hopelosthead

Rubriklåt: Undan med Emil Jensen, mest för jag hörde den igår

 

Så, jag är tillbaka. All skärpt and togethergotten. Men, vill understryka att jag inte bara är en dramatisk moodswinger, men också att saker inte bara var i mitt huvud / nu är lösta. Men man kan inte gå runt och må mög för länge, och nu mår jag väldigt bra istället. Typ som att man kan andas igen efter att ha hållit andan, så jag tänker att det makar sense.

 

Så, igår tog jag mig ut ur hemmet för första gången sen lördags kväll. Jag åkte till psykologen och där kämpade jag med att bena ut allt trassel och hon försökte övertala mig att jag faktiskt är helt okej. Vilket jag tror faktiskt fungerade? Sjukt. När jag kom hem vilade jag och var utmattad, men efter några timmar kom Anna H hit! Hon hade med sig dumleklubbor för att jag hade sagt att jag var sugen på det (hon är bäst) och vi beställde pizza på momangen. Vi åt denna andäktigt, drack prosecco för att fira boken och pratade om konfrontationer, folk som säger upp sig av helt orimliga anledningar, andra folk som skickar 100 sidor när de ska skicka max 5 (!) och allt var sådär argt och härligt som det ska va. Och sen fick jag sova utan mardrömmar! Fy fan vad skönt. Jag älskar att sova <3 och idag har jag väl lyssnat på crazy town och tagit det lugnt, och snart ska väl den här dagen också börja. Väl kämpat av Emma, tycker jag ändå.