Hon har inte alla besticken i brevlådan

Shass: Älskade fina du <3 blir så rörd av allt du säger. Bästa bästa du. Förstår varför du är så arg, men jag har ju inte krävt någon utredning heller. Det...måste man ju tydligen göra.
 
Så. I'm back. I'm alive. Jag kom ju hem i söndags va, men...jag har legat utslagen sen dess. Himma, så no worries, jag äter tre mål om dagen som en duktig tjej. Tre mål! Det är ju jättemånga! Men ja, jag ska blogga om spannien. Där var jag ju for a hot minute.
 
I fredags träffades gänget (jag, Olle, team osby, elin och rebecka) på tåget och tog oss till kastrup. Där tog vi oss genom säkerhetsmojarna och sånt och sen åt vi någon slags smörrebröd och inledde resan med ett glas vin som man bör. Redan här kom rubriken upp, men jag har glömt vem som sa det från början...det blev i alla fall något av en grej. Sen flög vi hursomhelst och på planet skrattade vi mycket åt till exempel taxibolaget expensivo som vi skulle starta("jävligt dyrt, men jävligt bra") och annat trams, och sen var vi i barcelona!
 
Där åkte vi till vårt hotell, där jag och Olle möttes av disco när vi kom in på rummet. Någon hade glömt att stänga av musiken och vi förstod inte hur man gjorde på hur lång tid som helst. Till slut hittade han en liiiiten makapär som man kunde stänga av, men opraktiskt enough. Vi gick ut i staden, såg oss omkring lite och hamnade på en bar med mysig musik (de spelade kayleigh!) och goda drinkar. Jag och Robert pratade mycket om musik och jag har för mig att vi pratade om blindsaker mest när vi var där? Fan vet jag it's been awhile. Hursomhelst gick vi för att äta middag sen, och hamnade på ett ställe med en amerikansk servitris (!) och vääääldigt goda smårätter som, dessvärre, gav de seende en del issues...det var jävligt oklart om de skulle delas upp eller inte. Men deras miniburgare...mmmm. Livet. Efter maten gick vi hem och team osby sov, medans vi andra babblade om getter och annat extremt ointressant och såg Rebecka spåra ur av övertrötthet.
 
I lördags, vår hela dag i spannien, åt vi först frukost och sen begav vi oss iväg. Vi köpte äckligt dyra hop on/hop off-bussbiljetter, så vi satt uppe på soldäcket på bussen och solade (jag var gränslös och tog av mig strumpbyxorna, det ska man tydligen inte göra offentligt...men äsch who gives a shit) och lyssnade på guidning, tills vi kom till havet. Där åt vi lunch och drack sangria i solen vilket var mitt hela mål med resan typ, men jag brände upp hela min arm. Kul va. Vi pratade massor om dörrar som stängs (det är en grej...det betyder typ av man är störig) och imiterade störiga blindos. Jag mådde bra och allt var fint, och sen kände vi på havet! Det var kallt och vågigt, men jag stod där väldigt länge, och sen...kom jag inte upp igen. Det var en läskig sandkulle och jag kom inte upp, varför vet jag inte. Jag fick såklart panik och försökte typ kräla upp (va?), tills en man på bruten svenska bad mig att ta hans händer och typ hivade upp mig. So fucking grateful. Vaaarfööör är det svårare för mig att ta mig upp för branta saker än andra? Fattar inte :(
 
Anyway, vi åkte tillbaka och vilade på hotellet ett tag innan vi gick ut igen. Vi drack fördrink på en bar och jag och Annoushka drack bubbel ur världens finaste glaaaas! Vi pratade om att stula det, men det var typ inget folk där så vi gjorde inte det tyvärr. Sen åt vi middag (jag gjorde knappt det, blä) och ja, det minns jag inte mycket av, men sen var vi på en bar där jag drack rom & cola och folk åt efterrätt. Jag minns inte mycket av olika samtal och sånt, bara att jag mådde väldigt bra där och att jag sa att romen (det där ser konstigt ut med ingmar men jag menar rom:en) smakade sand. God sand ändå.
 
I söndags åkte vi hem, mostly. Vi vaknade tiiiidigt och tog oss till flygplatsen, fick i oss frukost och åkte hem i zombie state. Och jag lämnade inte zombie state. Jag åkte him i måndags och sen dess har jag legat ner, tittat på the fosters och blivit omhändertagen. Det känns bra, ändå, och idag mår jag mycket bättre. Ska dock inte vara korkad som jag brukar vara, utan stanna här ett tag. Jag ska försöka i alla fall. Men ja, nu har jag i alla fall bloggat, så jag slipper tänka på det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0