska bra. Det är typ magenta tydligen. I like it. Jag är trött som en anka, men det gör inte så mycket, för jag mår ju bra just nu hörrni. 2019 är ett bra år hittills.

 

Men ja, igår besökte jag metropolen hjärup för att träffa Embla. Hon bor väldigt märkligt, så det kom ut en random dude och jag sa "du är ju inte Embla!" no shit. Men jag kom rätt och hon lagade lasagne under väldigt mycket issues. Hon bor ju i en minilägenhet, så hon hackade lök i sängen och jag stod i hallen för då var jag på något sätt minst och mest i vägen på en gång. Vi uppdaterade oss om varandra, skvallrade om flattwitter, var konstiga ("vi skulle inte passa ihop, men vi borde ha sex någon gång, för jag vill ha blindsex!") och kunde inte prata alls. Vi åt lasagnen (som var jättegod trots omständigheterna) och sen spelade vi in en riktigt märklig podd. Den blev såklart lesbisk och urspårad, och handlade typ om fiskar och sex tapes. Så konstigt. Efter podden åt vi glass (vi skulle göra det i podden men vi glömde), lyssnade på lesbisk musik eller sånt som embla tyckte var lesbiskt (rubriklåten tex) (det är många som tycker det tydligen?) och hade det bra. Så mysigt att vara med Embla! Man kan säga allt sitt sjuka skit och hon bara tycker att det är legit? Bananas. Alltså ja hela det här inlägget är ju i ett stycke, hur står ni ut? I guess you don't. Och ja, sen åkte jag hem, och här hände inget spännande nä. Jag bara lyssnar på grajor. Och snart ska jag iväg igen, min blogg är en miljon procent quality content.