hopelosthead

Rubriklåt: Forever doesn't live here anymore med Marit Bergman

 

Det här är inget sifferinlägg. Det borde vara ett, men jag tror att det skulle bli för ärligt om det var det. And yes, there is such a thing. Sifferinlägg blir någon slags twisted lek och jag är inte på ett lekigt humör dammit. And yet. Så många trassliga röster i mitt huvud och så mycket förvirring och alltså jag vet fan inte. Det känns mest som att jag är helt ute och cycklar. Som om alla förväntar sig saker, känslor, åsikter av mig som jag inte har. Eller jag kanske har dem, också, men det är så mycket annat.

 

Jag vill veta hur man skiljer på olika känslor. Hur vet jag vad som är kärlek, vad som är vänskap, vad som är familj, vad som är missbruk? Hur känner jag igen en känsla? Det enda jag vet är att det känns som att mina vänner är inuti mig, som om de är delar av mig. Men hur vet man vad man känner för någon? Om jag tänker på någon hela tiden och saknar henne och vill vara nära henne, är jag inte typ kär i henne då? Är inte det samma sak? Om jag bryter ihop för att någon är borta för länge, what does that mean? Jag minns att jag började misstänka bisexualitet för att jag ville vara nära tjejer, men alltså mängden närhet jag behöver från mina vänner är ju...det är ju inte rimligt? Liksom sure, kramar är en grej, men jag är jo all over them. Och jag vet inte vart jag vill komma, men det är bara så kaotiskt och förvirrande. Allt snurrar och jag vet knappt vem som är vem längre och jag önskar att jag kunde prata klarspråk men nu kan jag inte det okej. Jag bara hoppas att jag hittar en rimlig stig att cyckla på snart.